Belarus kommer knappast att gå med ryska armén in i Ukraina – då kan det bli myteri, säger forskare

Ryssland använder Belarus territorium som bas för anfallet mot Ukraina men Belarus armé kommer knappast att hjälpa de ryska styrkorna mer än så, tror Belarusforskare som Svenska Yle talat med.

Ryssland förde en massiv styrka militär till Belarus under början av året för att delta i en gemensam militärövning. Efter övningens slut i februari åkte de ryska styrkorna inte hem utan inledde anfallet mot Ukraina.

Belarus har upplåtit sitt territorium och sin infrastruktur och är därmed en part i anfallskriget, men den belarusiska armén kommer knappast få order om att gå in i Ukraina och stödja det haltande ryska anfallet, säger Belarusforskaren Ryhor Nizhnikau till Svenska Yle.

– Den belarusiska militären har inte tillräcklig kapacitet för att ändra krigets gång och en sådan order skulle innebära stora risker.

Han påpekar att landets ledare Aleksandr Lukasjenko inte investerat i sin militär på mer än 30 år.

– Armén har aldrig varit ett stöd för Lukasjenkos politiska regim. Han har i stället haft sin säkerhetsapparat som håller honom vid makten.

Enligt Nizhnikau är moralen i den belarusiska armén extremt låg bland soldaterna och befälen på mellannivå och lägre.

– Om de skulle tvingas delta i kriget i Ukraina skulle vi troligen få se en massa deserteringar. De skulle inte vara redo att slåss.

Samtidigt finns det på högre nivå många ryssar i den belarusiska armén, påpekar Nizhnikau. Flera av dem har också studerat i Ryssland.

Anti-väst men inte anti-Ukraina

– Jag tror att de höga officerarna har en hel del liknande strategiskt tänkande som Ryssland har, såsom att vara anti-väst. Men de är inte anti-ukrainare.

Nizhnikau tror att det finns många i det högsta militärkommandot i Belarus som inte förstår meningen med det här kriget och som inte kan föreställa sig själva aktivt gå med i det.

Det samma gäller folk i allmänhet.

– Även de som accepterat Lukasjenkos styre och hoppats att han kan bringa stabilitet är nu bestörta och skräckslagna då de blivit delaktiga i det här mot deras vilja.

Relationerna till Ryssland blir annorlunda efter kriget

Då kriget någon dag är slut kommer det att bli strukturella förändringar i de nu nära relationerna mellan Belarus och Ryssland, tror forskaren Ryhor Nizhnikau.

– Man kan se en utveckling mot att Rysslands enda allierade i Belarus är Lukasjenko själv. Även de Rysslandsvänliga belarusierna börjar nu vända sig emot Ryssland på grund av kriget.

Enligt Nizhnikau är belarusierna mer kritiska än ryssarna till den information som kommer från det officiella propagandamaskineriet. Folk lärde sig använda alternativa källor under proteströrelsen 2020.

Knappast någon i Belarus är med på det ryska narrativet, enligt Belarusforskaren. Ryssland säger att kriget handlar om att "denazifiera" Ukraina och "befria" den ryska befolkningen i landet som hotats av folkmord.

– Inom en tidsrymd på några månader eller år kommer vi att få se en massiv "derussifiering" av belarusiernas geopolitiska attityder, säger Ryhor Nizhnikau.

Belarusierna är ett europeiskt folk som inte är annorlunda än polacker eller litauer. De vill ha en europeisk nation, anser han.

Med Putin försvinner inte hans tänkande

Om Putin och Lukasjenko försvinner från makten och Ryssland försvagats av Ukrainakriget kan Belarus i bästa fall frigöra sig från det ryska inflytandet och bli den europeiska nation som folket eftersträvar, säger Nizhnikau.

Men det finns andra faktorer som kan förhindra det.

– Den som än blir Putins efterträdare kommer fortfarande att vara behäftad med de nyimperialistiska och nationalistiska ryska attityderna. De är mycket svåra att bekämpa.

Nizhnikau påpekar att även ryska oppositionsledare som Aleksej Navalnyj är mycket nationalistiska.

– Dessutom kommer Belarus troligen att fortsätta vara en del av den ryska inflytelsesfären även i det västeuropeiska tänkandet.