Nu har niondeklassarna sökt till andra stadiets utbildning – hårdare kamp om gymnasieplatserna i Nyland än i Österbotten

I och med den nya läropliktslagen är alla niondeklassare tvungna att fortsätta sin utbildning efter högstadiet. Inträdeskraven till gymnasierna har stigit under de senaste fem åren, framförallt i tätorterna.

Under månaden som gått har niondeklassarna fått hjälp av sina studiehandledare med att söka till andra stadiets utbildning. Det är andra gången som niondeklassarna måste studera vidare.

Kartan under visar hur det ser ut när man jämför antagningskraven till gymnasierna i Svenskfinland förra året. 2021 Var det svårast att komma in till Vasa övningsskola, som krävde medeltal på 8,5 eller högre för inträde. Lättast var det att komma in till Vörå samgymnasium, där poänggränsen för inträde låg vid medeltalet 6,67.

Niondeklassare i huvudstadsregionen måste ha ett medeltal på sju eller högre för att komma in till ett gymnasium medan det på många håll räcker med ett medeltal under sju. I praktiken innebär det oftast att alla som vill till gymnasiet får en plats.

Inom tätorterna är konkurrensen för gymnasieplatser hård

Överlag har inträdeskraven till gymnasierna gått upp en aning under de senaste 5 åren. Svenska Yle har räknat ut att vitsordskraven för inträde stigit med åtminstone 0,2 poäng i 40 % av de svenskspråkiga gymnasierna sedan 2017.

För vissa elever leder det till att man inte kommer in till det första valet, och måste nöja sig med det andra, tredje eller fjärde alternativet.

– Det känns orättvist att det finns så mycket fler alternativ för finskspråkiga elever, berättar Iris Widbom, niondeklassare vid Åshöjdens grundskola i Helsingfors.

För vissa blir skolvägen väldigt lång – vilket kan påverka studiemotivationen

Rent praktiskt kan det innebära väldigt långa skolresor, något som oroar studiehandledare Maria Viitasalo i Hagelstamska skolan i Grankulla. Som exempel lyfter hon fram elever med låg studiemotivation som bor i Grankulla, men är tvungna att gå Hux-utbildningen (som handleder för examensutbildning) vid Prakticum i Hermanstad.

– Om man har en elev som annars också har svårt att komma till skolan på morgonen, hur skall man då övertyga den eleven att åka till skolan om det tar 1 timme och 15 minuter hemifrån? frågar sig Viitasalo.

Kurt Torsell är direktör för svenskspråkig verksamhet och enheten för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen. Han förstår att konkurrensen är hård inom vissa regioner, och håller med om att ojämlikheten regionerna emellan är ett problem.

– Inte är ju ojämlikheten bra. Inom huvudstadsregionen är gymnasiebenägenheten hög, och där finns det gymnasier dit alla som söker inte ryms med. Det är ju olyckligt om en ung inte får studera det hen tycker om, menar Torsell.

För eleverna väger de egna intressena tungt vid val av studieinriktning

Isak Henriksson och Iris Widbom är niondeklassare vid Åshöjdens grundskola i Helsingfors. De berättar att de största orsakerna bakom valen de gjorde i den gemensamma ansökan var deras intresseområden.

– För mig var både skolvägen och inriktningen i gymnasierna viktiga då jag gjorde mitt val. Till slut valde jag Gymnasiet Lärkan som etta, eftersom man där kan koncentrera sig på att plugga. Jag vill bli läkare, kanske helst barnläkare, berättar Widbom.

För Henriksson som sedan länge varit intresserad av mer praktisk utbildning kändes yrkesskola som rätt val.

– Jag har alltid varit intresserad av elektricitet och min pappa håller också på med det, så jag var ganska säker på att jag ville till Prakticums el-linje, säger Henrikson.

"Den akademiska traditionen är i många fall starkare i tätorter"

Torsell förklarar att gymnasiebenägenheten bland niondeklassarna nationellt ligger på lite över 50 %. Variationen är stor regionerna emellan.

– I Svenskfinland är gymnasiebenägenheten i södra Finland väldigt stor, medan den inte är det i Österbotten. I Österbotten är det mera vanligt att vara företagare, och med det kommer hög social status. Ofta har det att göra med tradition och föräldrarnas utbildningsnivå, berättar Torsell.

Niorna i Grankulla har sedan länge haft en tydlig preferens för gymnasieutbildning. Förra våren hade 57 niondeklassare gymnasiet som förstahandsval, medan endast 9 valde att prioritera ansökan till yrkesutbildning.

