Vem ska äga eller bygga fastigheterna där serviceboende för äldre finns i framtiden – så här tänker man i Hangö
Politiker och tjänstemän i Hangö funderar på vilka och hurdana fastigheter för äldre man ska bjuda åt Västra Nylands välfärdsområde nästa år.
I Hangö har företagaren Ville Ekroos planer på att bygga om fastigheten Berggatan 8-10 till serviceboende för äldre och hyra ut huset åt Västra Nylands välfärdsområde.
Ekroos äger fastigheten tillsammans med Aleksej Gefwert och Markus Leppänen från Esbo.
Förutom att Ekroos är entreprenör, är han ledamot i stadsfullmäktige och medlem i grundtrygghetsnämnden. Dessutom är han suppleant i sektionen för individärenden inom Västra Nylands välfärdsområde.
Han representerar Samlingspartiet.
Han ser sig själv i första hand som företagare och han poängterar att hans förslag är med tanke på Hangös bästa.
– Vi har nog andra planer också för det här huset, ifall det här inte går igenom.
Sitter på flera stolar – eller?
Ekroos hoppas att deras förslag inte ska bli en politisk fråga.
– Då kan det hända att välfärdsområdet drar öronen åt sig, om vi bara bråkar i Hangö. I värsta fall får de äldre i Hangö bo längre bort.
Ser du inte att det finns en konflikt i att du som förtroendevald för Samlingspartiet är delägare i en fastighet som ni skulle hyra åt välfärdsområdet och därmed kunna få ekonomiska fördelar av?
– Nej, också företagare måste få vara med i beslutsfattandet. Vi kan inte diskrimineras bara för att vi har idéer och är villiga att satsa.
Han säger att det här är ett förslag bland andra, som kan godkännas eller gå vidare. Blir det inte serviceboende, kan det bli bostäder.
- Och det är en mycket lättare plan skulle jag säga. Det finns också stora risker med ett dylikt projekt.
Nämnd ser Halmstadsgårdens tomt som första alternativ
Samtidigt finns det andra planer på bordet.
Grundtrygghetsnämnden tycker att platsen där Halmstadsgården nu finns, vore den bästa platsen för ett nybygge med en lämplig mix av serviceformer.
Nybygget skulle omfatta två tomter i kvarteret och inte behöva påverka Halmstadsgården, som nu är till största delen utrymd på grund av problem med inomhusluften.
- Nämndens enhälliga vilja är, att vi i rask takt börjar planera ett serviceboende för äldre på den plats där Halmstadsgården nu står.
Det säger grundtrygghetsnämndens ordförande Jorma Nousiainen (SDP).
Han säger att Hangö har ett akut behov av ett ordentligt serviceboende så att stadens äldre befolkning kan bo kvar när välfärdsområdet tar över i början av nästa år.
– Det viktigaste just nu är att vi kommer i gång med planeringen och kan börja bygga, säger han.
Tanken är att välfärdsområdet skulle hyra lokalerna.
- Det här skulle vara huvudalternativet, men om det behövs är kompletterande alternativ välkomna, säger Nousiainen.
I byggnaden skulle det också finnas andra tjänster inom äldreomsorg.
Om staden hittar annan användning för Halmstadsgården kan den stå kvar.
Stadsdirektören: Risker med monopolmarknad
Stadsdirektör Denis Strandell säger att det är viktigt att ha is i magen i den här frågan.
– När välfärdsområdet tar över ansvaret för att producera tjänster, så påverkar ju Hangö inte längre den service de tillhandahåller.
Därför hoppas han att eventuella ideologier läggs åt sidan och att beslutsfattare och tjänstemän istället enhälligt går in för att så samstämmigt som möjligt kommunicera med välfärdsområdets representanter.
– Välfärdsområdet har redan från start en snäv ekonomisk ram, de måste hushålla med sina resurser. De kommer inte att hyra en enda kvadratmeter som de inte absolut behöver, säger Strandell.
Enligt honom har välfärdsområdet bra koll på befolkningsstrukturen och vårdbehovet så de vet precis vad de behöver och vad som finns på marknaden att hyra.
Därför ser stadsdirektören en fara i att Hangö som ekonomiskt starkt skuldsatt stad skulle låna pengar för att investera i ett bygge, som man inte vet om välfärdsområdet vill hyra.
– Dessutom är det inte en av kommunens lagstadgade uppgifter att äga fastigheter.
Strandell påpekar också att det finns risker med att som hyresvärd eller fastighetsägare verka på en monopolmarknad, i synnerhet som välfärdsområdet måste ställa stora krav på de fastigheter de hyr in sig i.
– Välfärdsområdet kommer att ha krav på skötsel och ombyggnad och det dyker upp nya normer och bestämmelser från myndigheterna. I praktiken kan då deras behov komma att gå före kommunens övriga fastigheters behov.
Beträffande Hangöföretagarnas planer säger stadsdirektören att det inte finns något problem med att en lokal entreprenör som är med i beslutsfattandet erbjuder sin fastighet till välfärdsområdets förfogande.
