Tidigare Sovjetstater följer med Ukrainakriget med oro – Expert: "De balanserar på en knivsegg"

De postsovjetiska länderna i Centralasien och Kaukasien är fortfarande beroende av Ryssland. På grund av Rysslands krig i Ukraina har förhållandet med Ryssland komplicerats. Det finns en rädsla för vad Ryssland kan göra.

Rysslands krig i Ukraina ställer till det för de postsovjetiska länderna. Det gäller framför allt Kazakstan som har en lång gräns mot Ryssland och en stor rysk etnisk minoritet.

– Man är medveten om risken att Ryssland kan sända in trupper för att skydda sina landsmän, förklarar Kristiina Silvan forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Men också i de andra länderna finns en stor oro.

– De balanserar på en knivsegg och är väldigt försiktiga, säger Johan Engvall forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Försiktigheten märks i att alla länder i Centralasien och Kaukasien har avstått från att rösta i FN:s generalförsamling när Ukrainakriget har behandlats. Belarus var det enda landet av de före detta Sovjetrepublikerna som röstade för Ryssland.

Ska Georgien igen bli angripet?

Ett land som gått en mindre försiktig väg är Georgien som vill bli EU-medlem. I början av mars bad deras största parti EU att behandla deras ansökan så fort som möjligt. De har också ett nära samarbete med Nato och målet är att bli medlem.

Men på grund av den ryska ockupationen och utlysandet av utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i norra Georgien är situationen spänd.

Georgien är långt i samma position som Ukraina var före kriget.

– De är rädda för att Ryssland igen ska angripa dem och de är militärt svagare än Ryssland, säger Kristiina Silvan.

Det finns ett stöd för Ukrainas kamp i Georgien. I huvudstaden Tblisi flaggar många butiker med Ukrainas flagga.

– Varje kväll blir centrum ett hav av gult och blått när folk visar sin solidaritet för Ukraina, skriver Olesya Vartanyan vid International crisis group (Internationella krisgruppen). Det är en konfliktförebyggande ideell icke-statlig organisation och tankesmedja.

Men regeringen står på tå i förhållandet till Ryssland.

– De ser inget bra med invasionen av Ukraina men de är rädda för Rysslands reaktion om de fördömer kriget, konstaterar Kristiina Silvan.

Statsministern Irakli Gharibashvili har sagt att Georgien inte kan vara med i västs sanktioner mot Ryssland.

– Vi sympatiserar med dem (Ukraina) men vi måste skydda vårt eget land och folk först.

Alla gästarbetare drabbas av sanktioner

Långt handlar det ändå om de postsovjetiska ländernas ekonomiska beroende av Ryssland. Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan och Armenien har flera miljoner av sina medborgare som jobbar i Ryssland.

En mycket stor del av de här ländernas inkomster kommer från att deras medborgare skickar hem pengar till sina familjer. I de fattigaste länderna Kirgizistan och Tadzjikistan står gästarbetarna för uppskattningsvis 30 procent av bruttonationalprodukten.

Sanktionerna mot Ryssland slår därför även hårt mot de här länderna.

– Om Ryssland blir ekonomiskt isolerat och arbetena för gästarbetarna upphör tvingas de kanske hem, säger Johan Engvall vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

En hög arbetslöshet tillsammans med redan stora sociala klyftor kan leda till social oro och protester. Något som förekom i Kazakstan i januari.

Kina ökar sin roll i framför allt Centralasien men den ryska närvaron är fortfarande mycket stark. De här länderna försöker dock öka kontakterna till väst med en balanserad utrikespolitik.

– Men det är en utmaning för dem att diversifiera utrikesrelationerna och samtidigt värna om den egna suveräniteten.

För Azerbajdzjans del är situationen ekonomiskt bättre. De har olja och gas vilket betyder att de är mera oberoende av Ryssland. Väst har närmat sig landet för att kunna importera mera gas från dem.

Kazakstan går en annan väg

Många av de tidigare sovjetiska länderna binds också upp av den ryska försvarsalliansen CSTO (Collective Security Treaty Organization). Medlemmar är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan. Tidigare har också Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan varit medlemmar. Uzbekistan hoppade av alliansen så sent som 2012.

Vid upproret i Kazakstan i januari kom ryska trupper till statsledningens undsättning för att slå ner protesterna. Men det har inte gjort att länderna skulle ha närmat sig varandra.

– Man skulle ha trott att Kazakstan skulle ha blivit mera fogligt mot Ryssland. Men det har vi inte sett, säger Kristiina Silvan på Utrikespolitiska institutet.

Nej Kazakstan har vägrat att sända trupper till Ukraina. Det har också förekommit större demonstrationer för Ukraina och det har skickats förnödenheter till landet. Men enligt den oberoende tidningen Moscow Times har demonstrationer under de senaste dagarna stoppats.

De postsovjetiska staterna i Centralasien och Kaukasien försöker alltså balansera mellan Ryssland och väst men de har ändå en stor barlast från den sovjetiska tiden. Många av de här länderna har ett auktoritärt styre.

– De är korrupta och skolade i gamla sovjetiska systemet, säger Johan Engvall vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Enligt Kristiina Silvan är de auktoritära ledarna skeptiska till att samarbeta med väst då de precis som Ryssland är rädda för att väst ska organisera så kallade färgrevolutioner, det vill säga ett folkligt maktövertagande.

Samtidigt har Ryssland ett starkt inflytande på informationsförmedlingen.

– Bland vanliga medborgare, framför allt äldre, finns det ett ganska stort stöd för den ryska positionen, säger Kristiina Silvan vid Utrikespolitiska institutet.

Ungdomen är splittrad

I Centralasien är omkring 70 procent av befolkningen under 40 år. Det finns inga opinionssiffror på exakt hur de förhåller sig till kriget.

– Men bland de yngre finns det en större splittring. En del stödjer Ryssland, andra Ukraina. Bland den mer kosmopolitiska ungdomen i storstäderna är stödet för Ukraina större än hos de sämre bemedlade lagren som är beroende av Ryssland för jobb, berättar Johan Engvall vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

En del ungdomar har alltså påverkats av Rysslands invasion, både i Ryssland och i de postsovjetiska staterna och tagit ställning för Ukraina.

Ilya 18 år från Kazakstan säger till den obundna globala media organisationen Open Democracy, att:

– Det känns som om två systernationer är i krig.