Sveriges utrikesminister Ann Linde om den svenska säkerhetsdebatten: "Vi ligger före Finland"
Sveriges regering har inlett överläggningar med riksdagens partier om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Natofrågan är en central del av överläggningarna.
Regeringen ska träffa riksdagspartierna totalt åtta gånger och komma med en uppdaterad säkerhetspolitisk redogörelse senast den 31 maj. Det här efter att flera partier efter Rysslands invasion av Ukraina krävt en sådan.
På den första träffen deltog också Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) för att berätta om den finländska säkerhetspolitiska redogörelsen som ska stå klar i mitten av april.
– Han svarade på frågor om hur de ser på detta. Vi kommer att ta del av deras rapport när den är färdig, säger Linde på en pressträff.
Hon menar att man i den säkerhetspolitiska analysen ska ta reda på vad "allting innebär" och diskutera vad som är bra och vad som är dåligt. Utgångspunten för samtalen är att analysera konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, speciellt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten.
– Det här är väldigt öppna samtal, säger hon och understryker att de ryska hoten mot både Finland och Sverige inte påverkar hur Sverige kommer att ställa sig till ett eventuellt framtida Natomedlemskap.
Eftersom den svenska regeringen redan nu diskuterar med riksdagspartierna menar utrikesminister Ann Linde (S) att Sverige ligger steget före Finland i den säkerhetspolitiska debatten.
– De har ju inte kommit igång med sin process ännu, det har vi. Så vi är ju före Finland. De ska börja ta fram en rapport inom regeringskansliet och sedan ska det gå till de politiska partierna. Vi tar ju redan nu de politiska partierna med i överläggningarna från svensk sida. Så vi ligger lite före Finland, men i stort sett så är det väldigt samstämmigt, säger Linde.
Under träffarna med riksdagspartierna kommer man bland annat att diskutera ett Natomedlemskap, men den svenska regeringen är tydlig med att den säkerhetspolitiska redogörelsen inte är en Natoutredning.
– Självklart går det inte att ta bort Nato från en sådan här diskussion. Överläggningarna syftar till att titta på hela den säkerhetspolitiska situationen och hur alla våra samarbeten påverkas. Det är inte Natoöverläggningar, men här ingår vilket förhållande vi har till Nato.
Försvarsminister Peter Hultqvist som deltog i pressträffen säger att Natosamarbetet är viktigt och att man ska diskutera ett eventuellt medlemskap på träffarna med de andra riksdagspartierna.
– Självklart är det en fråga som kommer att belysas och tas upp i sammanhanget, säger Hultqvist.
Svenska försvarsmakten: "Kan inte utesluta ett väpnat angrepp mot Sverige"
Det säkerhetspolitiska läget debatteras friskt i Sverige. Landets försvarsmakt har på grund av det försämrade säkerhetsläget börjat hålla pressträffar varje torsdag.
Insatschef Michael Claesson säger på torsdagsträffen att Sverige ska ställa in sig på att det nuvarande säkerhetspolitiska läget kan bli långvarigt.
– I säkerhetsläget vi befinner oss i nu kan vi inte utesluta ett väpnat angrepp mot Sverige, säger Claesson.
Man understryker ändå att Försvarsmakten har ett lugnt och tydligt fokus på att Sverige ska vara tryggt och säkert, både nu och i framtiden.
– Vi har fler stridsflyg i beredskap och fortsätter bevaka vårt territorium, säger Claesson.
Sveriges riksdag beslöt på onsdagen att stärka det militära och civila försvaret med tre miljarder kronor i år. Sedan tidigare har regeringen beslutat att höja försvarsanslaget till Natonivå, alltså två procent av BNP, så fort det är möjligt.