Videokonstnären Hanne Ivars hämtar inspiration från buddhistisk meditation och samarbetar med lokal verkstad i Ekenäs
Ekenäsbon Hanne Ivars utställning på Forum Box i Helsingfors är inspirerad av buddhistisk meditation. Den rehabiliterande verkstaden Verstapaja i Ekenäs har byggt utställningselementen.
Konstnären Hanne Ivars inspireras av meditation och hur vi kan aktivera vårt visa sinne genom den. I förlängningen kan vi förhoppningsvis också gå lättare genom livet.
Ivars kommer ursprungligen från Helsingfors. Hon tillbringade en kortare period vid Pro Artibus residens Torpet i Ekenäs. Senare insåg hon att Ekenäs kunde vara en trevlig plats att bo på också på längre sikt och här finns hon nu.
Ivars konstnärliga resa började vid Nordiska konstskolan, fortsatte vid konsthögskolan Valand i Göteborg och avrundades vid Bildkonstakademin i Helsingfors där hon också avlade sin magisterexamen vid linjen Tid och rum, med video och installation som sina ämnen.
– Tid och rum var en av de första bildkonstnärliga utbildningarna där man kunde studera video och klippning, ljud och bild. Jag gjorde kortare filmer i skolan men sedan ville jag ha hand om processen själv, så att den inte skulle vara så beroende av andra människor, förklarar Hanne Ivars.
Power & Glory
Ivars tänkte också att hon är friare att hitta på historier om hon arbetar med dockor. Animationerna var korta men kunde behandla djupa ämnen, om oss människor och hur vi reagerar i olika situationer.
Ett exempel på Hanne Ivars dockanimationer är serien Power & Glory (2014). Den visar en kvinna som drunknar i krav och skräp, som kämpar i ekorrhjulet och tvinnar in sig i röda mattan och gungar i den som i en trapets. Karaktären härledde hon delvis från sig själv.
Via länken nedan kan du se dockanimationen Power and Glory:
– Den handlar om mig själv och min inre värld men också om världen utanför. Hur vi köper en massa saker och producerar skräp. Men den kan också referera till ditt inre, hur ser det ut? Är det också skräpigt och trasigt?
Hanne Ivars minns den ibland kravfyllda vardagen då hennes egen dotter var liten. Då det gällde att arbeta för att få mat på bordet och samtidigt göra sitt konstnärliga arbete.
– Animationen illustrerar också den frid som kan infinna sig om man släpper taget om alla sina krav och hoppar ut i det okända.
Via länken nedan kan du se dockanimationen Red Carpet:
Lämnade dockorna för meditationen
En brytningspunkt kom 2013 då konstnären själv gav sig ut i det okända och började bekanta sig med buddhistisk meditation. Det var vid en tidpunkt då hon själv hade mörka och negativa tankar som inte ville ge med sig. Då rekommenderade en vän henne att pröva buddhistisk meditation som en väg till helande.
Redan efter en veckoslutsretreat försvann Hanne Ivars mörka tankar. Senare under en retreat 2018 upplevde hon helande från trauma. Hon har fått arbeta med sig själv och lära sig att så att säga resa med lättare bagage, att kasta bort det som är onödigt i ens liv, för att kunna koncentrera sig på det som är viktigt.
– Det handlar om att kunna gå lättare genom livet, utan en massa ok på sig, som min meditationslärare uttrycker det. Man släpper taget om mycket.
Efter 2017 hade Hanne Ivars mera tid att meditera och beslöt att se hur meditationen påverkade henne, och i egenskap av konstnär ha sig själv som försökskanin. Hon fördjupade sig också i litteratur i ämnet som något oväntat ledde till ett resultat.
Dakini, Himmeldansare
Hanne Ivars är aktuell med en utställning i Helsingfors.
– Galleri Forum Box har en lokal som ger möjligheter att arbeta med rummet i sig. Och det gjorde det möjligt att arbeta med videoprojektioner och installationer. Det är byggda installationer med animationer i sig.
