Anh Nguyen Nhu kom till Finland som 17-åring – nu jobbar han som tolk i Närpes
När Anh Nguyen Nhu kommer till Närpes för första gången frågar han sin mamma varför han bara ser skog. Finland är skog, svarar hon.
Det senaste avsnittet av dokumentärpodden Det här hände handlar om Anh Nguyen Nhu som flyttade från en storstad i Vietnam, till småstaden Närpes som 17-åring.

Anh Nguyen Nhu kom till Finland som 17-åring: “Jag kunde inte språket och det var svårt att få hjälp”
Fram till att Anh Nguyen Nhu är 17 år bor han tillsammans med sin familj i staden Ha Long tillsammans med sin mamma, pappa och bror.
Föräldrarna jobbar och Anh lever ett ganska vanligt tonårsliv. Han går i skola och umgås med vänner.
– Jag spelade fotboll med mina kompisar. Eller så gick vi ut på stan och tog en kaffe och pratade, berättar Anh.
Anhs morbror bor i Närpes där han jobbar i ett växthus och Anhs föräldrar pratar också om att flytta dit, men Anh är motvillig.
– Jag ville inte flytta, men de tjatade på mig i flera månader.
Föräldrarna hoppas på en bättre framtid i Finland - framför allt för sönerna.
– De tänkte det skulle vara bättre ekonomiskt. Och bättre för mig att få utbildning och jobb. Det fanns mycket droger och alkohol i Vietnam, så de tänkte att vi får ett bättre liv i Närpes, säger Anh.
Till sist ger Anh med sig och beslutar sig för att flytta till Finland.
Anh reser ensam till Finland
Hans mamma åker först, sedan hans bror och sedan Anh. Ungefär en månad efter kommer pappan.
– Jag reste helt ensam. Jag kunde inget annat språk än vietnamesiska, men jag klarade mig. Folk var snälla. Jag visade min biljett och de sade vart jag skulle gå. Jag hade tur, säger Anh.
Anh klarar resan, som också består av en mellanlandning i Frankrike, men han är såklart rädd och orolig.
– Jag hade ingen smartphone så jag kunde inte översätta något eller ringa samtal. Jag hade bara ett telefonnummer för att kunna ringa till familjen i Närpes, men jag kunde inte använda telefonautomaten eftersom jag hade fel sorts pengar. Jag var orolig, men till sist kom jag fram.
"Varför är det bara skog här?"
Det här är första gången Anh reser, och det första han lägger märke till när han stiger ur planet i Helsingfors är den friska luften.
– Jag såg en ganska stor stad och blev glad. Jag tänkte att det verkar helt bra. Sedan kom jag till Vasa och tänkte, okej, det är mindre men helt okej.
Men resan tar inte slut där. Nu ska Anh fortfarande ta sig till Närpes.
– På väg hem till Närpes … det är 80 kilometer dit. Jag frågade mamma: Varför är det bara skog här? Hon svarade att Finland är skog. Det var september och det var mörkt, kallt och det blåste. Det passade inte riktigt mig, säger han.
Svårt med språket i början
Det har nu gått 14 år sedan Anh satt i bilen och undrade vad han egentligen gett sig in på.
– Efter flera år har jag anpassat mig. Det blir bättre, säger han.
Men det har varit några svåra år. Den första tiden i Finland går mest ut på att försöka lära sig språket och komma in i samhället.
– Det var en hård tid. Jag kunde inte tala med någon och det var svårt att få hjälp. Jag hade väldigt tråkigt. Jag hade inga kompisar, bara familjen. På den tiden fanns det inte så många andra unga från Vietnam här heller.
En orsak att stanna kvar i Finland
Anh längtar tillbaka till Vietnam, men efter två år i Finland händer något som får honom att tänka om. Han träffar Katarina, som efter en tid ska komma att bli hans fru.
– Då blev det bättre, för då hade jag någon att prata med och dela mitt liv med. Hon hjälpte mig med språket och hur man pratar med varandra.
Anh och Katarina har nu varit ett par i tolv år och har två barn tillsammans.
– Hade jag inte henne hade jag kanske flyttat tillbaka. Jag hade hela tiden i huvudet att jag skulle flytta tillbaka, men inte nu längre.
