Från tankero- och rallyengelska till small talk och chatting – hur engelskan gjorde oss till européer

Förr talade finländska politiker tankero-engelska och rally-chaufförer rally-english. Men i dag förväntas alla kunna en närmast felfri engelska. Hur gick det så här och vad hände med oss på vägen?

I dag läser de allra flesta elever engelska i de finländska skolorna. Men det fanns en tid då tyskan var det starka språket. På den tiden talade våra politiker en dålig tankero-engelska och något senare väckte våra framgångsrika rally-chaufförer uppseende med sina fåordiga kommentarer.

För att förstå engelskans genomslag är det skäl att återvända till år 1945 och det andra världskrigets efterdyningar. När Winston Churchill tackade sina landsmän och hyllade segrarna, så innebar det också en seger för det engelska språket. Tyskan som haft en stark ställning i Finland fick ge vika för engelskan, säger språkforskaren Mikko Laitinen vid Östra Finlands universitet.

– Engelskan började ersätta tyskan i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Kanske den viktigaste faktorn att engelskan började komma in i det finska samhället, var det andra världskriget.

Krigsutgången och den badwill som Hitler gett det tyska språket bidrog i hög grad till engelskans frammarsch. Efter andra världskriget fick också den anglosaxiska ungdoms- och populärkulturen ett kraftigare fotfäste. Popmusiken och de populäraste filmerna kom från England och USA och öppnade upp ett fönster mot en värld som andades internationalisering, flärd och framgång.

Samtidigt tog finländska politiker sina första stapplande steg på den politiska världsarenan. Satsningen på utbildning, sjukvård och sysselsättning hade på 50-talet fallit väl ut och i rask takt gjort Finland till en välfärdsstat som tilldelades ansvarsfulla internationella uppdrag.

Den europeiska säkerhetskonferensen (KSSE) som på 70-talet hölls i Helsingfors, placerade lilla Finland på världskartan. President Kekkonen hoppades att konferensen skulle leda till en varaktig fred i Europa, medan utrikesminister Ahti Karjalainen på sin styva engelska önskade delegater från hela världen välkomna till Helsingfors.

Utrikesminister Ahti Karjalainens bristande kunskaper i engelska var uppenbara och framkallade både skam och skratt hos det finska folket på 70-talet. De fabricerades Karjalainen-vitsar på löpande band och de allra flesta handlade om den sittande utrikesministerns språkliga tillkortakommanden.

Enligt legenden skulle ordet tankero härstamma ur en vits som handlar om hur Ahti Karjalainen besöker ett Zoo i Afrika. På en skylt varnas det för farliga djur, vilket får Ahti Karjalainen att utbrista. All animals are tankerous.

Tankero-engelskan har alltså blivit synonym med dålig engelska och förknippas i hög grad just med minister Ahti Karjalainen, men inte heller senare politiker har haft det speciellt lätt alla gånger, påminner språkforskaren Mikko Laitinen.

Han nämner Anneli Jäättenmäki vars språkliga komptens ifrågasattes i kvällspressen när hon precis hade tillträtt som landets första kvinnliga statsminister år 2003.

– Våra politiska ledares språkkunskaper kommenteras ofta. Man ser det som en norm att partiledare eller statsministrar borde ha tillräckligt goda språkkunskaper.

Även om Anneli Jäätteenmäki blev hårt åtgången år 2003, visar en undersökning som gjordes i Jyväskylä fyra år senare, att attityderna förändrats och toleransen blivit större. Få känner skam över att höra sin landsman tala dålig engelska och i dag förefaller det nästan som en vår språkliga begränsning vänts till en styrka.

Tidigare löptes Finland in på världskartan men de finska framgångarna i rally och Formel 1 har om möjligt haft ett ännu större genomslag. Plötsligt stod en mängd finska rallyförare på podiet och förväntades förklara sina framgångar på ett språk som de inte helt behärskade.

You know I hope I joy very much and what I see last Monday you know to until yesterday many my old friends you know and like that I hope the result is good and very nice weekend

Rally-English

Enligt språkforskaren Mikko Laitinen kan rally-engelskan ses som ett lingua franca - ett gemensamt språk där själva kommunikationen är viktigare än språkriktigheten och det korrekta uttalet.

De finländska rallyförarna har blivit ett slags ambassadörer för en chosefri finskhet och en avväpnande humor, samtidigt som de på ett alldeles unikt sätt tagit makten över engelskan genom att göra den till ett helt eget språk.

Engelskan får i dag finna sig i att misshandlas av oviga finländska munnar, men å andra sidan har engelskan också uppnått en alldeles särskild maktposition, säger politikern och den förre utrikesministern Pär Stenbäck.

– Engelskan hör ihop med världspolitiken och det ger ju fördelar åt dom engelsktalande staterna i den så kallade mjuka diplomatin.

Engelskan är i dag mer än ett språk eftersom den formar och styr världspolitikens spelregler, säger Pär Stenbäck och tillägger:

– Engelskan är ett sätt att skapa ett världssamfund, men det borde inte få ske på de engelsktalande ländernas villkor. Man borde kunna frigöra engelskan från politiska dimensioner och bibehålla språket som ett politiskt instrument för att kunna behärska den globala världsordningen.

Precis som Pär Stenbäck säger, så är språket och engelskan i synnerhet ett verktyg för maktutövning. Men precis som en ny undersökning visar att finländare inte känner skam då de hör landsmän tala engelska, så finns det också forskning som visar att finländarna i dag har en ganska pragmatisk syn på engelskan och betraktar den mer som en resurs än en språklig tvångströja, säger Mikko Laitinen.

– Enligt undersökningar har vi en väldigt pragmatisk syn på engelskan. Vi anser att engelskan inte ska ersätta de inhemska språken utan att vi använder engelska som en språklig resurs.

Det kunde knappast Ahti Karjalainen och rallyförarna Hannu Mikkola och Markku Alén ana, när de på sin hemgjorda engelska banade väg för oss andra.