Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Madeleine Albright är död – gick från flyktingflicka till USA:s första kvinnliga utrikesminister

Madeleine Albright
Bildtext Madeleine Albright 1937-2022.
Bild: Shutterstock

Madeleine Albright har under onsdagen dött i cancer omringad av familj och vänner. Hon blev 84 år gammal.

Att Madeleine Albright skulle bli diplomat och arbeta för internationellt samarbete verkar nästan ha stått skrivet i stjärnorna. Hennes historia är sinnebilden för den amerikanska drömmen, en flyktingflicka som blev en av de allra mäktigaste politikerna i USA och i hela världen.

Albright kom till Ellis Island utanför New York som 11-åring tillsammans med sin familj. Då hette hon Marie Jana Korbel, Marie Jana blev snabbt det mer amerikanska Madeleine.

Madeleine Albrights pappa var en tjeckoslovakisk diplomat och familjen flydde till USA då kommunisterna tog makten i landet.
Det var andra gången familjen flydde Tjeckoslovakien, den första gången var 1939 då Madeleine var bara två år gammal och familjen tog skydd från nazisterna.

Det tog mig rätt så länge att utveckla min egen röst, men nu när jag hittat den så kommer jag inte att vara tyst.

Albrights föräldrar konverterade samtidigt från judendomen till katolicismen, något som de dolde från sina tre barn. Först under 1990-talet fick Albright reda på att hon var judinna och att hon hade släktingar, bland andra mor- och farföräldrar, som dött under förintelsen.

År 1997 nådde Albright en post som ingen annan kvinna tidigare innehaft – då hon blev USA:s första kvinnliga utrikesminister i Bill Clintons regering.

Två män och en kvinna vid ett podium.
Bildtext Några dagar efter att ha inlett sin andra presidentperiod nominerade Bill Clinton Madeleine Albright till utrikesminister. I bakgrunden vice president Al Gore.
Bild: Peter Heimsath/Shutterstock/All Over Press

Såg folkmordet i Rwanda som det största misslyckandet

Under sin tid som FN-ambassadör och utrikesminister har Albright blivit både hyllad och kritiserad. Hon är känd för att vara en försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter.

Hon inledde sin bana som FN-ambassadör 1993 och i den rollen krävde hon bland annat att USA skulle ta en hårdare linje mot serberna under kriget i Bosnien. Clintonadministrationen var ändå då rädd för inblandning i konflikten, eftersom man ännu hade Vietnamkriget i färskt minne.

Till slut ingrep USA och Nato mot de serbiska trupperna, men i det skedet hade kriget redan pågått i tre år och folkmordet i Srebrenica hade redan skett.

En man i svart kostym och vit skjorta samt en kvinna i grå dräkt.
Bildtext President Martti Ahtisaari och Albright arbetade tillsammans med fredsförhandlingarna i Kosovo.
Bild: Lehtikuva

Medan hon var FN-ambassadör inträffade också folkmordet i Rwanda, där 800 000 tutsier mördades. Att västvärlden inte ingrep i det här folkmordet såg hon som sitt största misslyckande under sin karriär.

– Jag önskar att jag hade försökt driva igenom ett större humanitärt ingripande. Folk skulle ha sett mig som galen. Det skulle aldrig ha lyckats men jag skulle ha varit mer tillfreds med min roll i det hela, har hon sagt.

Den riktiga frågan är: Vem har ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter? Svaret på den frågan är alla.

När Kosovokriget bröt ut år 1998 var Albright utrikesminister och då ingrep Nato och USA snabbare för att hindra folkmordet mot etniska muslimer som den tidigare serbiska ledaren Slobodan Milosevic administrerade.

Då Nato bombade Kosovo kallade många ingripandet för Albrights krig.

Albright viktig spelare när Nato expanderade österut

Madeleine Albright var en av de politiker som formade världen efter järnridån och hon hade en viktig roll i militäralliansen Natos expansion österut och in i tidigare Sovjetstater.

Polen, Ungern och Tjeckien blev de första medlemmarna i Nato efter kalla krigets slut, då de gick med i försvarsalliansen, trots protester från Ryssland.

Som utrikesminister deltog Albright också i misslyckade fredssamtal mellan Israel och palestinierna, fredssamtal som följdes av oro och våld i regionen.

En kvinna i grön dräkt och en kvinna i svart dräkt
Bildtext Den lettiska presidenten Vaira Vike Freiberga och Albright diskuterade de amerikansk-lettiska förhållandena år 2004.
Bild: EPA/All Over Press

Den kanske största tabben under Albrights tid som utrikesminister kom år 1996 då Albright under en intervju fick frågan om huruvida de amerikanska sanktionerna mot Irak var värda sitt humanitära pris. Enligt uppskattningar skulle sanktionerna ha lett till en halv miljon barn dött i regionen.

