Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Ökat intresse för frivilligt skydd av skog – myndigheterna prioriterar stora objekt

Från 2022
Uppdaterad 25.03.2022 08:49.
Tre personer i skogen.
Bildtext Skogsägare Carina Granö-Träskelin, Nina Myllykangas från Finlands skogscentral och Karl Hamberg från NTM-centralen uppskattar att det finns möjlighet till att skydda skog.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Skogsägaren kan frivilligt skydda sin skog om naturen och livsmiljöerna anses värdefulla. Det kan ske på tidsbunden eller permanent basis. Processen är tidskrävande och stora projekt prioriteras hos NTM-centralen.

I en skyddad skog ljuder ingen motorsåg. Här ska skogen växa, omkullfallna träd få ligga och småkryp leva ostört. Mot en ekonomisk ersättning kan skogsägare välja att skydda skog om den anses värdefull för ekologin och mångfalden.

Carina Granö-Träskelin är en av Österbottens 24 000 skogsägare. Vi står i hennes skog och tittar på de mossklädda trädgrenarna.

Skogen är skyddad med ett tioårigt miljöskyddsavtal som skogscentralen administrerar. Kriterierna för just denna skog är att den är gammal och innehåller mycket död ved. Det är biologiska särdrag som gör att finansieringskriterierna uppfylls.

Glad kvinna i skog.
Bildtext Carina Granö-Träskelin njuter av att vistas i skogen och tar gärna skogspromenader med sin hund.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

– Jag följer det som mina föräldrar redan har gjort. Det här var skyddat då jag tog över marken. Och det kändes som en naturlig grej att fortsätta med det, säger Granö-Träskelin.

Snävare kriterier

Under de senaste åren har kriterierna blir allt snävare.

– Första miljöstödsavtalen ingicks år 2001 och i början vågar jag nästan säga att allt dög. Så är det absolut inte längre. Vi har snävare kriterier och det har inget med ekologi att göra, utan ekonomi. Stödpengarna ska räcka till vissa specifika livsmiljöer, säger Nina Myllykangas som är expert på naturvård vid Finlands skogscentral.

Kvinna i en skog.
Bildtext Nina Myllykangas uppmuntrar skogsägare att ta reda på vilka rättigheter de har.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Det är många skogsägare som visar ett stort intresse för att skydda sin skog eller delar av den.

– Många fina och absolut skyddsvärda objekt faller utanför de officiella finansieringskriterierna, tyvärr, på grund av de konstgjorda begränsningarna som vi har gjort, säger Myllykangas.

Skydd av mångfalden

De senaste årens allmänna debatter om arternas mångfald och skogens betydelse har satt sina spår också i ansökningsmängden.

– Det är ett klart alternativ till konventionellt skogsbruk där man gallrar och gör kalytor, berättar Karl Hamberg, överinspektör på NTM-centralen.

Det finns också en ekonomisk aspekt på det hela. Ersättning för permanent skydd av skog som görs via NTM-centralen är en skattefri inkomst, medan tioåriga miljöskyddsavtal är skattepliktiga.

– Alternativen är flera och vi uppmuntrar alltid skogsägarna att ta kontakt så presenterar vi alla vägar som går att vandra och sedan får skogsägaren ta ett beslut, säger Myllykangas.

Död ved och spår av småkryp i en stam.
Bildtext I skog som skyddas permanent ska en rad kriterier uppfyllas. Kriterierna varierar beroende på vilken typ av skog. Den här skogen är en gammal moskog på momark och innehåller stor del död ved.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Är det en bra affär att skydda sin skog?

– I vissa fall kan det vara så. På virkesrika platser, i gammal skog med bäck, så kan frivilligt skydd vara ett konkurrenskraftigt alternativ till slutavverkning, säger Myllykangas.

För många skogsägare finns det många faktorer, förutom den ekonomiska, som påverkar besluten. Rekreation och känslor har också en inverkan på besluten om skogens framtid.

Skogen en viktig kolsänka

För klimatet är skogen oerhört viktig, och skogen i Finland binder en stor del av landets koldioxidutsläpp. Skogsbruket har debatterats flitigt och kritiska röster har framförts gällande avverkning av skog.

Kan skyddandet av skog vara ett sätt för skogsägaren att rättfärdiga att skogen brukas på annat håll?

