En månad sedan Ryssland inledde invasionen i Ukraina – hur hamnade vi här och vad har hänt?

Miljontals ukrainare har tvingats fly från sina hem och tusentals civila och soldater har dött under den ryska invasionen. Vi sammanfattar vad som hänt hittills.

Fortsätt ned till den första underrubriken för en sammanfattning av själva invasionen.

Upptakten till den ryska invasionen kan spåras långt tillbaka beroende på synsätt, men konkret militärt kan den tolkas ha börjat för ungefär ett år sedan.

På våren 2021 placerar Ryssland styrkor nära den ukrainska gränsen och ordnar militärövningar. Att förflyttningen inte har anmälts på förhand ger den ännu mera uppmärksamhet.

Sedermera kungör Ryssland att de drar tillbaka sina styrkor, men det ska visa sig att en del av styrkorna blir kvar i gränsregionerna.

Rysslands militärt aggressiva hållning utmynnar i att USA:s president Joe Biden på sommaren 2021 gör en turné i Europa för möten med både allierade och Rysslands president Vladimir Putin.

Nu är Joe Biden i Europa – Svenska Yles korrespondenter i Bryssel och New York sammanfattar hållpunkterna inför den intensiva veckan som avslutas med ett möte med Vladimir Putin

Första besöket i Europa under Bidens presidentperiod.

Toppmötet i Geneve mellan Biden och Putin beskrivs som relativt lyckat, speciellt sett till de låga förväntningarna.

Men avspänningen blir inte långvarig.

I november börjar Ryssland igen koncentrera trupper nära gränsen till Ukraina, och president Putin ställer höga krav om säkerhetsgarantier till Nato- och västländer.

Kring årsskiftet och i början av 2022 går det diplomatiska maskineriet på högtryck, men samtalen verkar inte leda någon vart.

I februari går det sedan hastigt utför.

Den 10 februari inleder Ryssland en gemensam militärövning med Belarus. I mitten av februari börjar också strider eskalera mellan ukrainska styrkor och separatister i östra Ukraina.

Ryssland och Belarus inleder massivt "krigsspel" i Belarus – skrämseltaktik mot väst, kan fungera som rökridå för en riktig attack mot Ukraina

Den stora militärövningen med Ryssland börjar i Belarus.

Vid en presskonferens den 15 februari påstår president Vladimir Putin att det pågår ett "folkmord" i Donbassregionen i östra Ukraina, och en knapp vecka senare erkänner han de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga.

På morgonnatten den 24 februari inleds sedan den ryska invasionen i Ukraina.

Första veckan: Invasion på bred front och flyktingvåg

Städer runtom i Ukraina skakas av explosioner på morgonen den 24 februari, från huvudstaden Kiev i norr till Odessa i söder och Charkiv i öster.

Samtidigt som raketer haglar över flera ukrainska städer flyttar Ryssland in både styrkor och materiel i Ukraina. Styrkorna tränger in bland annat från Belarus i norr, längre österut från Ryssland och i söder från den ockuperade Krimhalvön.

Det ryska anfallet riktas mot flera stora städer, och stora mängder civila tvingas fly för sina liv. Till exempel från huvudstaden Kiev uppstår en stor flyktingvåg västerut mot säkrare delar av landet och EU.

På eftermiddagen den 24 februari utlyser borgmästaren Vitalij Klytjko utegångsförbud nattetid i Kiev och på kvällen beordrar president Volodymyr Zelenskyj allmän mobilisering, vilket förbjuder ukrainska män mellan 18 och 60 år att lämna landet.

På kvällen den 24 februari håller Zelenskyj också ett tal, där han meddelar att 137 ukrainare, bland dem både soldater och civila, har mist livet under invasionens första dag.

Under det första dygnet lyckas ryska styrkor som anfaller norrifrån inta det gamla kärnkraftverket Tjernobyl med omnejd. Förhöjda strålningsvärden rapporteras från området, men det bedöms härstamma från fordon som rivit upp radioaktivt damm på marken.