Vanligt med män inom vården i Vietnam
I början av förhållandet studerar både Anh och Katarina till närvårdare och Katarina hjälper Anh med studierna. Det är en släkting till Anh som tycker att närvårdare kunde vara ett yrke för honom.
– Jag tycker det är ett trevligt jobb. Det är inte så många män som jobbar inom vården här. I Vietnam är det vanligt men inte här. Här tycker man att män ska jobba med hårda jobb, som att bygga och köra lastbil. Men jag gillar vårdyrket, säger han.
Anh har ändå nyligen slutat jobba inom vården. Han saknar yrket ibland, men nu satsar han fullt ut på sitt eget företag, som han driver ihop med en kollega. De erbjuder tolkningstjänster och ordnar språkkurser.
Företaget kom till när Anh upptäckte att fler och fler, som pratar vietnamesiska, behövde hans hjälp.
Många nyinflyttade behöver hjälp
Allt fler flyttar till Närpes för att jobba i växthusen och de behöver hjälp med allt från bankbesök till körlektioner. Precis som det var för honom, kan de heller inte ett ord svenska när de kommer till Finland.
– Eftersom jag kunde språket ringde folk hela tiden och frågade om jag kunde hjälpa. Jag tänkte att bättre att hjälpa dem, för vem ska annars göra det? Men ibland störde det livet också, det blev så mycket att jag inte hade tid för familjen.
Anh säger att det svåraste när man flyttar till ett nytt land är språket - det behöver nyinflyttade mest hjälp med.
– Vill du köpa något eller få kontakt med folk måste du kunna språket. Jag tyckte det behövdes mer tolkningstjänster för nu vet folk inte vem de ska kontakta för att få tolkning. De borde få mer information.
Kommunen erbjuder också tolkningstjänster, men Anh säger att det inte alltid räcker till och att många heller inte vet hur de ska få tillgång till tjänsterna.
Ockerhärvan i Närpes
Att få information - helst på sitt modersmål, är oerhört viktigt. Det kom fram i början av året, när den så kallade ockerhärvan i Närpes började nystas upp.
I januari 2022 häktades två personer från Vietnam, misstänkta för grovt ocker. Det är brottsoffren som gjort anmälan till polisen. Till en början är de fyra stycken, men antalet växer och efter en tid är det ett tiotal som träder fram. Också fler personer häktas.
Polisen meddelar att offren betalat 10 000 euro för att komma till Finland och arbeta.
Växthusföretagarna tar genast till åtgärder för att något liknande inte ska kunna hända igen. Den viktigaste informationen att få ut är att ingen ska behöva betala för att få jobb.
I Närpes, som har nästan 10 000 invånare, pratar runt 17 procent ett annat språk än finska eller svenska.
Fyra personer jobbar med integration inom kommunen, och de hjälper till med blanketter och ger information om allt man kan tänkas behöva veta. Närpes har länge varit en stad som stått i framkant när det gäller integration, men ändå händer det här.
Anh säger att situationen är svår. Båda sidorna måste jobba tillsammans för att folk inte ska bli utnyttjade.
– Det måste komma från båda hållen, och man måste göra saker, inte bara prata. Man ska informera alla om rättigheter och skyldigheter. Många förstår inte och det är dyrt med tolk. Så om man vill göra något måste man informera mera. Men det beror också på folket från Vietnam, om de vill ha hjälp eller inte. Man måste jobba tillsammans, allihop.
Svårt att få finländska vänner
För Anh har det gått bra. Han är en fullt integrerad person - han har familj, driver företag och sitter dessutom i stadsfullmäktige. Men förutom frun Katarina har han fortfarande få finländska vänner.
– Det har inte gått så bra med den saken. Jag har inga kompisar. De har sina egna grupper och kompisar, men jag kan inte klaga. Alla väljer själv vem de umgås med, man kan inte tvinga någon.
Anh har istället många kompisar från Vietnam och han umgås gärna med andra som har barn. Och nu för tiden trivs han i Närpes. Tankarna på att flytta tillbaka till Vietnam känns avlägsna.
– Närpes är en lugn och bra plats, så varför flytta någon annanstans? Fast, jag säger så där nu, men kanske jag ändrar mig någon gång, vem vet.
Lyssna på podden Det här hände på Arenan, så får du veta mer om hur det är att flytta till ett nytt land med ett helt nytt språk och nya seder att vänja sig vid.