Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Omöjlig" värmebölja i Antarktis – över 30 grader varmare än normalt

Antarktis
Bildtext Nytt värmerekord på Antarktis östplatå i mars och rekordlitet istäcke i februari, efter att förra vintern var rekordkall. Klimat och väder är minst sagt extremt på vår sydligaste kontinent.
Bild: Kaisa Siren / All Over Press Finland

Det nya värmerekordet för mars månad i Östantarktis lyder 11,5 grader – på minussidan. Trots att det låter kallt har den östra antarktiska platån sedan i torsdags haft tiotals grader varmare än vanligtvis.

Östantarktis har vanligtvis inte alls lika höga temperaturer i mars som Västantarktis, där plusgrader är vardagsmat. Men i tre dagar nu har Östantarktis fått smaka på rekordtemperaturer.

Kvicksilvret har på många håll visat 30 celsiusgrader mer än vanligt för området i mars månad, och på vissa håll ännu varmare.

Italienska forskaren Stefano di Battista skriver på Twitter att klimatforskningen på Antarktis måste skrivas om. Enligt Battista skulle man ännu i onsdags ha sagt att dylika värmeböljor är omöjliga.

På den ryska stationen Vostok uppmättes –20 grader på torsdagen och –22 på fredagen. Det tidigare värmerekordet var –32 grader, och medeltemperaturen i mars brukar ligga på –50.

Varmast har det varit på stationen Concordia där det nya marsrekordet sattes, –11,5 grader.

Minusgrader är det förstås fråga om, eftersom vintern har börjat på Antarktis, och de så kallade östra delarna alltid är kalla.

På andra håll i Antarktis kan det vara plusgrader under sommarmånaderna, alltså då det är vinter i Finland. Det kan vara plusgrader också i mars, men inte i trakterna kring Vostok och Concordia.

Samtidigt var fjolåret faktiskt ett av de kallaste nånsin, då vinterhalvåret april–september hade en medeltemperatur på under –60 grader. Enligt experter är stora variationer i temperaturerna vanliga på Antarktis.

Väder och klimat är också olika saker, och många studier visar att medeltemperaturerna på Antarktis har stigit med flera grader sedan 1950-talet. Det gäller däremot främst Västantarktis, medan de östra delarna har skonats från de största ökningarna. Även därför är värmeböljan en chock.

Den varmaste temperaturen någonsin i det antarktiska närområdet, 19,8 grader, uppmättes på ön Signy i ögruppen Sydorkneyöarna 1982.

Sydorkneyöarna ligger ungefär 600 kilometer från Antarktis fastland och 1 300 kilometer från Falklandsöarna utanför Argentina.

Den varmaste temperaturen på den antarktiska kontinenten uppmättes på den antarktiska halvön, då det var 18,3 grader på forskningsstationen Esperanza i februari 2020.

Samma fenomen som i Kanada i somras

Värmeböljan ska ha förorsakats av två separata atmosfäriska fenomen – först strömmade varm, fuktig luft in över området innan ett högtryck känt som en värmekupol hindrade den varma luften från att rymma.

Det är samma fenomen som förorsakade den dödliga värmeböljan i västra USA och Kanada förra sommaren, fast ännu plötsligare värmeökning.

Markbränd sprider sig i British Colombia i Kanada den 4 juli 2021.
Bildtext Sommaren 2021 drabbades nordvästra USA och sydvästra Kanada av en så kallad värmekupol som ledde till värmerekord, stora skogsbränder och hundratals dödsfall.
Bild: STELLA Pictures / ddp

Där steg temperaturerna snabbt till 25 grader över medeltal, och resulterade i åtminstone över 700 men sannolikt dubbelt så många dödsfall på grund av hettan.

Massiva skogsbränder var en annan konsekvens, och det nya värmerekordet i Kanada skrevs 49,6 grader.

Rekordlite havsis i februari, men ingen trend

I februari noterades också ett annat rekord för Antarktis: rekordlite havsis.

För första gången sedan man började mäta med satellitfoto var havsisens areal mindre än två miljoner kvadratkilometer. Tack vare den kalla vintern ifjol var havsistäcket ovanligt stort då det var som störst i september: 18,75 miljoner kvadratkilometer.

Forskarna är ändå inte oroliga över vare sig det rekordlilla istäcket i februari eller de extrema kasten mellan störst och minst.

– Vi ser en hel del variation från år till år. Ena året är det lite större, andra året lite mindre. Det finns inte riktigt någon trend, säger Walt Meier, forskare på det amerikanska polarforskningscentret NSIDC till Washington Post.

Det förra rekordet för minsta havsistäcke var från 2017, då isen spann ett område på 2,11 miljoner kvadratkilometer som minst.

Där man inte kan se en trend med havsisen är prognoserna desto dystrare för Antarktis glaciärer. Åtminstone 2,7 miljarder ton is har försvunnit från glaciärerna, speciellt i de västra delarna, sedan 1992. Orsaken är att Antarktis temperatur ökar.

Smältningen bidrar med en halv millimeter till havsnivåerna varje år, men många forskare är rädda för en ond spiral med allt kraftigare stigande hav om den globala uppvärmningen inte bromsas.