Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Finländarna har varit naiva när det gäller Ryssland" – estnisk expert ser enbart fördelar om Finland går med i Nato

Direktören för Estlands utrikespolitiska institut.
Bildtext Kristi Raik, direktör för Estlands utrikespolitiska institut, säger att man i Baltikum skulle uppskatta ett finskt medlemskap i Nato.
Bild: Petteri Sopanen / Yle

Kristi Raik säger att försvaret av Östersjön och Finland skulle förbättras med ett finskt Natomedlemskap. Hon ser också oroligt på hur invasionen i Ukraina nu kommer att utvecklas, då Ryssland inte lyckats med konventionell krigföring.

Direktören för Estlands utrikespolitiska institut, Kristi Raik, försöker inte dölja att hon tycker att Natomedlemskap är ett naturligt steg för Finland i kölvattnet av den ryska invasionen av Ukraina.

Raik gästade Yles program Morgonettan på lördagen.

Hon är inte överraskad över att attityden till Nato i Finland svängt radikalt sedan Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari. 62 procent av finländarna uppgav i en mätning förra veckan att de nu vill att Finland går med i Nato.

Innan invasionen har opinionen i åratal varit negativ till ett Natomedlemskap – i en undersökning för drygt fyra år sedan ville bara en knapp fjärdedel gå med i Nato.

– Siffrorna visar hur stor chock den här invasionen har varit för finländarna, konstaterar Kristi Raik.

Folk upplever ett behov av att stärka den egna säkerheten

― Kristi Raik

– Finländarna har i någon mån varit naiva då det gäller Ryssland. Man har velat tro på de goda relationerna till Ryssland, men nu när den stora grannen har inlett ett så här skrupelfritt krig med ett grannland upplever folk ett behov av att stärka den egna säkerheten. Och Nato är då en lösning man vill ta till.

Ökad säkerhet för Finland, Baltikum

Om Finland gick med i Nato skulle framför allt Natos helhetsförsvar förbättras avsevärt, säger Raik. Om Sverige också går med gynnas försvaret av hela Östersjöområdet.

Här ingår de baltiska länderna – Estland, Lettland och Litauen – som alla har ett intresse av att Finland ansluter sig till Nato. Alliansens försvar bygger på landsspecifika planer, och med Finland i ekvationen underlättas också försvaret av Baltikum.

Saksalainen panssaroitu miehistönkuljetusajoneuvo ajaa maantiellä.
Bildtext Tyska Natotrupper i Litauen i februari. Enligt Kristi Raik kan ingen främmande makt beordra Finland att agera på ett visst sätt, inte ens som medlem i Nato.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

– Finland skulle vara en välkommen medlem. Finlands försvarsförmåga har ett mycket bra rykte som ett land som har tagit sitt försvar på allvar, säger Raik.

– Också under hela den post-sovjetiska tiden har Finland hela tiden räknat med möjligheten att man kommer behöva försvara sig, och därför behållit sitt försvar på en trovärdig nivå samtidigt som de flesta europeiska länderna såg kalla krigets slut som inledningen på en ny, fredens tid där krig inte är sannolikt och nedrustade.

Nato äventyrar inte Finlands suveränitet

En del av finländarnas avoga inställning till Nato genom åren har grundats på oron över att tvingas in i beväpnade konflikter.

Nato har sedan kalla krigets slut varit en aktiv aktör i Balkankrigen i det forna Jugoslavien på 90-talet, krigen i Irak och Afghanistan och i Libyen för drygt tio år sedan. Dessutom har organisationen bekämpat sjörövare i Adenviken mellan Jemen och Somalia sedan 2009.

Flera av insatserna har kritiserats av olika orsaker, ofta relaterat till vårdslöshet.

Enligt Kristi Raik finns det ändå ingen orsak till oro över att Finland skulle tvingas delta i någonting man inte är beredd att gå med på.

– Försvarsplanerna i Nato kommer man överens om enskilt med varje land. Så det kan inte uppstå en situation där en utomstående bestämmer på vilket sätt Finland deltar.

Svenska Jas Gripen-plan deltog i den Natoledda insatsen i Libyen.
Bildtext Sverige, som inte är ett medlemsland, deltog i Natos flygräder i det första libyska kriget 2011. Jas Gripen-planet lyfter på bilden från svensk mark med destination Sardinien där Nato samlades i april 2011.
Bild: EPA/PATRIC SODERSTROM

Raik medger att ett medlemskap på kort sikt kan skapa en viss oro, men att hon tycker att fördelarna på längre sikt väger tyngre. Hon understryker den avskräckande förmåga Nato de facto besitter.

