Kommentar: "Olämpligt och respektlöst" – den tyska förbundsdagen får hård kritik för behandlingen av Ukrainas president Zelenskyj
Att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar till parlamenten i olika länder har blivit en del av krigsvardagen efter det ryska angreppet. Under torsdagen talade han till den tyska förbundsdagen i ett sammanhang som betecknas som mycket ovärdigt.
Det var absolut inte en av de finaste stunderna inom tysk politik.
Så lyder största delen av bedömningarna och kommentarerna efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under torsdagen höll ett känslofyllt tal inför Tysklands förbundsdag.
Så fort videolänken till Kiev hade kapats tog förbundsdagen itu med något helt annat, nämligen att diskutera coronasituationen i landet.
För att göra situationen ännu värre passade talmannen dessutom på att gratulera förbundsdagsledamöter på sin födelsedag innan den egentliga coronadebatten inleddes.
De tyska kristdemokraterna, under ledning av den nye partichefen Friedrich Merz, hade redan på förhand krävt att man i samband med presidentens tal skulle diskutera situationen i Ukraina och inte inrikespolitiska problem som genomförandet av en möjlig vaccinationsplikt.
Talets inramning var enligt kristdemokraterna helt felaktigt och efter Zelenskyjs tal kom det därför till protester över att man helt enkelt övergick till den normala dagordningen, trots att mycket lite i dessa dagar är normalt.
"Ibland bättre att endast lyssna"
Att förbundskansler Scholz valde att inte genast kommentera Zelenskyjs tal ses som att regeringen och regeringspartierna i parlamentet försökte sopa problemet Ukraina under mattan.
Olämpligt och respektlöst, lyder därför många av kommentarerna bland oppositionen och i de tyska medierna.
Mot det här står regeringens förklaring som presenterades av utrikesminister Annalena Baerbock.
– Ibland är det bästa att endast lyssna, hade hon sagt angående kontroversen redan innan den ukrainske presidenten höll sitt tal.
Det bestående intrycket blev nu ändå att Tyskland inte gör mycket mer än att lyssna.
De stående ovationerna till trots fick man intrycket av att de tyska förbundsdagsledamöternas tankar bara för en mycket förbigående stund gäller Ukraina.
Rädsla för att tvingas till försvarstal?
Det ligger ändå nära att förbundskansler Olaf Scholz ovilja att kommentera president Zelenskyjs tal hänger ihop med att han hade en aning om vad som skulle komma.
Scholz svar skulle nämligen aldrig ha kunnat bli något mycket mer än ett pinsamt försvarstal kring Tysklands tillkortakommanden.
Det som Zelenskyj under torsdagen tog fasta på i sitt tal var nämligen något helt annat än vad han hade sagt i liknande tal till London eller Washington.
Det här talet var nämligen både kritiskt och anklagande till tonen.
I stället för önskemål om vad Tyskland nu kunde göra, så handlade det i hög uträckning om det som Tyskland under årens lopp har gjort för att försätta Ukraina i den situation där landet nu befinner sig.
Zelenskyj gjorde det helt klart att Tyskland genom sin Rysslandspolitik och sina ekonomiska kopplingar till Ryssland har bidragit till att president Vladimir Putin kunde starta sitt krig.
Zelenskyj uppmanade vidare Tyskland att äntligen börja agera konsekvent gentemot Ryssland och se till att tyska företag senast nu slutar göra affärer med Ryssland. Menat här var framför allt den fortsatta importen av olja och gas från Ryssland.
I sitt tal tog Zelenskyj specifikt upp det rysk-tyska gasledningsprojektet Nord Stream 2.
– Nord Stream-gasledningarna förberedde det här kriget och vi varnade er för det här. Svaret var ändå alltid; ekonomi, ekonomi, ekonomi, konstaterade Zelenskyj.
Där gasledningarna i så gott som hela Östeuropa sågs ha långtgående säkerhetspolitiska dimensioner, har man i Tyskland mer eller mindre blundat för detta faktum.
Ledande tyska politiker, med den tidigare förbundskanslern Angela Merkel i spetsen, har nästan ända in det sista betonat att gasledningsprojekten är av enbart ekonomisk natur.
Tvivel kring kurskorrigering
Om Zelenskyj med sin mycket berättigade kritik mot Tyskland nu finner gehör är ändå en öppen fråga. Många tyska politiker verkar nämligen fortfarande vara mycket immuna mot den kritik som i utlandet riktas mot Tyskland gällande hållningen till Ryssland.
I ett tal för några veckor sedan slog förbundskansler Scholz fast att Tyskland är i en vändpunkt och att den Rysslandspolitik man hittills har fört har kommit till vägs ände.
Scholz tal fick stor uppmärksamhet och allmänt gjordes bedömningen att Tyskland äntligen har vaknat upp till verkligheten.
Samtidigt finns ändå en smygande rädsla för att den tyska kurskorrigeringen endast är tillfällig och att man i mån av möjlighet kommer att återgå till en Rysslandspolitik som framför allt gynnar tyska ekonomiska och energipolitiska intressen.
Genom att under torsdagen ha ställt sig i talarstolen kunde Scholz ha gjort ett försök att motbevisa detta.
Han kunde klart ha slagit fast att man länge hade fel inställning till Ryssland och Putin. Att man nu stöder Ukraina på alla sätt man kan, bland annat med tidigare helt otänkbara vapenleveranser samt utökat importstopp av olja och gas.
Den här chansen tog Scholz och Tyskland ändå inte vara på och de som är övertygade om att den tyska kursändringen inte är helhjärtad fick ytterligare vatten på sin kvarn.