Så använder ryska medier Svansjön som politisk signal för censur och kaos i Ryssland – och därför kan de knappast ställas till svars
Den sista oberoende tv-kanalen i Ryssland sände baletten Svansjön strax innan den slocknade – en signal om censur och politisk turbulens som härstammar från Sovjettiden. Vi förklarar vad som ligger bakom och varför medierna knappast straffas.
Många av Rysslands sista oberoende medier har sjungit sin svanesång efter att Ryssland nyligen införde en censurlag som kan ge 15 års fängelsestraff för den som "medvetet publicerar falsk information" om de ryska styrkorna.
En av dem är Rysslands största oberoende tv kanal Dozjd (TV Rain). “Nej till kriget” förkunnade ägaren Natalija Sindejeva medan hela personalen marscherade ut ur studion som svar på den nya lagen. Strax innan den slocknade sände kanalen Tjajkovskijs klassiker Svansjön.
Den oberoende tidningen Novaja Gazetas pärm pryddes också nyligen med en bild på dansare ur Svansjön framför ett stort kärnvapenmoln, en stark provokation på flera plan. Baletten visades också i den ukrainska staden Odessa som ett ställningstagande mot Putin 2014.
Svansjön har tv-sänts under turbulenta tider i decennier
Varför just Svansjön? Baletten, också älskad av många finländare, handlar i korthet om kampen mellan det goda och det onda. I det här sammanhanget är den ändå en symbolisk referens till Sovjeteran då baletten användes för att uttrycka politisk instabilitet och kaos.
– Här syftar de ryska medierna helt konkret på censuren under Sovjettiden. Det var ett sätt att undvika att prata om att det råder ett politiskt instabilt läge i Sovjet. Man fick förstås inte prata om det heller, säger Elina Viljanen, forskare på Alexandersinstitutet vid Helsingfors universitet.
Hon har specialiserat sig på rysk kulturhistoria och musikhistoria under Sovjettiden och kopplingarna till dagens händelser.
Redan på 1980-talet visade rysk tv Svansjön för att vinna tid och snabbt komma på en successionsplan då den tidigare Sovjetledaren Leonid Brezjnev dog. Samma mönster upprepades då hans efterträdare, Jurij Andropov och Konstantin Tjernenko, avled.
I samband den misslyckade statskuppen 1991 där konservativa kommunister försökte stoppa den demokratiseringsprocess som Michail Gorbatjov hade inlett sände sovjetisk tv också Svansjön på repeat. Några månader senare föll Sovjetunionen.
Ironiskt ställningstagande och olika betydelser
Svansjön har många ansikten i Rysslands historia, både ett inofficiellt och ett officiellt. Därför måste man granska hur folket har tolkat mediernas framförande av baletten under Sovjettiden, säger Elina Viljanen.
– Det som sker nu i samband med Ukrainakriget är ett ironiskt ställningstagande som signalerar en återvändo till Sovjettiden. Medierna signalerar att det händer något i Ryssland som vi inte får prata om, och vi har inte heller lov att prata om det.
Vet publiken att medierna signalerar censur genom att sända Svansjön?
– I Ryssland finns det många sätt att tolka saker. De som är kritiskt lagda, speciellt de som levt under Sovjettiden känner nog igen och kan tolka symbolerna. Men en stor del av befolkningen gör inte det och hurrar kritiklöst på den ryska kulturen som moraliskt bättre än andra.
Klassisk musik blev popmusik
För att förstå betydelsen av just 1800-talskompositören Tjajkovskij i det här sammanhanget måste vi blicka tillbaka i historien. När Sovjetunionen kom till och bolsjevikerna tog makten pågick diskussioner om hurdan kultur man skulle ha.
– Bolsjevikerna hade grandiosa ambitioner kring vilken kulturens roll skulle vara i Ryssland men också i Europa och globalt. Den borgerliga kultur som den klassiska musiken representerade skulle utvecklas enligt socialistiska ideal.
Den klassiska musiken populariserades under Sovjettiden till den grad att den sågs som populärmusik. Tanken var att den klassiska musiken inte längre var elitistisk utan öppnades upp för alla.
– På det sättet representerar Tjajkovskij också rysk popmusik. Alla känner till den och tanken är att alla borde veta vad den betyder, säger Viljanen och fortsätter:
– Det är precis det som är kärnan också nu: Svansjön kan alltså innebära att man både är för och emot. Det är hela folkets musik men den kan också signalera censur.
Så medierna kan egentligen inte ställas till svars för att de skickar sådana här signaler?
– Nej, i princip inte.
Tjajkovskij har varit en mycket stark symbol också under Putins tid.
– Det är uttryckligen kultur som framhävts under Putins period. Han har använt klassisk rysk kultur som en symbol för modern kultur, för att visa vilken fantastisk historia man har. Man har också velat framföra historien som konfliktlös, sudda ut de politiska konflikterna och istället föra fram en segerrik historia som stöds av folket.
Mjuk makt och Gergievs roll
De nära banden mellan makthavarna och “finkulturen” har långa anor i Ryssland. Klassisk musik och balett användes under Sovjettiden som så kallad mjuk makt – att förföra sin motpart till att göra som man vill.
– Kulturen ger de politiska beslutsfattarna symbolvärde och ett propagandavapen medan kulturen och konsten får pengar. Frågan är hur långt det motivet räcker nu.
Viljanen har forskat i den ryska Putinsinnade stjärndirigenten Valerij Gergijevs förhållande till Putin och hur deras visioner går ihop. Personer inom den klassiska musiken, som Gergijev, har enligt Viljanen alltid haft en egen agenda som inte alltid går ihop med Rysslands politik. Men de har gemensamma intressepunkter, och därför samarbetar de.
– Frågan är nu om Putins vision stödjer Gergijevs i så hög grad att han är redo att axla ett så stort brott som kriget för att kunna fortsätta med sin egen vision om vad den ryska kulturen ska vara.
Viljanen har också med intresse följt med hur väst redan länge helt kritiklöst har låtit Gergijev “flänga omkring”. Gergijev ledde en kontroversiell konsert i Syrien mitt under pågående krig för ryska och syriska soldater, en annan under det sydossetiska kriget och har sedan början stött Putin i det ukrainska kriget.
– I väst har vi en lite naiv tanke att konsten på något sätt skulle stå ovanför politiken. Gergijev betonar att konsten har ett etiskt uppdrag i världen, en human mission och att musiken representerar högre värden.
– Hans retorik liknar Putins som framhäver att Ryssland räddar Ukraina från fascismen. Det suddar på sätt och vis ut frågor kring under vilka förhållanden musiken har skapats, hur den framförs och i vilken kontext man lyssnar på den.
Källor: The Guardian, Utrikespolitiska institutets uppslagsverk Landguiden, abc.com, themoscowtimes.com, ctv news.
Lyssna på Kulturpodden om dans - bl.a. om Svansjön och politik:
' /%3E%3C/svg%3E)