– Som medlemsland skulle Finland skyddas av Natos kollektiva försvar och kärnvapenarsenal. Natos kollektiva makt skapar en stark, avskräckande effekt. Nato har skapat stabilitet kring Östersjön och Ryssland tar Natos vapenmakt på allvar, säger Raik.

Rädsla för ökad rysk brutalitet i Ukraina

I Ukraina går kriget inte alls bra ur rysk synvinkel. Kristi Raik konstaterar att den ryska armén är i sämre skick än vad man trott i väst. Hon bekräftar att även konservativa uppskattningar pekar mot att Ryssland har förlorat stora mängder soldater och utrustning. Det här innebär dels att Ryssland och president Vladimir Putin nu står inför ett vägskäl.

– Det är osannolikt att Ryssland kan avancera mycket mera än så här bara med hjälp av konventionell krigföring. Så jag är rädd för att det innebär att Ryssland kommer sätta in brutalare metoder för att lyckas uppnå sina mål, säger Raik.

Kan det bli aktuellt med biologiska eller kemiska vapen eller kärnvapen?

– Man kan tyvärr inte utesluta något av de alternativen. Putin har så mycket att förlora att man måste se det som en risk, och förbereda sig på det.

Kommer Putin att varna innan han använder sådana vapen?

– Knappast.

Krim kan bli "fryst" konflikt som läggs lite åt sidan, så att fredsförhandlingarna kan fortskrida

― Kristi Raik

Raik tror att en lösning är möjlig, bara parternas viktigaste krav tas i beaktande.

Rysslands senaste krav handlar om att Ukraina erkänner Krimhalvön, som annekterades olagligt av Ryssland 2014, som ryskt territorium. Dessutom vill man att Donbass-regionen i östra Ukraina erkänns som självständig och att Ukrainas neutralitet garanteras, i huvudsak att Ukraina inte går med i Nato.

– Ukraina har redan på ett sätt godkänt kravet på neutralitet, och sagt att man inte kommer gå med i Nato. För Ukraina är kärnfrågan säkerhetsgarantierna, säger Raik.

Ryssland kräver åtminstone en symbolisk demilitarisering av Ukraina, vilket Raik säger inte betyder att landet inte skulle få ha en försvarsmakt. Men för att genomgå en nedrustning och gå med på neutralitetskrav kräver Ukraina säkerhetsgarantier. Det innebär att något annat land lovar stå för eller bistå Ukrainas försvar i en väpnad konflikt. Vilka länder det kan vara kommer i så fall diskuteras vid förhandlingsbordet.

Raik tror att Krimhalvön kan hamna i ett slags limbo, eftersom den i den här kontexten har ett i första hand symboliskt värde för både Ryssland och Ukraina.

– Jag tror inte att Putin kan backa om Krim. Men det kanske kan bli en så att säga "fryst" konflikt som läggs lite åt sidan, så att fredsförhandlingarna kan fortskrida, säger Raik.

Venäjän presidentti Vladimir Putin ja Kiinan presidentti  Xi Jinping poseerasivat tapaamisessa Pekingissä pose during their meeting at the Diaoyutai State Guesthouse in Beijing, China, February 4, 2022
Bildtext Rysslands president Vladimir Putin (t.v.) och Kinas president Xi Jinping har träffats dussintals gånger som statschefer och har åtminstone tills nu haft en god relation.
Bild: Alexei Druzhinin / STELLA Pictures / abaca press

Kan Kina medla?

Vem som kan ta på sig rollen som fredsmäklare mellan Ryssland och Ukraina är också en öppen fråga. Många länder har erbjudit sig – bland annat Israel, Turkiet och Kina – och frågan är närmast huruvida till exempel Kina är tillräckligt opartiskt i frågan.

Kina har försiktigt lutat mot Ryssland i konflikten än så länge och länderna har betydliga relationer, men Peking har inte uttryckt sitt stöd för invasionen, inte heller fördömt den. Kristi Raik tror att Kina kommer spela sina kort ytterst försiktigt då man nu sett hurudan ekonomisk skada västvärlden på kort tid förorsakat på Ryssland.

– Ryssland invaderade Ukraina trots de ekonomiska konsekvenserna. Ekonomisk tillväxt är mycket viktigt i Kina och den kinesiska ekonomin är mycket sammanbunden med den europeiska. Så Kina kommer sannolikt inte att skicka ekonomisk hjälp till Ryssland, och speciellt inte militär hjälp, på grund av de sannolika sanktionerna, säger Raik.