Ukrainas försvarsvilja och stridsduglighet har överraskat omvärlden under krigets första månad

Kriget i Ukraina har under sina första fyra veckor överraskat de flesta – av allt att döma också mannen som beslutade att invadera sitt grannland.

När Vladimir Putin gav sin invasionsarmé order att rulla in i Ukraina räknade han knappast med att de ryska styrkorna fyra veckor senare skulle köra fast på i stort sett alla frontavsnitt.

Då kriget bröt ut verkar inte heller Nato ha trott på Ukrainas möjligheter att hålla ut. Ett tecken på det är att USA enligt ukrainska uppgifter erbjöd Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hjälp att fly landet under krigets första dagar.

Men Ukrainas militär har visat sig vara betydligt starkare än vad många analytiker räknade med och de frivilliga lokalstyrkorna har också visat sig vara stridsdugliga. Samtidigt har den ryska militären visat sig ha stora brister.

En månad sedan Ryssland inledde invasionen i Ukraina – hur hamnade vi här och vad har hänt?

Flera ukrainska städer nu belägrade av ryska styrkor.

I regel brukar ett stort överläge i vapen, speciellt tunga vapen, betyda en relativt enkel seger i krig.

Därför förväntades de ryska pansarkolonnerna köra igenom de ukrainska linjerna på kort tid. Sedan hade Ryssland i princip kunnat diktera fredsvillkoren. Alternativt hade kriget övergått i någon slags gerillakonflikt.

Skickligt försvar och hög stridsvilja

Men de ukrainska styrkorna har hittills lyckats stoppa och i vissa områden slå tillbaka de ryska styrkorna. En förklaring till det är att den ukrainska stridsviljan är klart högre än de ryska soldaternas.

Den vapenhjälp som Ukraina har fått och får av västländerna har också stärkt de ukrainska styrkorna. Natoländer har också utbildat ukrainska soldater under åren före kriget, vilket kan ha gjort den ukrainska militären mer stridsduglig.

‒ Ukraina har försvarat sig mycket smart, mycket smidigt och mycket kreativt, sa det amerikanska försvarsministeriet Pentagons talesman John Kirby på onsdagen.

Ukrainska styrkor har bland annat öppnat eller förstört dammar och översvämmat områden väster om Kiev. På det sättet har de tvingat de ryska styrkorna följa vägarna där de sedan har slagits ut.

Ryska armén lider av stora svagheter och logistikproblem

De ryska styrkorna har däremot visat sig vara betydligt svagare än vad de flesta iakttagarna i väst räknade med. Invasionsarmén lider av stora logistikproblem – och det finns rapporter om brist på livsmedel och tält.

De olika vapengrenarna verkar inte heller klara av att operera koordinerat. Bristfällig spaning verkar också ha lett till stora förluster.

Ryssland har lyckats erövra den ukrainska kusten vid Azovska sjön och har därmed skapat en landförbindelse mellan den ockuperade och annekterade Krimhalvön och lydrepublikerna i Donbass.

Men Ryssland har trots ett intensivt bombardemang inte lyckats inta hamnstaden Mariupol – trots att staden ligger endast några tiotals kilometer från de så kallade folkrepublikerna i Donbass.

Staden är belägrad och kommer sannolikt att falla förr eller senare, men de ryska styrkorna har hittills undvikit att försöka sig på en stormning vilket tyder på att man inte litar på att ett sådant försök skulle lyckas.

De ryska styrkorna har inte heller lyckats omringa eller inta miljonstaden Charkiv – som ligger i närheten av gränsen i nordost.

Offensiven kulminerar

Det mesta tyder på att den ryska offensiven har nått sin kulminationspunkt – det vill säga tidpunkten då anfallsstyrkorna förbrukat sin offensiva kapacitet.

Kulminationspunkten nås då styrkorna inte längre kan avancera på grund av logistiska problem, trötthet, förluster eller starkt motstånd från fienden.

Alla offensiver når sin kulminationspunkt förr eller senare – målet är att uppnå operationens strategiska mål innan det. För den försvarande armén är målet det omvända, att tvinga offensiven att kulminera innan målen har uppnåtts.

Att den ryska offensiven kulminerar öppnar också för ukrainska motoffensiv – den avgörande frågan är hur stora styrkor Ukraina kan sätta in i striderna. Ukrainarna har lidit förluster under fyra veckor av strider och deras styrkor vid fronten är säkert också i behov av vila och förstärkning.

Brister och förluster

De ryska styrkorna har utan tvekan lidit tunga förluster i striderna. Ukraina har lagt ut otaliga foton och videosnuttar som visar utbrända ryska pansarfordon och lastbilar. I flera fall verkar hela fordonskolonner ha slagits ut i bakhåll.

Exakt hur stora de ryska förlusterna har varit är oklart. Ryssland har inte gett ut några officiella siffror på sina förluster på flera veckor. Enligt Ukraina har 15 000 ryska soldater dött, men den siffran är sannolikt i överkant.

