Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Vi kopplas ihop med Putin för att vi inte vill gå med i Nato" – världens äldsta fredsorganisation kritiseras, men växer när bomber faller över Europa

Agnes Hellström står i Svenska freds lokal, tavlor där det står "Stop killing civilians" i bakgrunden.
Bildtext Agnes Hellström är ordförande för Svenska freds.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Svenska freds har anklagats för att gå Rysslands ärenden då de inte stödjer ett Natomedlemskap och inte vill skicka vapen till Ukraina. Men hur ska en pacifist tänka i tider av krig?

Ukrainas presidents röst ekade ut över den svenska riksdagen där han syntes på en storbildsskärm ovanför träpanelen i björkfanér. Volodymyr Zelenskyj bad om mer stöd och möttes av stående ovationer då han talade till svenska politiker i veckan.

– Det var ett historiskt beslut när Sverige beslutade att skicka vapen till Ukraina. Vi är mycket tacksamma för det. Vi är tacksamma för ert rimliga synsätt, ert perspektiv i frågan, sade Zelenskyj.

Alla partier i Sveriges riksdag förutom Vänsterpartiet röstade för att skicka vapen till Ukraina i slutet av februari. Vänsterpartiets nej utlöste en kris och partiet ändrade senare sin hållning i frågan. När Sverige i torsdags valde att skicka mer vapen var beslutet i riksdagen enhälligt.

Också Finland har skickat vapen till Ukraina.

– Vi står i full solidaritet med Ukraina, sade Pekka Haavisto i tisdags.

Volodymyr Zelenskyi näkyy videoscreenillä Ruotsin parlamentn seinällä.
Bildtext Volodymyr Zelenskyj höll tal till Sveriges riksdag i torsdags.
Bild: Paul Wennerholm / AFP

Svenska freds: Sverige har en viktig roll som medlare

De flesta politiska partier ställer sig i dag bakom vapenleveranserna och allt fler verkar vara för ett Natomedlemskap. Men världens äldsta aktiva fredsorganisation, Svenska freds- och skiljedomstolen, står fast vid sina ideal.

– Sverige har historiskt haft en stor och avgörande roll som en diplomatiskt medlande röst i och med att vi varit både militärt alliansfria och tidigare neutrala. Att behålla den rollen i dag är jätteviktigt när så många andra skickar vapen och tar aktiv ställning, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds.

En soldat i militärutrustning går med ett vapen i ena handen och Ukrainas flagga i den andra. I bakgrunden en gammal byggnad.
Bildtext Flera länder har stött Ukraina med vapen sedan Ryssland invaderade landet.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Hon menar att det finns en risk för att det uppstår ett tomrum då så många länder skickar vapen till Ukraina. Det kan leda till att chansen att få en diplomatisk lösning på den ryska invasionen minskar.

– Där har Sverige en avgörande roll att ta, säger Hellström.

Som finländare kan man ju reagera på det svaret som att ni inte heller skulle ha velat stöda Finland med vapen så som Sverige gjorde 1939 när vi blev invaderade av Ryssland. Hur resonerade Svenska freds då?

– Det jag vet är att Svenska freds ända sedan vi grundades samverkat nära med både den finska och den norska fredsrörelsen och att det var väldigt tuffa år kring andra världskriget. Jag är osäker på exakt hur Svenska freds ställde sig kring vapenleveranser men vi försökte ju vara en drivande röst redan då för att stoppa kriget på annat sätt än militärt och att stötta de röster som fanns för något annat. Det var väldigt svårt, liksom nu, att vara den rösten.

Svenska freds- och skiljedomstolen

Anklagas för att vara Putins PR-byrå

I den svenska debatten sticker Svenska freds ut. De har anklagats för att vara Putins PR-byrå och i en text i Blekinge Läns Tidning ville en ledarskribent se att föreningens statsanslag dras in.

– Det blir en svartvit debatt där vi som en röst för fred och nedrustning och som är emot vapenleveranser och ett Natomedlemskap kopplas ihop med Putin. Som att vi stöttar Putin när vi tvärtom länge fördömt regimens agerande och nu vill få stopp på kriget, säger Agnes Hellström och fortsätter:

– Vi ser att krig aldrig tar slut med våld, det tar slut med förhandlingar och vi måste dit.

Ukrainas ambassadör till Danmark Mykhailo Vydoinyk står i ett rum.
Bildtext På Nordiska rådets session i Malmö höll Ukrainas ambassadör till Danmark Mykhailo Vydoinyk ett anförande där han berättade om Ukrainas behov av vapen och annan hjälp.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Jag pratade med Ukrainas ambassadör till Danmark för några dagar sedan. Han sade att Ukrainas argument i förhandlingarna med Ryssland blir starkare för varje lastbil med vapen de får. Hur tänker du kring det?

– Det är en del av militarismens retorik och det är också de verktyg som alltid är “top of mind”. Svenska freds arbetar för att krig inte ska bryta ut överhuvudtaget. Men nu är vi i ett regelrätt krig där Putin har invaderat ett land och då är det klart att Ukraina vill försvara sig, så jag kan förstå det resonemanget.

