Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Planer på bioflyg mellan Skellefteå och Kronoby – det finns också intresse för elflyg på samma rutt

Uppdaterad 23.03.2022 15:08.
Robert Lindberg, vd för Skellefteå flygplats.
Bildtext Robert Lindberg, vd för Skellefteå flygplats.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Robert Lindberg, vd för Skellefteå flygplats, har en förhoppning om att man i augusti i år ska flyga mellan Skellefteå och Karleby-Jakobstad på bioflygbränsle. Det funderas också på elflyg för samma rutt.

På ett seminarium under EnergyWeek i Vasa pratade representanter för FAIR-projektet om utsikterna för elflyget. Projektet ska stödja en tidig och effektiv kommersialisering av eldrivna regionala flygningar i Kvarkenregionen.

Skellefteå flygplats vd Robert Lindberg ser möjligheter redan inom några månader, men då handlar det ännu inte om elflyg.

– I dagsläget går det inte att flyga den sträckan på el, så därför börjar vi med att flyga med en så stor andel bioflygbränsle som bara är möjligt, säger Lindberg.

Skulle det då handla om Skellefteå - Vasa eller Skellefteå - Karleby-Jakobstad?

– Jag vill återkomma med den exakta utformningen. Men vi har sagt att Karleby är viktigast. Karleby–Skellefteå är viktigt, för där har vi ett industrisamarbete. Sedan ser jag också att Vasa kommer att vara viktigt, tillika som vi måste börja flyga till Gällivare och andra destinationer.

Lindberg vill få folk att tänka annorlunda. Man behöver nödvändigtvis inte göra affärer med Helsingfors och Stockholm, man kan göra dem över Kvarken.

– Jag vill prata om det här så mycket som möjligt, så att det från och med augusti är en naturlig del av vår vardag.

Första elflygsrutten till Karleby-Jakobstad?

På Skellefteå flygplats har man investerat i laddningsinfrastruktur och man har också tre elflygplan i bruk. Flygplanen används av en flygskola och används alltså inte för trafik mellan flygplatser.

– Men inom ett par år så har vi den typen av flygplan, kanske med fyra säten, som kan göra det, säger Lindberg.

Och vad gäller elflyg över Kvarken, så kunde Karleby-Jakobstad också där spela en stor roll genom att vara den första flygplatsen på den finska sidan som förbereds för elflyg.

Sådana tankar har åtminstone Arne Smedberg, vd på Biofuel Region.

– Det kanske kan vara första stället. Det finns ett intresse där och det är ju framför allt för att få igång en trafik mellan Karleby-Jakobstad och Skellefteå. Det är ett ganska idealiskt avstånd för elflyg, säger Smedberg.

Kokkola-Pietarsaaren lentoaseman terminaali.
Bildtext Karleby-Jakobstad flygplats.
Bild: Kalle Niskala / Yle

Enligt Smedberg finns det redan nu en efterfrågan, rätt många som jobbar i Skellefteå kommer från Jakobstadsregionen.

På onsdag eftermiddag åkte folk från FAIR-projektet ut till flygplatsen för att prata om saken.

– Det är ju inte vi som bestämmer vad som ska byggas och var. Vi försöker driva på saken, men vi kan ju inte göra något utan flygplatserna, flygbolag och så vidare, säger Smedberg.

Kan kräva stora investeringar

Och vad gäller flygplatserna så är läget väldigt olika sett till hur förberedda de är på elflygplan.

– På vissa håll kan det kräva rätt stora investeringar.

Smedberg ser att man i Norge har en fördel, eftersom det där redan finns regionala flygrutter.

– Det är ju lättare att ställa om befintlig trafik till elektriska plan, än att man både måste starta nya rutter och elektrifiera.

Så är man rätt långt i startgroparna eller hur långt har man kommit när det gäller elflyg, och elflyg över Kvarken?

– Det pågår många bra processer, men vi har en bit kvar. Det är klart, pekar man ut några flygplatser så går det hyfsat snabbt att ställa om dem, men ska man ha ett komplett system så tar det längre tid.

Hur många år tar det innan vi ser elflyg i luften på reguljär basis?

– 2027, där kring. Planen kommer att komma 2025–2026.

Dyrare plan

En stor sak i det hela är att planen är dyra, jämfört med "vanliga" begagnade plan.

– Det är klart att det är tufft om du ska köpa ett plan som kostar tre–fyra gånger mer, säger Smedberg.

Isak Brändström jobbar som konsult på Tyréns och som projektledare på FAIR.

– De som flyger regionalflyg idag har ofta begagnade flygplan. Kostnaden för att köpa ett nytt elflygplan kan vara en utmaning. Däremot kommer kostnaderna för att köra planet sannolikt att vara lägre, säger Brändström.

Starka aktörer och politik

Lars Westin, professor i regional ekonomi på Umeå universitet, ser på frågan om det går att skapa ett system med regionala elflyg i Kvarken.

Redan på 60-talet fanns det regionala flyg över Kvarken och det var fortfarande verklighet under 90-talet. I dagsläget är trenden stora flygplatser och långa avstånd.

Lars Westin, professor i regional ekonomi på Umeå universitet.
Bildtext Lars Westin på Umeå universitet.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Men när det sker ett tekniskifte, som nu med elflyget, då börjar man också titta på andra möjligheter.

– Det är viktigt att vara aktiv och fundera på nya strukturer. Behövs det nya typer av flygbolag, som klarar sig långsiktigt, till skillnad från alla de som testade på 90-talet? Det måste finnas en stark, uthållig aktör bakom flygbolagen som visar folk att det här kommer att fungera.

– Sedan handlar det också om politik, att skapa en regional kollektivtrafik och ett integrerat nätverk där man kan röra sig.

Så det finns möjligheter till elflyg över Kvarken men det krävs en hel del för att det ska bli verklighet?

– Ja. Dels att lära folk att använda det. Sen handlar det också om att bryta strukturer. Istället för att bara tänka på huvudstäderna så kan man inse att det finns ett näringsliv här i regionen.

Så hur långt borta är elflyget över Kvarken?

– Elflyg finns inom 10 år. Men om det då är över Kvarken... det beror på alla aktörer. Man har gjort ett väldigt bra jobb för att få den nya färjan. Så vad är nästa steg i visionen?

Diskussion om artikeln