"För somliga är yrkesutbildning en möjlighet att lysa och få en fantastisk karriär"

Maria Viitasalo menar att elevernas höga gymnasiebenägenhet ofta speglar deras föräldrars utbildningsval. Ibland kan ändå föräldrarnas bild av vad som är bäst för deras barns karriärmöjligheter vara lite föråldrad.

– När elevernas föräldrar gick i gymnasiet fanns inte riktigt stigar från yrkesskola att gå vidare på. Idag finns de här stigarna. Vi förstår att man har höga ambitioner för sina barn, och då uppfattas lätt gymnasiet som det enda alternativet. Men det är jättesynd, eftersom yrkesskola för somliga absolut är en möjlighet att lysa och få en fantastisk karriär, menar Viitasalo.

I Österbotten är yrkesutbildning ett mer traditionellt val

I Pedersöre i Österbotten ser eleverna mer positivt på yrkesutbildning. Våren 2021 valde 117 niondeklassare i Pedersöre att i första hand söka till yrkesskola, medan endast 60 hade gymnasieansökan som först val.

Heidi Storbacka och Peter Kotkamaa är studiehandledare för eleverna vid Sursik skola i Pedersöre. De menar att orsaken att eleverna i Pedersöre har föredragit yrkesutbildning är att akademiska studier i Pedersöre inte nödvändigtvis betyder högre social status.

– Just nu finns det rätt gott om arbetsplatser här i kommunen. Det gör också att det att många föredrar en yrkesutbildning när man vet att det är rätt säkert att man har ett arbete att gå till, förklarar Kotkamaa.

Storbacka påpekar också att många av eleverna i Pedersöre ofta följer redan upptrampade stigar i sina studieval. Flickorna har i genomsnitt högre gymnasiebenägenhet, medan pojkarna ofta väljer mer praktiska utbildningar.

– Det vi skall minnas är ju att vi har elever som kommer från familjer och släkter där ingen har gått i gymnasiet. Dessutom speglar elevernas val också de behov som Pedersöre har. Det finns inte jobb för hur mycket akademiker som helst om man vill bo här, förklarar Storbacka.

Språköarna gör undantag för att säkerställa studieplatser åt svenskspråkiga elever

Inom språköarna, alltså enspråkigt finska kommuner med svensk utbildning, tvingas gymnasierna göra undantag för att alla elever skall ha möjlighet att fullgöra sin läroplikt. För eleverna vid Kotkas Svenska Samskola räcker det med godkänt betyg från grundskolan för att komma in till gymnasiet.

Pandemin och distansstudierna har gjort eleverna mer obeslutsamma och mindre samarbetsvilliga

Studiehandledarna i både Grankulla och Pedersöre menar att pandemin och distansstudierna påverkat högstadieeleverna under de senaste åren.

– Ansökningstiden har varit lite annorlunda i år. Eleverna har dragit ut på sina val in i det sista, obeslutsamheten har blivit ett tydligt mönster. Dessutom tror jag vi har förlorat mycket inom den sociala träningen, berättar Storbacka.

Även i den Hagelstamska skolan har Maria Viitasalo lagt märke till att elevernas sociala färdigheter försämrats under pandemin.

– Förmågan att klara av konflikter och har blivit sämre. Eleverna är inte längre lika duktiga på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. För inlärningens skull är det ju absolut väsentligt att man har möjlighet till närundervisning, kommenterar Viitasalo.

För Henriksson och Wibom gav distansstudierna möjlighet till att koncentrera sig bättre. Ändå menar båda att de snabbt började sakna det sociala sammanhanget i skolan under distansstudierna.

– Jag hade lätt att koncentrera mig när det var ganska tyst där hemma, men när jag behövde hjälp var det nog lite svårt emellanåt, berättar Henriksson.

För första gången gjordes i år bara en gemensam ansökan, oberoende av studieval

Denna vår erbjuds 86 200 nybörjarplatser inom andra stadiets utbildning, varav ungefär hälften är gymnasieplatser och hälften inom yrkesutbildning. I Svenskfinland erbjuds 2 730 nybörjarplatser för gymnasiestudier och 2 170 platser för yrkesinriktad utbildning.

Alla niondeklassare gör nuförtiden endast en ansökan, oberoende om målet är studentexamen, yrkesutbildning eller den så kallade Hux-utbildningen som handleder inför examensutbildning. Tidigare sökte eleverna skilt till tionde klassen, som nu ersatts av Hux-utbildningen.

Korrigering 23.2.2022 klockan 8.15: Det är andra gången som niondeklassarna måste studera vidare, inte första som det tidigare stod i texten.

Korrigering 23.2.2022 klockan 14.52: Vi har strukit en del av ett citat som innehöll ett sakfel utan större betydelse för texten.