Agnes Hellström poängterar att varje land enligt FN-stadgan har rätt att som suverän stat försvara sig mot angrepp. Är angreppet militärt så är det med militära medel Ukraina kan försvara sig.

– Det har jag full respekt för. Men för varje dag som striderna fortsätter kommer fler civila att dö.

“Avskräckning ökar risk för spänningar”

I både Finland och Sverige har opinionen kring ett Natomedlemskap svängt kraftigt sedan den ryska invasionen av Ukraina. Över hälften av finländarna vill gå med i Nato enligt färska opinionsmätningar och försvarsalliansens dörr står öppen för både Sverige och Finland.

Agnes Hellström är inte förvånad över att opinionen i länderna svängt.

– Det har ju varit veckor av rädsla och stark oro. Att många ser ett Natomedlemskap och ett starkt militärt skydd som det som skulle stärka vår säkerhet är inte konstigt. Men det är också viktigt att då inte fatta den typen av stora och avgörande säkerhetspolitiska beslut när det är en hög grad av känslor både i opinionen men också i de politiska besluten.

Agnes Hellström läser en bok som heter Kampen för Fred.
Bildtext Under intervjun med Agnes Hellström kollar hon upp hur Svenska freds resonerade under Vinterkriget i boken "Kampen för fred".
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Argumentet är att ett Natomedlemskap skulle öka Sveriges och Finlands chanser att inte bli utsatta för rysk aggression. Kan det inte vara bra att gå med i en försvarsallians om det har en avskräckande effekt?

– Svenska freds tror inte på avskräckning som säkerhetsskapande metod utan att det tvärtom riskerar att öka risk för spänningar. Det leder till ökad upprustning och det ökar risken för väpnad konflikt. Vi måste vika av från den här oerhört militariserade vägen för hur vi ska skapa säkerhet.

Hur reagerar ni när politiker ändrar åsikt så snabbt nu?

– I Sverige har det varit nästan chockartade svängningar. Nu har vi en hel riksdag där alla partier tycker att vi ska höja försvarsanslagen och skicka vapen. I Natodebatten är det också väldigt högt tonläge. Jag tycker att det är väldigt oroväckande, särskilt inför en valrörelse där säkerhetspolitik berör alla medborgare men alternativen för väljarna just nu är små.

“Civilsamhället måste skyddas”

I Svenska freds lokal på Kungsholmen i Stockholm hänger tavlor och posters som uppmanar till fred och kräver ett stopp på dödandet av civila. Knutna vapen syns lite varstans och bokhyllorna är fyllda till bredden av böcker och mappar.

Samtidigt som många i den svenska debatten högljutt kritiserar Svensk freds söker sig allt fler till organisationen.

– Jag tror att det blir tydligt att vi har stått väldigt ensamma i våra perspektiv särskilt när politiken har svängt. Människor hittar oss för att de inte håller med, säger Agnes Hellström.

Ett knutet vapen i förgrunden, Agnes Hellström i bakgrunden.
Bildtext Knutna vapen hittas lite varstans i Svenska freds lokal i Stockholm. En symbol för icke-våld.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Hon menar att en tyst majoritet ofta inte hörs när en högljudd minoritet dikterar villkoren för vad människor ska tycka och tänka.

– Vi har märkt att de människorna hittar oss nu och vill stötta oss i att fortsätta jobba för hållbar fred.

Agnes Hellström, vars sexåriga sejour som ordförande för Svenska freds tar slut i maj, är orolig för att civilsamhällets roll glöms bort i den uppskruvade debatten. Samtidigt som folk kämpar för att demokratin måste skyddas angrips de röster som kämpat för demokratin, menar hon.

Internationella domstolen i Haag 6.3.2017 då domstolsprocessen mellan Ukraina och Ryssland inleddes.
Bildtext Internationella domstolen i Haag har beordrat Ryssland att omedelbart avbryta invasionen i Ukraina.
Bild: EPA/BAS CZERWINSKI

Som exempel nämner hon den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Svenska freds var en av de civilsamhällsorganisationer som kämpade för att ge domstolen legitimitet då den infördes.

– Civilsamhället ligger bakom många av de initiativ och det hårda arbetet bakom de instrument som finns för att lösa konflikter eller ställa krigsförbrytare till svars. Om inte civilsamhället kämpat för de institutionerna hade krig kunnat pågå utan att diplomatiska verktyg fanns för att stoppa dem, säger Hellström.

Hur svårt är det att vara pacifist och fredsvän i dag?

– Det är både svårt och lätt. Det är oerhört svårt när en överväldigande och högljudd majoritet, eller till synes majoritet, tycker tvärt emot. Samtidigt blir ju vår röst som rörelse och som fredsförening tydligare när det saknas andra alternativ. Vi står fast vid det vi tror på och nyanserar och breddar den här oerhört laddade situationen till att inkludera mer än bara militärt våld som lösning på detta.