Ständiga gränshinder hotar drömmen om ett öppet Norden – Jan-Erik Enestam: "Ett steg bakåt"
Under de senaste åren har gränshinder mellan de nordiska länderna blivit allt vanligare. Ett nytt svenskt förslag om id-kontroller för att ha koll på ukrainska flyktingar bekymrar det nordiska gränshinderrådet.
Ukrainas ambassadör till Danmark Mykhailo Vydoinyks ögon tåras då han pratar om sina landsmän som nu är på flykt från de ryska bomberna. Miljontals ukrainare flyr sina hem och allt de vill är att återvända, säger han.
– Vi ukrainare är tacksamma, vi kommer att komma ihåg att ni tog emot oss i flera generationer. Men de som flytt vill åka tillbaka, vi behöver dem för att bygga upp mitt land på nytt, säger Vydoinyk när han möter pressen på Nordiska rådets temasession om Ukraina i Malmö.
Hundratusentals ukrainska flyktingar kan komma till de nordiska länderna under de närmaste månaderna. Och Norden välkomnar dem med öppna armar.
Men för att ha koll på vem som kommer in i landet vill Sveriges regering återinföra de id-kontroller man hade vid gränserna under flyktingkrisen 2015. Det här innebär att Norden som precis frångått gränskontroller i samband med coronapandemin nu igen kan stöta på gränshinder.
– Vi blev väldigt överraskade över det svenska förslaget som kommer så snabbt på precis då vi öppnat våra gränser efter pandemin, säger Vibeke Hammer Madsen. Hon är ordförande för det nordiska gränshinderrådet som är ett politiskt tillsatt organ, vars syfte är att främja den fria rörligheten i Norden.
Hon kritiserar den bristande dialogen från svenskt håll med de övriga nordiska länderna, innan man publicerade förslaget.
– Efter pandemin har vi lärt oss att vi måste prata med varandra på förhand. Nu när gränspendlarna precis har återgått till en normal vardag så kommer nya gränshinder och vi är bekymrade för att detta kommer innebära långa köer. Det kan betyda att pendlare återgår till hemmakontor, säger hon.
Hon säger att alla länder får införa de restriktioner de vill, men dialogen måste bli bättre.
– Då kan vi se om det går att lösa på så sätt att näringslivet inte drabbas, men samtidigt ta hänsyn till att man vill utestänga kriminalitet över den svenska gränsen, vilket är helt förståeligt, säger Madsen.
Pendlare: "Krångligt att ta sig till Danmark"
När Sverige i samband med flyktingkrisen 2015 införde id-kontroller för ökad kontroll vid gränserna ledde det till att arbetsmarknaden i Öresundsområdet krympte och trängseln och förseningarna ökade.
– Då var det krångligt. Bara att komma till flygplatsen eller tvärtom hem därifrån tog väldigt lång tid och man visste inte hur mycket man skulle ta höjd för om man skulle resa. Det var ju inte ett och samma Norden då, säger Louise Nilsson som är en av de 15 000 personer som pendlar mellan Sverige och Danmark.
Hon hoppas att Sverige inte inför id-kontroller på nytt.
– Det kommer att ta längre tid, och det skulle inte ge så mycket. Nu då man reser mellan Danmark och Sverige så märker man ju inte att man byter land, säger hon.
Kritik från regionala myndigheter
Förslaget som regeringen kom med för någon vecka sedan skulle ge möjlighet att införa id-kontroller på buss, tåg och passagerarfartyg mot Sverige. Gränsen mot Norge skulle inte påverkas, men nog gränsen mot Finland och Danmark.
Förslaget som var ute på remiss fick stark kritik av de regionala myndigheterna medan de nationella myndigheterna var mer positiva.
På onsdag meddelade den svenska regeringen att man kommer att införa id-kontroller för fartygspassagerare. Det här börjar gälla från och med den 28 mars.
Sveriges infrastrukturminister Thomas Eneroth skriver i ett mejl till Svenska Yle att han förstår att ett återinförande av id-kontroller påverkar den enskilda resenären och pendlaren.
– Det är därför viktigt att de inte används i större omfattning och under en längre tid än vad som är nödvändigt, skriver han och fortsätter:
– Vi följer utvecklingen noga och kommer att ha en nära dialog med alla våra gränsregioner och grannländer i syfte att minimera de negativa konsekvenserna för boende, arbetspendlare och företag.
Norden ska bli bättre på dialog
Under Nordiska rådets möte i Köpenhamn i november 2021 lyftes bristen på koordinering under coronapandemin upp. Man skulle bli bättre på att diskutera med sina grannar för att nå det uttalade målet att bli världens mest integrerade region 2030.
Jan-Erik Enestam, tidigare försvarsminister för SFP, presenterade i samband med mötet en utredning vars syfte var att stärka Norden inför nästa kris. Han menar att det svenska förslaget om id-kontroller är ett steg bakåt i den mobilitet som de nordiska länderna vinner på.
– Det kan ha långtgående konsekvenser för var man väljer att bosätta sig, speciellt i gränsregionerna men också när det gäller investeringar i regionerna. Här borde man så snart som möjligt komma till en normal ordning, det vill säga fri rörlighet i Norden, säger Enestam.
Enestam föreslår nu att man kunde inrätta ett ministerutskott för Nordenfrågor som skulle ledas av samarbetsministrarna.
– Det som var det stora problemet i början av pandemin var bristande kommunikation länderna emellan. Med den här modellen hade man varit bättre rustad att klara av kommunikationen, säger Enestam.
Svårt att nå uttalat mål
Vibeke Hammer Madsen vid gränshinderrådet menar att de nordiska ländernas iver att införa gränshinder vid varje kris kan leda till att man inte når målet att bli den mest integrerade regionen 2030. De svenska id-kontrollerna är ett exempel på detta.
– Jag kommer från näringslivet och gillar att ha ambitiösa mål och jag är alltid optimist. Men så som det ser ut just nu då svenska myndigheter inför nya gränskontroller, gör mig mycket bekymrad, säger Madsen.
Sveriges regering har föreslagit att lagen som ger möjlighet till id-kontroller träder i kraft den 8 april. Lagen föreslås vara tidsbegränsad i tre år från ikraftträdandet. Regeringen bör också befogenhet att besluta om en förordning om id-kontroller med en maximal giltighetstid på sex månader.