På frågan svarade Albright så här:

– Det är ett väldigt svårt val, men priset, vi tror att det är värt priset.

Senare skrev Albright att hon genast ångrade sina ord och kallade uttalandet för ett misstag.

Den svåraste dagen under hennes tid som utrikesminister var enligt Albright dagen då terrorgruppen al-Qaeda bombade de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania och dödade 224 människor.

Hon har också fått kritik för att USA då inte vidtog några större åtgärder mot terrorgruppen som senare utförde terrordåden under 9/11.

En man och en kvinna skakar hand.
Bildtext Madeleine Albright var ofta den enda kvinnan i rummet i jobbsammanhang. Här träffar hon Rysslands utrikesminister Igor Ivanov år 1999.
Bild: EPA/All Over Press

Känd för sin broschdiplomati

Albright var en pionjär på många plan och blev också en stor förebild för många kvinnor.

I en tid då det ännu fanns få kvinnor på högt uppsatta poster stod Albright ut med sina färgglada dräkter som hon prydde med broscher, som också blev hennes signum.

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor

Albright var en till storleken liten kvinna och hon har själv sagt att hon var väldigt medveten om att oftast vara den enda kvinnan i rummet. Hon började använda broscher för att få med lite personlighet och lekfullhet i sin garderob, utan att väcka för mycket ovälkommen uppmärksamhet.

En kvinna i gul jacka samt en man i huvudduk och grön jacka.
Bildtext Under ett möte med palestiniernas president Yasser Arafat bar Albright en getingbrosch. Det här gjorde hon för att att getingar sticks och hon ville signalera att hon skulle komma med ett skarpt meddelande.
Bild: Lehtikuva

Hennes broscher var inte endast vackra utan de hade också betydelse, under diplomatiska möten kunde Albright välja en brosch som skickade en ordlös signal till dem hon förhandlade med.

Det hela började då den irakiske diktatorn Saddam Hussein kallade Albright för en orm, och då det var dags för Albright att förhandla med irakierna prydde Albright sin jacka med en antik brosch formad som en orm. Hon fortsatte under hela sin karriär att signalera olika saker med sina broscher.

– Klädde jag mig i en fjäril så förstod folk att jag var på gott humör, en varmluftsballong visade att jag hade höga förhoppningar på mötet och om jag ville signalera att min motståndare skulle vara på sina tår så tog jag på mig en spindel, sa Albright år 2017.

Albrights broscher har också visats upp på museet the Smithsonian samt som en virtuell utställning.

två män i uniformer och en kvinna i lila jacka och orange halsduk klappar händerna.
Bildtext Albright flög flera gånger till Pyongyang för att träffa Nordkoreas ledare Kim Jong-il för att få Nordkorea att sluta skjuta upp robotar.
Bild: Lehtikuva

Stödde Clinton i presidentvalet 2016 – blev viral av fel orsaker

Sedan 1990-talet har Albright enligt egen utsago använt citatet "det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor". Det är ett citat som i dag finns på kaffemuggar och t-skjortor världen över och som återanvänds om och om igen.

När hon år 2016 yttrade orden under ett kampanjtillfälle för presidentkandidaten Hillary Clinton under demokraternas primärval väckte orden ändå ett ramaskri.

Hon använde citatet för att ifrågasätta unga kvinnor som backade vänsterkandidaten Bernie Sanders istället för den kvinnliga kandidaten Clinton, och den gången blev citatet viralt. Den gången fick hon också backa, och be om ursäkt för sitt uttalande.

En kvinna i svart jacka får en medalj av en man i svart kostym.
Bildtext President Barack Obama tilldelade Madeleine Albright den främsta civila utmärkelsen som finns i USA.
Bild: Lehtikuva

Albright skrev flera böcker under sin karriär, bland annat flera memoarer. År 2012 belönades hon med presidentens frihetsmedalj, som är USA:s främsta civila utmärkelse.

Madeleine Albright banade väg för många andra kvinnor, efter hennes tillträde har USA haft två andra kvinnliga utrikesministrar, Condoleezza Rice och Hillary Clinton. I dag finns det dessutom en amerikansk kvinna som är högre uppsatt än Albright någonsin blev: vice president Kamala Harris.

Bara i USA är det möjligt för en flyktingflicka från Centraleuropa att bli utrikesminister

Albright var aktiv in i det sista. Bara en månad före sin död, en dag före Ryssland invaderade Ukraina, skrev Albright i en krönika för the New York Times att Vladimir Putin håller på att göra ett historiskt misstag.

Hon kom ihåg den Putin hon själv träffat för över 20 år sedan, en man som hon i sina anteckningar beskrev som "liten och blek och så kall att han nästan är reptillik".

Redan då skrev hon att "Putin skäms för det som skett med hans land och han är besluten att återställa dess storhet".

Källor: New York Times, NPR, BBC, CNN.