Vad är kemiska vapen? Giftgaser som inte var med i andra världskriget är aktuella igen
USA har varnat att ryska anklagelser om att Ukraina skulle ha utvecklat kemiska vapen visar att Ryssland överväger att använda sådana vapen i Ukraina. Men vad är kemiska vapen och när har de använts?
Enligt definitionen är kemiska vapen vilka som helst vapen som innehåller gifter eller andra kemiska ämnen som är skadliga för människan.
Kemiska stridsmedel indelas i olika kategorier enligt hur de är skadliga för människan.
Kvävande vapen innehåller något som angriper lungorna och andningsorganen. Ett exempel är fosgen, som användes som stridsgas redan under första världskriget.
En annan grupp är de kemiska stridsmedel som orsakar skador på huden när man blir utsatt. Om man får den här typen av kemikalier i ögonen kan de också göra att man blir blind. Till exempel senapsgas, som också användes under första världskriget, orsakar blåsor som liknar brännskador på utsatta kroppsdelar, men kan dessutom orsaka cancer på sikt.
Den tredje och sista gruppen av kemiska vapen är nervgifter. Det är också den mest dödliga kategorin: ett halvt milligram av nervgiftet VX är tillräckligt för att döda om man får det på huden. Sarin hör också till den här gruppen.
Kemiska vapen är förbjudna världen över
Från Ypern till Syrien
Klorgas användes som vapen redan i första världskriget, först av tyskarna vid andra slaget om Ypern år 1915 och senare av båda sidorna i kriget. På 2000-talet har det använts mot civila i Syrien.
Klorgas hör till gruppen angriper andningsorganen, men en gasmask med till exempel kolfilter skyddar mot gasattacker med klor, så i första världskriget slutade man rätt snart med klor och gick in för mer dödliga gaser som senapsgas.
I andra världskriget använde man inte kemiska vapen i strid, trots att det var en konflikt av enorma proportioner, påpekar forskaren Peter Haldén vid Försvarshögskolan i Sverige till Svenska Yle.
– Båda sidorna avhöll sig från det, betonar han.
– Nazisterna använde förstås gas mot civilbefolkningen, men man var väldigt försiktig med att inte korsa den gränsen [att använda kemiska vapen i strid], säger Haldén.
Det innebar inte ett slut på användningen av kemiska vapen i strid. Kemiska stridsmedel har de facto "använts ganska mycket av Assadregimen" i Syrien, säger han.
– Då används ju gas för att ta kol på försvarare i städer och där är det ju ganska effektivt. Du kan få in det i hus eller rasmassor eller byggnader, förklarar Peter Haldén.
Mest klor, men också sarin
Den Berlinbaserade tankesmedjan Global Public Policy Institute räknade år 2019 med att minst 336 kemvapenangrepp har skett sedan inbördeskriget i Syrien började för 11 år sedan.
Enligt tankesmedjans rapport var det president Bashar al-Assads regeringstrupper som låg bakom hela 98 procent av de kemiska anfallen, medan resterande två procent genomfördes av Islamiska staten.
I nästan 90 procent av de identifierade kemiska attackerna i Syrien är det klorgas som har använts, uppger Global Public Policy Institute.
– Kan syrierna tillverka klorgas så kan självklart ryssarna göra det också, påpekar Peter Haldén.
– Om du vill tillverka klorgas så kan du göra det ganska snabbt med hjälp av klorin, sådant som man har i simbassänger, så du behöver inte lagerhålla jättemycket, säger han.
Att vissa kemiska vapen är enkla att framställa gör det betydligt svårare att följa upp de internationella avtal som förbjuder användning, tillverkning och lagring av kemiska vapen.
Enligt Global Public Policy Institute har nervgasen sarin använts i sju procent av anfallen i Syrien.
"Recepten finns kvar"
Forskaren Peter Haldén vid svenska Försvarshögskolan konstaterar att Ryssland har skickliga kemister och att de har kvar recepten till de kemiska vapen som utvecklades under kalla kriget.
- Novitjok har de ju, det är alldeles uppenbart, eftersom de har använt det, konstaterar han med hänvisning till förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.
Ryssland skulle säkert också kunna tillverka sarin eller VX, säger Haldén, men framhåller att det bara är spekulationer.
De eventuella följderna från västmakterna om Ryssland angriper Ukraina med kemvapen kan man också bara spekulera om, men en följd är Haldén säker på och det är att det blir svårt för ukrainarna att förlåta och gå vidare:
– Då skapar man en förfärlig situation efter kriget, säger Haldén.
Han framhåller också att det skulle göra det svårt för Ryssland att fortsätta politiskt samarbete i andra sammanhang som en respekterad stat.
– Ryssland har ju också andra intressen, andra politikområden som de vill bedriva. Har man gjort något sådant här så blir man ju ännu mer en paria, säger Peter Haldén, och tillägger att Kina inte heller skulle vara särskilt förtjust om Ryssland eskalerar konflikten genom att använda kemvapen.
Peter Haldén intervjuades av Laura Oksanen.
' /%3E%3C/svg%3E)