Putins inre krets har krympt – domineras helt av hökaktiga underrättelsemän

Oligarker och ekonomer har förlorat inflytande.

På onsdagen uppgav det amerikanska försvarsministeriet Pentagon att kring tio procent av invasionsstyrkan stupat eller sårats i striderna. Det skulle betyda 15 000 döda och sårade.

Samma dag uppgav en anonym Natokälla att Atlantpakten räknar med att upp till 40 000 ryska soldater har dödats, sårats, tagits till fånga eller försvunnit under kriget.

Enligt Ukraina är 40 procent av de ryska formationerna inte längre stridsdugliga. Uppgiften är inte bekräftad av andra källor.

Döda generaler

Bland dödsoffren finns flera ryska generaler. Enligt flera källor har minst fem ryska generaler dött i Ukraina sedan invasionen inleddes. Siffran är extremt hög, och tros utgöra kring en femtedel av alla generaler på marken i Ukraina.

Förlustsiffran förstärker uppgifterna om att de ryska styrkorna lider av storskaliga kommunikationsproblem.

‒ De har svårt att få sina order igenom till fronten. De tvingas att själva besöka fronten för att få saker att hända, och det utsätter dem för större risker än vad vi skulle se normalt, säger en anonym diplomatkälla till tidskriften Foreign Policy.

De ryska styrkorna har också sedan krigets början lidit brist på modern kommunikationsutrustning – enligt obekräftade uppgifter efter att korrumperade officerare stulit anslagen som borde ha gått till en uppgradering.

Det har lett till invasionsarmén i alla fall delvis kommunicerar på oskyddade kanaler. Ukrainska styrkor kan därmed ha lokaliserat befälhavare och eliminerat dem relativt enkelt.

Kiev är slutmålet

Rysslands största strategiska mål i början av konflikten var Kiev – och planen var att slå ut den ukrainska statsledningen med en blixtoperation. Efter det har Ryssland satt in sina största styrkor för att försöka omringa mångmiljonstaden.

Under de senaste dagarna har invasionsstyrkorna av allt att döma gett upp de här planerna i alla fall tillfälligt. Enligt flera rapporter har de ryska styrkorna i utkanterna av Kiev börjat inta försvarspositioner.

De ryska styrkorna rapporteras också lida av brist på livsmedel och bränsle.

Under de senaste dagarna har Ukraina inlett ett motoffensiv nordväst om Kiev. Enligt ukrainska uppgifter har man lyckats driva ut de ryska styrkorna ut staden Makariv kring 50 kilometer nordväst om Kiev.

Enligt det brittiska försvarsministeriets dagliga underrättelserapport finns det en realistisk möjlighet att de ukrainska styrkorna lyckas innesluta en större rysk styrka norr om Kiev.

Strider i söder

Anfallet mot södra Ukraina var i början av kriget det mest framgångsrika ur rysk synvinkel. Invasionsstyrkorna lyckades relativt snabbt ta kontroll över Ukrainas kust mot Azovska sjön och inta staden Cherson vid floden Dnepr (Dnipro).

Ryska styrkor fortsatte sedan att avancera mot väst och nordväst och såg till och med ut att hota hamnstaden Odessa.

Ukraina lyckades stabilisera sitt försvar i tid och stoppa de ryska framstötarna. I vissa områden har de ryska styrkorna tvingats retirera.

Den ukrainska militären har också inlett motoffensiv i närheten av Cherson för att försöka driva de ryska styrkorna tillbaka.

På torsdagen genomförde Ukraina också ett angrepp mot hamnen i Berdjansk väster om Mariupol. Enligt obekräftade uppgifter förstördes ett stort ryskt landsstigningsfartyg.

Oförändrat i öster

I östra och nordöstra Ukraina har situationen varit i stort sett oförändrad under den senaste veckan. Ryssland väntas fortfarande förr eller senare försöka innesluta de ukrainska styrkorna i öster genom anfall från och söder.

Enligt flera analytiker är östra Ukraina det område där hotet mot den ukrainska militären är störst i nuläget.

Men under den senaste tiden har den ryska militären nöjt sig med småskaliga anfall och fortsatta bombardemang mot städer i närheten av fronten.

Inga större operationer väntas

De flesta militärexperter räknar med att de ryska styrkorna under den närmaste tiden kommer att försöka omgruppera inför en ny offensiv. Styrkorna behöver förstärkningar och nya lager av bränsle och ammunition.

Kommande offensiver väntas också vara mer begränsade och sikta in sig på enstaka mål i stället för att försöka skapa genombrott på alla fronter.

Ryssland kommer sannolikt att koncentrera sig på att försöka tvinga Mariupol att kapitulera så snart som möjligt. Om staden faller kommer de ryska styrkorna att få tillgång till en stor hamn och samtidigt befäster Ryssland kontrollen över kusten.

Källor: Reuters, AP, AFP, Försvarshögskolan, ISW, Oryx