Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Inte direkt kapabelt till landsförsvar" – nu ska det tyska försvaret stärkas med tiotals miljarder euro

Från 2022
Stridstank av typen Leopard 2 avfyrar ett skott.
Bildtext En tysk Leopard 2-stridsvagn under en uppvisning i februari 2022.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Rysslands krig i Ukraina har lett till att Tyskland ser över sitt försvar. Det har redan i många år talats om stora brister inom den tyska försvarsmakten, brister som nu ska åtgärdas med tiotals miljarder euro.

Det första steget är redan taget. Förra veckan meddelade Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht att Tyskland kommer att skaffa stridsplan av typen F-35 från USA.

Det handlar alltså om samma plantyp som Finland redan bestämde sig för.

I Tyskland ska F-35 ersätta de ålderstyngda Tornadoplanen och samtidigt vara den planmodell som kan utrustas med kärnvapen, något som Tyskland åtar sig inom ramarna för Natos nukleära avskräckning.

De 35 planen kommer delvis att betalas med den extrafinansiering på 100 miljarder euro, som förbundskansler Olaf Scholz meddelade om strax efter Rysslands angrepp på Ukraina.

Samtidigt kommer Tyskland också att köpa ytterligare Eurofighter-jaktplan och det lär vara fler anskaffningar att vänta.

– Innan man desto noggrannare går in på vad pengarna ska användas till, så måste regeringen nog ta ställning till den tyska försvarsmaktens uppdrag, säger försvarsexperten Pia Fuhrhop på tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik.

– För tillfället ses försvaret av Tyskland och Nato jämbördigt med internationell krishantering, men här skulle det vara viktigt att uttala sig om var prioriteringarna nu ligger.

Försvarsexperten Pia Fuhrhop
Bildtext Pia Fuhrhop.
Bild: Stiftung Wissenschaft und Politik

”Ingen upprustning”

Allt sedan Tysklands återförening år 1990 har det tyska försvaret bantats ner.

Där de två tidigare tyska staterna vid den här tidpunkten sammanlagt hade över en halv miljon soldater, gick Tyskland i samband med återföreningen med på att förminska styrkan till maximalt 370 000.

Under årens lopp har antalet soldater ytterligare reducerats, inte minst efter att man år 2011 slopade den allmänna värnplikten i fredstid. I dagens läge har försvarsmakten Bundeswehr ungefär 184 000 soldater.

Där Västtyskland från och med grundandet av Bundeswehr år 1955 så gott som varje år satte mellan tre och fem procent av bruttonationalprodukten på försvaret, har Tyskland under senaste åren fått utstå kritik för att man inte ens kommer nära Natomålet på två procent.

Det här ska det bli en ändring på under de kommande åren, enligt förbundskansler Olaf Scholz.

– Att tala om en upprustning är ändå fel. Det handlar mest om att fylla de luckor som har uppstått och se till att Bundeswehr också på riktigt klarar av att uppfylla de mål som redan har skrivits ner, säger journalisten och försvarsbloggaren Thomas Wiegold.

Här handlar det bland annat om att man, som redan tidigare har beslutats, fram till år 2032 ska kunna ställa upp med tre stridsberedda divisioner i stället för nuvarande två. Tyngdpunkten ska enligt planen igen ligga på att försvara landet och Nato.

Brist på pengar inte största problemet

I Tyskland talas i dessa dagar ofta om att försvaret har sparats sönder. Det här trots att försvarsbudgeten ifjol låg på nästan 50 miljarder euro.

– Jag skriver inte riktigt under uppfattningen att man har sparat sönder försvaret. Säkert har försvaret fått betydligt mindre pengar efter det kalla krigets slut, men jag anser ändå att det var rätt beslut att efter år 1990 skära ner, säger Pia Fuhrhop.

– Problemet är mer att försvaret är som en stor tung oljetanker. Politikerna har så ofta ställt upp nya mål att man helt enkelt inte har hunnit med i alla kursändringar. Därtill har de stora inbesparingarna kommit med löften om strukturella reformer som ändå aldrig har genomförts, fortsätter Fuhrhop.

Enligt henne ligger problemen oftast inte i att man skulle ha för lite pengar, utan i att pengarna inte används på ett mer effektivt sätt. Det gäller till exempel materialanskaffningen som enligt henne absolut borde ses över.

– Vi har för tillfället ett dysfunktionellt system, som i lika hög grad försvårar anskaffningen av allt från små saker som strumpor och skyddsvästar till tung utrustning som transporthelikoptrar.

– Det börjar med ett anbudsförfarande som sträcker sig över hela Europa och där företagen kan överklaga. Processerna att ta fram till exempel ett nytt stormgevär kan dra ut nästan i det oändliga, säger Thomas Wiegold.

Journalisten Thomas Wiegold
Bildtext Journalisten Thomas Wiegold.
Bild: Bernhard Ludewig

De tyska nyhetsrubrikerna kring Bundeswehr har redan länge i huvudsak kretsat kring utrustning som inte fungerar eller helt enkelt inte finns.

En del av problemet ligger i att Tyskland, i motsats till anskaffningen av F-35-planet, sällan skaffar färdigutvecklade vapensystem som redan är i användning på annat håll i världen.

De vapen och de vapensystem man använder utvecklas oftast på egen hand eller tillsammans med andra europeiska länder.

Det här har ofta inneburit att projekten drar ut på tiden och blir dyrare än beräknat. Till exempel utvecklingen av ett nytt stridsflygplan och systemet däromkring, benämnt FCAS, beräknas bli färdigt först på 2040-talet.

Såväl Fuhrhop som Wiegold ser att en grundläggande förändring av Bundeswehr kräver tid, men att till exempel ammunition och skyddsutrustning för soldaterna kan köpas in rätt snabbt.

Bestående förändring?

Att det akuta behovet är stort är ingen direkt hemlighet. I samband med Rysslands angrepp på Ukraina konstaterade den tyske militärchefen att Bundeswehr för tillfället står mer eller mindre tomhänt.

– Försvarsmakten är för tillfället inte direkt kapabel till traditionellt lands- och Natoförsvar. Det måste man klart säga, konstaterar Thomas Wiegold.

Enligt honom har försvaret i dagens läge inte den bredd som behövs. För begränsade utlandsinsatser har man visserligen lyckats skrapa ihop tillräcklig utrustning, men om man ställer upp med större förband blir det problem.

– Vi har pansarbataljoner som för tillfället inte har alla de vagnar som de på pappret borde ha, fortsätter Wiegold.

– Att soldater offentligt går ut och säger att man står tomhänt är väl ett rätt tydligt tecken på att allt inte står rätt till och att man inte känner sig tillräckligt utrustad för sin uppgift. Samtidigt har jag nog ändå ett stort förtroende för Tysklands och Natos stridskrafter, säger Pia Fuhrhop.

Efter Rysslands angrepp på Ukraina har det varit mycket tal om Tysklands fullständiga kurskorrigering i politiken gentemot Ryssland.

Det finns ändå fortfarande tvivel kring hur bestående den här kursändringen egentligen är och samma tvivel gäller delvis också för de nu utlovade satsningarna på försvaret.

– Huruvida det här verkligen handlar om en vändpunkt, det är inte bara en fråga om pengar utan också en fråga om mentaliteten inom den tyska befolkningen. Det vill säga, finns det bland befolkningen en förståelse för att man satsar på försvaret och de omkring 180 000 tyska soldaterna, säger Thomas Wiegold.

– Just nu ser den här förståelsen ut att finnas, men om det här är permanent får framtiden utvisa.