Videoverken kan samtidigt ses som meditationer. Hon har byggt upp utställningen med olika animationer för att berätta om olika sätt att se på meditation, och på vårt tänkande och medvetande.
Hanne Ivars beskriver det som att man går in i ett rum, i tomheten, för att få kontakt med det som kallas upplyst visdom.
Utställningens upplägg har också inspirerats andligen, avslöjar Hanne Ivars. Där finns till exempel en stol som ärkeängeln Gabriel ville ha med. Och genom en Dakini får besökaren vid angivna tidpunkter ställa frågor till Gabriel.
– Som konstnär arbetar man ofta inom någon slags kontext. Jag hade tänkt att de stora utställningselementen skulle vara svarta, som de ofta är i museivärlden. Men ärkeängeln Mikael ville ha sitt element i ljusblått, Gabriel i klarrött och Helig Ande sitt rum i en mild rosa färg.
Rehabiliterande verkstad i Ekenäs byggde installationerna
Hanne Ivars har arbetat vägg i vägg med sysselsättningsverkstaden Verstapaja i Knipnäs, Ekenäs.
Till en början tänkte hon bara be om hjälp med att såga upp virke men det visade sig att behovet var mer omfattande än så.
Mica Ström som leder arbetet vid Verstapaja förklarade att de kunde hjälpa med att skära upp, sätta ihop och måla elementen i verkstadens sprutmåleri.
– Det blir väldigt vackert och fint när man sprutmålar, jämfört med om jag skulle ha målat med pensel och fått göra det flera gånger för att få det jämnt. Så jag är jättenöjd över att Verstapaja här i Ekenäs ville vara med och göra verken, säger Hanne Ivars.
Utställningens verk är stora och byggdes i mindre delar som sattes ihop. Men de var ändå så pass stora att det krävdes tre eller fyra personer för att bära dem och Hanne Ivars säger att hon aldrig skulle ha klarat av att göra uställningen klar på egen hand.
Verkstadens personal körde också de färdiga delarna till uställningslokalen i Helsingfors och monterade upp dem i galleriet.
Verkstadshandledaren Mica Ström berömmer i sin tur verkstadens personal och säger att de jobbat verkligt fint med utställningsprojektet.
– Det har handlat om att fundera ut konstruktioner, skaffa material, såga till delar och foga ihop dem. Limma, spika, skruva och sedan spackling och målning. Vi har arbetat tillsammans med Hanne men jag har inte velat blanda mig i det konstnärliga utan bara hjälpa med att förverkliga visionen, säger Ström.
– Mica har hjälpt väldigt mycket med materialen, vad det lönar sig att bygga av och hur man utformar delarna. Jag har till exempel en liten estrad som måste hålla för människor att gå på. Sedan har jag sex videoskärmar som är monterade i ett annat verk, säger Ivars.
Mica Ström berättar att Hanne Ivars utställningsprojekt är det hittills mest storskaliga man arbetat med men att man också har andra projekt på gång.
Verkstaden har bland annat byggt hyllan som ingick i Snäcksundskonstnären Lukas Malte Hoffmanns utställning Hi, Who Are You? på Gamla kaplansgården i Borgå i mars.
– Och vi har andra konstnärer som har varit in här och är på väg hit med sina projekt. Vi är inte en konstverkstad men det är väldigt roligt att kunna hjälpa konstnärerna med olika saker om det behövs.
Det har till exempel beställts en vävram för gobeläng och ett insekthotell.
Verstapaja är en av Raseborgs stads verkstäder för rehabiliterande arbete. Här jobbar främst långtidsarbetslösa, för att komma i gång igen.
– Vi jobbar med allt möjligt; möbelrestaurering, reparationer, små snickerier. För tillfället arbetar vi med trädgårdsstolar och ombyggnaden av en bardisk.
Mica Ström säger att verkstaden har kapacitet att betjäna konstnärer också i vidare utsträckning.
