Samhörigheten med finskspråkiga lägst på Åland och i Österbotten – samtidigt talar majoriteten av finlandssvenskarna sitt modersmål endast i den närmaste kretsen

75 procent av finlandssvenskarna anser att svenskan numera är ett språk som de endast talar med familj och vänner. I Österbotten och på Åland är samhörigheten med finskspråkiga lägst. Det här visar resultatet från ett par olika mätningar.

Det handlar om medborgarpanelerna Barometern och Medborgaropinion.

Resultaten visar att en majoritet av finlandssvenskarna (57 procent) känner mycket eller ganska stark samhörighet med finskspråkiga, medan en betydligt större andel känner mycket eller ganska stark samhörighet med Norden (79 procent).

Lägre samhörighet i Österbotten

Undersökningen visar också tydliga regionala skillnader när det kommer till att känna samhörighet med finskspråkiga. Samhörigheten är avsevärt lägre på Åland och i Österbotten.

Thomas Karv är forskare på Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

Är detta för att man i Österbotten och på Åland inte har lika mycket kontaktyta med finskan och finskspråkiga som i till exempel Nyland?

– Det är säkert en stor del av förklaringen. När man kommer i naturlig kontakt med det finska i Finland skapas det både förståelse och samhörighet, vilket sker mer naturligt i övriga regioner. I Österbotten och på Åland tar man också till en större utsträckning del av populärkultur från Sverige, vilket gör att det inte heller den vägen uppstår en naturlig kontakt till det finska i Finland, säger Karv.

Samtidigt är det så att de finskspråkiga i Österbotten har de bästa kunskaperna i svenska.

– Det visar på att i regioner där man har en praktisk nytta av ett språk och regelbundet också kommer i kontakt med språket så finns det också större incitament att lära sig språket ifråga, säger Karv.

Svenskan används endast i den egna kretsen

75 procent av finlandssvenskarna anser att svenskan har blivit ett språk man endast använder i den egna familje- och vänkretsen.

Är det något att oroa sig för?

– Kanske delvis, för om ett språk är verkligt levande så ska det väl nog också kunna användas i alla former av sociala sammanhang. Samtidigt är det inte överraskande.

"Endast" 60 procent ser svenskan som väsentlig – unga mer negativa

Av de finskspråkiga respondenterna anser en klar majoritet (60 procent) att svenskan är en väsentlig del av det finländska samhället, men att skolsvenskan ändå borde vara frivillig (66 procent). Drygt 70 procent skulle gärna ha bättre kunskaper i svenska.

Av de svenskspråkiga respondenterna svarade 58 procent att attityderna mot svenskan försämrats under de senaste två åren.

– Att 58 procent av finlandssvenskarna anser att attityderna har försämrats under de senaste två åren är förstås oroväckande. Samtidigt är det också lite oroväckande att inte mer än 60 procent av finskspråkiga tycker att svenskan är en väsentlig del av Finland. Här ser vi också en tydlig åldersfaktor i och med att de yngre generationerna verkar vara mer negativt inställda i jämförelse med de äldre generationerna, säger Karv.

– Att 70 procent av de finskspråkiga vill ha bättre kunskaper i svenska är förstås positivt. Men då igen, man tycker väl att alla skulle vilja ha bättre kunskaper i ett språk så länge det inte kräver någon ansträngning?

Medborgarpanelen Barometern är en webbpanel bestående av omkring 4 500 svenskspråkiga i Finland inklusive Åland. Webbpanelen Medborgaropinion (Kansalaismielipide) består av omkring 4 000 finländare. Båda undersökningarna utfördes i november 2021 och hade svarsprocenter på drygt 70 procent.

En rapport hittas här.