På morgonen den 25 februari kommer uppgifter om att vissa ryska styrkor redan tagit sig in i huvudstaden Kievs förorter. De ukrainska myndigheterna instruerar invånarna att förbereda brandbomber och delar ut vapen.

Den 26 februari bedöms Ryssland ha misslyckats med att omringa och isolera Kiev, och tillfälligt avstå från att försöka inta städerna Tjernihiv i norr och Charkiv i öster.

I söder löper däremot de ryska styrkornas frammarsch in i landet bättre, och de vinner terräng närmare städerna Cherson, Zaporizjzja och Mariupol.

Den 28 februari träffas delegationer från Ryssland och Ukraina för första gången för förhandlingar i Gomelregionen i Belarus.

Staden Charkiv står under konstant beskjutning under krigets första vecka, och den 28 februari rapporterar människorättsorganisationen Human Rights Watch att ryska styrkor har skjutit förbjudna klusterbomber in i staden.

Den 1 mars slår en rysk kryssningsrobot ned på Frihetstorget i Charkiv. Förvaltningsbyggnaden på torgkanten skadas svårt och det slovenska konsulatet förstörs. Ett operahus och en konserthall skadas också.

Under krigets första vecka rapporterar lokala ukrainska myndigheter om tiotals dödade och skadade civila i Charkiv.

Andra veckan: Kärnkraftverk och civilbefolkningen i skottlinjen

Krigets andra vecka inleds med förnyad oro för en kärnenergikatastrof, då ryska styrkor bombar kärnkraftverket Zaporizjzja i södra Ukraina.

Myndigheter rapporterar att de lyckas släcka branden efter flera timmar. Själva reaktorerna ska inte ha lidit skada, men en kontrollerad nedkörning av reaktorerna inleds.

I början av mars lyckas ryska styrkor omringa kuststaden Mariupol. Både den 5 och 6 mars kommer man överens om en tillfällig humanitär korridor för att låta kring 200 000 civila ta sig ut ur staden. Bägge dagarna misslyckas ändå evakueringarna, då eldupphöret brister.

Livet i Mariupol blir mer outhärdligt för var dag. Ryska bomber fortsätter falla över den belägrade staden, och myndigheterna uppger att man inte längre har rinnande vatten, el eller värme.

Lidandet för invånarna i Mariupol tar sig allt värre former, då ryska styrkor den 9 mars skjuter sönder ett barnsjukhus i staden.

Förutom svårigheter att inta kuststaden Mariupol i öster, verkar också den väldiga ryska kolonnen nära huvudstaden Kiev ha det motigt. Kolonnen står stilla i flera dagar, och det spekuleras om allt från logistiska problem och dålig planering till undermålig utrustning och ukrainska motattacker.

Den 10 mars visar satellitbilder att delar av kolonnen har skingrat sig. Experter spekulerar att det kan handla om en omgruppering, för att förbereda en offensiv mot Kiev.

Tredje veckan: Kriget sprider sig västerut, ukrainska motståndet kompakt

Då kriget går in på sin tredje vecka breddar Ryssland ytterligare sin angreppsfront, och angriper mål allt längre västerut i Ukraina.

Raketer slår åter ned på flygplatsen i Ivano-Frankivsk, men också i staden Lutsk. Särskilt förödande och uppseendeväckande blir ändå angreppet mot militärbasen i Javoriv.

Basen inhyser både ukrainska och utlänningar som har anslutit sig till det ukrainska försvaret. Guvernören i området säger att över 30 raketer slår ned över basen, vilket kräver 35 personers liv och skadar 134.

Särskilt oroväckande med det ryska angreppet i Javoriv är att basen ligger bara ett tiotal kilometer från Nato-landet Polen.

Ifråga om terräng vinner inte de ryska styrkorna särkilt mycket den här veckan, men den 15 mars påstår befälhavaren Igor Konasjenkov att de fått full kontroll över regionen Cherson i södra Ukraina.

Trots det militära övertaget är ändå motståndet mot ryssarna påtagligt, och invånarna protesterar regelbundet mot ockupantstyrkorna. På sociala medier sprids regelbundet videor, som påstås visa demonstrationer i Cherson.