– Vi har näringsfrihet i det här landet och näringsidkare får också vara politiskt uppställda och aktiva. Jag skulle gärna gärna se fler företagare i politiken. Dessutom har staden mycket klara jävsprocesser.
Välfärdsområdet vill hyra ändamålsenliga utrymmen
Pasi Ojaniemi, som är beredningsdirektör för stödtjänster i det tillfälliga välfärdsområdet, förklarar hur det går till när man upphandlar lokaler.
- För tillfället finns ingen finansiering för att bygga eget. Därför letar välfärdsområdet nu efter lämpliga lokaler att hyra.
I framtiden kommer områdets finansiering från staten och man kommer årligen att förhandla med Social- och hälsovårdsministeriet om pengar. Då kan en del eventuellt vikas till egna investeringar.
Men även då det handlar om att hyra fastigheter förs diskussioner på ministernivå.
Ojaniemi säger att vem som helst som har en lämplig fastighet att erbjuda välfärdsområdet får göra det, så länge den uppfyller alla lagstadgade krav och andra önskemål.
Välfärdsområdets styrelse behandlade frågan om fastigheter första gången den 22 mars. I sommar möts de en gång till och går vidare med bland annat det ämnet.
Beträffande nybyggen säger Ojaniemi, att det tillfälliga välfärdsområdet inte kan förbinda sig till något, men att han vet att det finns vissa byggen som är aktuella inom området.
Just nu ser han ändå att det kanske inte är klokt att inleda något helt nytt, utan att det är bättre för kommunerna att vänta tills det finns en klar beställning.
– Och någon sådan finns alltså inte för tillfället.
Laglighet och flexibilitet styr
Jorma Haapanen, som är beredningsdirektör för tjänster för äldre, berättar i ett mejl vilka krav välfärdsområdet ställer på de framtida lokalerna.
"Det viktiga med tanke på lokalerna är att de är ändamålsenliga och fyller lagens krav, dessutom är det ett plus om de går att anpassa efter vårdbehovet över tid."
Jorma Haapanen skriver även att de ska vara lätta att nå för såväl klienter och besökare som personal.
"Dessutom får de gärna vara trivsamma."
Splittrat utbud
För tillfället köper staden platser av Attendo på äldreboendet Källan och har egna platser på Astrea och i fastigheten Torsken, där servicehuset Nova tidigare drevs av en stiftelse.
Torsken är dock utdömd som resurserat boende, eftersom byggnaden, ett före detta bostadshus i tre våningar, inte är ändamålsenligt eller uppfyller alla krav.
Dessutom blev staden tvungen att överta Novas verksamhet i egen regi i november i fjol på grund av skral ekonomi.
Därför har grundtrygghetsnämnden också en vision om att koncentrera tjänsterna på samma ställe.
- Vi har diskuterat med tjänstemännen och vi ser att det finns ekonomiska lösningar, till exempel leasingbaserade, som kunde göra vårt alternativ möjligt, säger grundtrygghetsnämndens ordförande Jorma Nousiainen.
Eklundska huset blir Hangon Spiira
Under tiden tuffar Ekroos med kollegers projekt på. I Arbetsnamnet på Berggatan 8-10 som sedan gammalt kallas "Eklundska huset" efter tidigare ägare, kan bli "Hangon Spiira".
Trion har beställt ett arkitektritat skissförslag på hur det före deras fastighet kunde byggas om för att hysa resurserat och lättare serviceboende för äldre.
Projekt "Hangon Spiira"
Enligt de skissförslaget skulle stommen till det nuvarande huset bevaras, men byggas om och snyggas upp.
Byggnaden skulle få en våning till så att den blir fyra våningar hög, ny fasad och ut mot gågatan skulle det bildas en slags torgliknande yta som skulle ge ett luftigt intryck.
Enligt planen skulle 1950 kvadratmeter vikas för serviceboende och resurserat serviceboende, medan 400 kvadratmeter skulle utgöra affärsutrymme.
Serviceboendet skulle ha cirka 40 platser på äldreboendet.
Lokalerna är planerade så att man flexibelt kan växla mellan resurserat serviceboende och lättare serviceboende enligt behov.
Ville Ekroos har flera motiveringar till varför just Berggatan 8-10 skulle kunna bli serviceboende för äldre.
– Det viktigaste är att det skulle komplettera servicehuset Astrea, som ligger här intill. Där finns terapibassäng, gymsal och annan service åt äldre.
Investeringar på Berggatan behövs
Ekroos tycker också att ett äldreboende skulle hålla liv i stadens affärsstråk och södra sidan av järnvägen då allt mer service flyttar till norra sidan.
– Dagens äldre blir allt rörligare och här är det nära till stränderna, biblioteket, kyrkan, bion. Jag tycker själv att Berggatan är en ganska cool plats att bo på.
– Ärligt talat är ju den här fastigheten heller inte den vackraste just nu, så det talar för att snygga upp den.
De andra delägarna, Gefwert och Leppänen har tidigare investerat i andra fastigheter i Hangö, såsom småhusprojektet bakom hälsocentralen.