Nato ökar sin närvaro i öst med fyra nya stridsgrupper

Fyra nya stridsgrupper kommer att placeras ut i de östliga Natoländerna Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien, sa Natochefen Jens Stoltenberg vid en presskonferens i onsdags.

De nya stridsgrupperna är ett tillskott till de fyra stridsgrupperna som redan finns i Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Tillskottet betyder att Nato kommer att ha totalt åtta multinationella stridsgrupper fördelade längs den östra flanken. Hur de här trupperna fördelar sig och vad de kommer att bestå av väntas bli klart inom kort.

Vad är en stridsgrupp?

En stridsgrupp är ett tillfälligt sammansatt förband, där sammansättningen kan förändras för att motsvara uppgiftens krav.

Bataljonerna som ingår i de fyra existerande, multinationella stridstrupperna i Balkan och Polen ingår i Natos Enhanced Forward Presence-strategi. Bildandet och utplaceringen av de här stridsgrupperna offentliggjordes 2016.

Nato uppdaterar regelbundet informationen på sina informationskanaler om trupper som tillkommer eller flyttas, men så här ser de fyra existerande stridsgruppernas sammansättning ut för tillfället:

Estland

Estlands stridsgrupp leds av Storbritannien som bidrar med dryga 800 trupper. De här utgörs bland av infanteri med stridsvagnar och pansarfordon, självgående artilleri, ingenjörer, logistik- och informationsenheter. Även Danmark och Island bidrar med officerer och kommunikationsspecialister.

Lettland

Kanada har ledningsansvar för gruppen i Lettland och har bidragit med strax över 500 trupper med mekaniserat infanteri och diverse stödenheter. Spanien har skickat kring 350 trupper med bland annat mekaniserat infanteri och stridsingenjörer.

Italien, Polen och Slovakien bidrar med mellan 150 och 200 trupper vardera med tungt infanteri, stridsvagnar, pansarfordon, artilleri och diverse stödenheter. Även Slovenien, Montenegro, Albanien, Island och Tjeckien ingår i gruppen och för med sig bland annat ingenjörer, stödenheter, sprängämnesspecialister och granatkastarplutoner.

Totalt består den lettiska stridsgruppen av cirka 1 500 trupper

Litauen

Den litauiska gruppen leds av Tyskland, som står för drygt 600 trupper. I den ingår mekaniserat infanteri, ingenjörer och diverse stödenheter.

Nederländerna och Belgien står för mellan 200 till 300 trupper med mekaniserat och motoriserat infanteri, ingenjörer, medicinska stödenheter, pansarvärnsplutoner och logistik.

Norge bidrar med pansarinfanteri på kring 120 trupper, medan Tjeckien, Luxemburg och Island har skickat transportenheter, kommunikationsspecialister och specialister på elektronisk krigsföring.

Den litauiska stridsgruppen består totalt av omkring 1 200 trupper.

Polen

USA leder den polska stridsgruppen och står för 670 trupper med pansarkavalleri och stödenheter. Storbritannien har 140 trupper bestående av lätta spaningsgrupper och stödenheter. Rumänien och Kroatien bidrar med mellan 80 och 120 trupper med bland annat artilleri och luftförsvarssystem.

Stridgsgruppen i Polen består av omkring 1 000 trupper.

Stridsgrupperna en del av Natos större helhet

Nato har kring 40 000 trupper, varav stridsgrupperna är en del. Stridsgrupperna står utplacerade längs den östeuropeiska flanken som utgörs av länderna i Balkan, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien, och har tillgång till kring tre och en halv miljon trupper och övrig personal genom medlemsländerna i Europa.

USA har dessutom omkring 100 000 trupper stationerade i Europa.

Den ökade spänningen mellan Ryssland och väst har lett till att många länder skickat materiel och trupper till sina Nato-allierade i östeuropa. Flera av länderna där har dessutom önskat att se en mera permanent närvaro av exempelvis amerikanska trupper.

Stoltenberg sa under presskonferensen i onsdags att de nya stridsgrupperna som ska placeras ut är ett direkt svar på den ryska invasionen av Ukraina. Han poängterade dock igen att man är mån om att undvika en direkt sammandrabbning med Ryssland, och att man därför inte kommer att skicka Natotrupper till Ukraina eller inrätta flygförbud över landet.

Källa: NATO, New York Times, Reuters, BBC