– Allt handlar om balans. Om jag skyddar här, kanske jag tycker att jag kan göra något på ett annat ställe och då har jag mitt skogsbruk i balans, säger Granö-Träskelin.

– Det är precis så vi uppmuntrar skogsägare att göra, säger Myllykangas.

En omkullfallet träd.
Bildtext I en skyddad skog rörs inte stormskadade träd.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

"Försvinnande liten del skyddad"

Även om intresset för skydd av skog växer, är skogen i Österbotten är relativt litet skyddad.

– På markområden är det en försvinnande liten del som är permanent skyddad. Det är fråga om en till två procent, berättar Hamberg.

Hamberg skulle gärna se att siffran var högre, men konstaterar samtidigt att pappersjobbet som processen medför sätter begränsningar hos myndigheterna.

– Hur mycket kan man tänka sig att man sätter skattebetalarnas pengar i naturskyddet? För tillfället har vi bra med pengar i vår budget, det är snarare fråga om att NTM-centralen inte har personalresurser för antalet ansökningar, berättar Hamberg.

Man i skog.
Bildtext Karl Hamberg önskar att de områden som söker om permanent skydd ska vara över fyra hektar stora.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

I Österbotten finns cirka 550 hektar skog som för tillfället omfattas av tillfälliga miljöskydd.

– Rent ekologiskt är de permanenta avtalen vettigare, men en skogsägartypisk tankegång är att man inte alltid vill det. Man anser att följande generationer också ska få bestämma. Många väljer ändå att förnya tidsbundna avtal då de går ut, berättar Myllykangas.

Borde det finnas mer skyddad skog?

– Ekologiskt sett, absolut. Det är ju arter vi skyddar även om det är livsmiljöer vi söker och olika särdrag, säger Myllykangas.

Det som skyddas är alltså olika hotade arter som mossor, lavar, fåglar, däggdjur, maskar och fjärilar. De kan dock vara svåra att känna igen, därför pratas det om livsmiljöer som behövs för att de ska kunna existera.

– Livsmiljöerna kännetecknas av särdrag som våta, karga, bördiga, torra marker eller mycket död ved där skogen är gammal, säger Myllykangas.

Med andra ord är det inte alltid en vacker skog som skyddas, utan de som bor i skogen. Skog skyddas inte för människans öga, konstaterar Myllykangas.

Skägglav på en trädgren.
Bildtext Skägglav förekommer ofta i gamla skogar.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Små områden prioriteras inte

– Vi tar gärna emot ansökningar, men tyvärr så hinner vi inte behandla alla. Vi måste plocka ut de mest värdefulla och dem tar vi itu med genast. Det måste också finnas en viss areal av olika typer av skog. Tyngdpunkten ligger nu på landhöjningskustens skogar, säger Hamberg.

– Vi har en målsättning på att skydda 500 hektar och vi som gör det har också andra uppgifter och det kräver mycket jobb för att nå dit. Då är det förståeligt att vi prioriterar stora objekt, säger Hamberg.

Det finns en principiell gräns på fyra hektar för att ett område ska få permanent skydd. Mindre objekt kan godkännas om de har exceptionellt höga skyddsvärden eller gränsar till ett område som redan är skyddat. Tidsbundna miljöskyddsavtal rekommenderas med andra ord för de mindre objekten.

Gammal skog med mycket kvistar och mossa.
Bildtext En skog skyddas för att trygga livsmiljöer för småkryp och växter som bor i skogen.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Skog står orörd utan ersättning för skogsägaren

I Österbotten är det inte ovanligt att skogsägaren låten skogen stå orörd av olika orsaker utan att skogsägaren ingått officiella skyddsavtal.

– Motiven till att inte vilja ha ett avtal är diverse, men det är jättevanligt. Det syns inte i skyddsstatistiken men det existerar. Ur ekologisk synvinkel är det just det samma om skogen står med eller utan avtal och stöd till skogägaren. Men jag vill uppmuntra skogsägarna till att ta reda på vilka rättigheter de har, säger Myllykangas.

Artikeln är uppdaterad 25.3.2022 och rubriken ändrad från "Många vill skydda delar av sin skog" till "Ökat intresse för frivilligt skydd av skog"

Diskussion om artikeln