Öster om Cherson rasar fortfarande striderna kring kuststaden Mariupol. Den ryska belägringen av staden förstärks och den ryska militären fortsätter bomba den omringade staden.

Den 16 mars träffas Donetsk dramateater i Mariupol där åtminstone hundratals civila hade sökt skydd.

Fjärde veckan: Offensiven går i stå, men städer bombas

Allt mer tyder på att de ryska styrkorna inte kan avancera lika hastigt som tidigare, och en anonym tjänsteman vid USA:s försvarsministerium säger att offensiver gått i stå kring städer som Charkiv, Tjernihiv och Kiev.

Artilleri- och luftangrepp fortsätter ändå obönhörligt mot städer runtom i landet, även de västra delarna drabbas då raketer förstör en flygplansverkstad i Lviv den 18 mars. Huvudstaden Kiev står under daglig beskjutning, med förödande följder.

En av de värst drabbade städerna är fortsatt den omringade kuststaden Mariupol, där civila har stora svårigheter att ta sig ut ur staden mitt under pågående strider. Invånarna har inte haft tillgång till rinnande vatten, el eller värme på flera veckor.

Ödet för de åtminstone hundratals människorna som befann sig i teatern som bombades är fortsättningsvis oklart. Enligt vittnesmål har somliga klarat sig och myndigheterna talade till en början om 130 överlevande, men den siffran har inte kunnat bekräftas. I en intervju för brittiska BBC beskriver en kvinna som var i teatern under angreppet mardrömslika scener.

På söndagen bombas också en konstskola i Mariupol där kring 400 personer tros ha sökt skydd, även här är det oklart hur många som klarat sig.

Evakueringar från Mariupol lyckas bara sporadiskt, till exempel tog sig kring 7 000 människor ut på tisdagen, enligt president Zelenskyj. Men åtminstone runt 100 000 civila befaras fortfarande befinna sig i staden. Före kriget hade Mariupol över 400 000 invånare.

Striderna i Mariupol visar inga tecken på att avta. På söndagen avvisade de ukrainska styrkorna ett förslag av den ryska militären om kapitulering och fri passage ut ur staden. På onsdagen sa en tjänsteman vid USA:s försvarsministerium att Mariupol nu också bombas av ryska fartyg.

Miljontals människor på flykt och ingen fred i sikte

Hittills har över 3,5 miljoner ukrainare flytt landet och totalt uppskattas kring 10 miljoner ha lämnat sina hem, enligt FN:s flyktingorgan UNCHR.

Den 22 mars uppger FN att 953 civila har dödats och 1 557 skadats i Ukraina sedan invasionen började. Siffrorna befaras ändå vara betydligt högre, till exempel har lokala myndigheter i Mariupol talat om åtminstone 2 300 döda.

Att få tillförlitliga siffror för stupade soldater är också svårt. Både Ukraina och Ryssland misstänks överdriva den andra sidans förluster och underdriva sina egna.

Ryssland uppgav senast en dödssiffra för stupade den 2 mars, och talade då om 498 personer. Amerikanska myndigheter misstänker att förlusterna kan ligga mellan 7 000 och 10 000. Ukraina sätter å sin sida siffran på över 15 000.

På tisdagen publicerade den Kremltrogna tidningen Komsomolskaja Pravda underligt nog en artikel, där det talades om knappt 10 000 stupade och drygt 16 000 skadade ryska soldater. Siffrorna raderades strax därefter, och tidningen hävdade att den hade utsatts för dataintrång.

Rapporter om ukrainska förluster har inte kommit särskilt ofta. I mitten av mars sa president Volodymyr Zelenskyj att 1 300 ukrainska soldater hade stupat i kriget.

Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland är fortsatt tröga. På onsdagen talar Michajlo Podoljak, medlem i den ukrainska delegationen, om "betydande svårigheter" men att förhandlingarna fortgår.

Vi fortsätter rapportera fortlöpande i vår liveblogg.

Källor: AP, AFP, Reuters, BBC, CNN, NPR