Nordea: Dålig tidpunkt för vårdarna att försöka höja sina löner mitt under brinnande krig i Ukraina

Ukrainakriget försämrar Finlands möjligheter att höja vårdarnas löner. Tiderna är dåliga och våra pengar strömmar utomlands. Enligt Nordeas chefsekonom ser allas köpkraft ut att minska.

Den allt högre inflationen höjer löntagarnas lönekrav. Ännu i början av året förutspådde Finlands bank att inflationen skulle mattas av. Den snabba inflationen i slutet av året sågs som en tillfällig följd av flaskhalsar i ekonomin när den skulle startas upp i slutet av coronakrisen.

I det läget avtalade många branscher om tvåprocentiga löneökningar i år.

Rysslands anfall på Ukraina och det internationella samfundets sanktioner mot Ryssland har drastiskt ändrat läget.

Nu spår Finlands Bank att inflationen blir mellan fyra och fem procent. Det har fått många löntagarorganisationer att öka sina krav. Vårens inkomstförhandlingar ser ut att bli svåra.

Dels har de kommunalt anställda varslat om strejker och kräver löneökningar på 3,6 procent. Ännu i början av året skulle det ha setts som ett krav på höjd reallön. I dagens läge ser det snarare ut som en liten lönesänkning.

"Det handlar om pengar" – lärare och vårdare hotar med strejk

Tre veckor av förlikning utan resultat.

Men Kommunarbetsgivarna har räknat ut att dessa krav är på tok för höga. Utgifterna beräknas redan öka i och med att många löner att höjs när välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Budet är att ingen har råd att betala de kommunalt anställdas lönekrav. Varken kommunerna, staten eller skattebetalarna.

Vårdfacket Tehy anser att arbetsgivarnas resonemang är vinklat och att ökande skatteinkomster kan täcka lönehöjningarna. Vårdarna är trötta på grund av coronakrisen, och många sympatiserar med deras lönekrav.

Vi kan inte förvänta oss att lönerna ska stiga i samma takt som inflationen

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta har dessutom förutspått extra svåra löneförhandlingar i också i höst då de branscher som under hösten gick med på lönehöjningar på två procent kommer att kräva att inflationen kompenseras i nästa avtal.

Regeringens bud i det här läget är att vi alla måste svälja en sjunkande köpkraft. Vi blir helt enkelt fattigare. Också här är orsaken kriget i Ukraina.

Inflationen är hög, men tillväxten är låg

På grund av kriget har Finlands Bank sänkt sina prognoser för tillväxten i Finland. Då tillväxten ännu i början av året väntades bli 2,6 procent fruktar man nu att den kan sjunka till 0,5 procent under de två kommande åren.

Enligt Jan von Gerich som är chefsanalytiker på Nordea betyder det att vi inte kan förvänta oss att lönerna ska stiga i samma takt som inflationen. Tidigare har vi ofta kunnat det, men inte den här gången.

– Vanligtvis kan inte lönerna stiga lika mycket då det går sämre för ekonomin som då det går bättre. Om lönerna stiger inom den privata sektorn lider Finlands konkurrenskraft. Om lönerna stiger inom den offentliga sektorn syns det mest i att underskottet ökar i de offentliga finanserna vilket höjer skuldnivån i det långa loppet.

Löneökningar svårfinansierade för offentliga sektorn

Speciellt i ett läge då många branscher som med sina skatter bekostar den offentliga ekonomin har gått med lönehöjningar på två procent kan det blir svårt för den offentliga sektorn att bekosta stora löneökningar.

– Om ekonomin växer snabbt får staten automatiskt mera skattepengar. Då är det lättare. Men om det börjar gå sämre har man bara dåliga alternativ. Antingen måste man spara på annat håll eller så måste man höja skatter. De flesta skatter som man höjer kommer att sätta ytterligare tryck på ekonomin.

– De skatter som politikerna har haft lättare att höja är till exempel energiskatter, men energipriserna har nu stigit så mycket att skattehöjningar på dem verkar uteslutna. Då ser man kanske mera på konsumtionsskatter. Men om den ekonomiska utvecklingen redan ser dålig ut är det inte så bra att höja dem. Samma gäller för inkomstskatter och företagsskatter. Om man ökar skattetrycket på ekonomin i ett läge då det går sämre ökar utmaningarna på längre sikt, säger Jan von Gerich.

Smärtgränsen börjar vara nådd vad gäller bränslepriset uppger österbottningar: "Det här begränsar redan mitt liv"

Bränslepriserna på sina håll uppe i 2,5 euro på torsdagen.

Är lån en möjlighet?

Alternativet att bekosta lönerna med lån är inte attraktivt i ett läge då statsskulden vuxit till sig under coronapandemin.

– När det är exceptionella tider har man mera förståelse för att till exempel finansiera kortvariga stödpaket till ekonomin där idén är att stödet ska hjälpa mottagarna över en kortare period då det går sämre för ekonomin.

– Det är en helt annan sak om man med skuld vill finansiera långvariga eller permanenta högre kostnader som till exempel högre löner på den offentliga sektorn. De kommer ju att påverka ekonomin på lång sikt. Om man inte kan finansiera dem kommer man att tvingas ta en kanske ökande skuld under långa tider, säger Jan von Gerich.

Staten borde alltså hitta en ekonomiskt hållbar finansiering för långvariga eller permanenta utgifter.

De pengar vi skulle behöva till högre löner strömmar ut ur Finland

Ett annat problem är att de faktorer som nu höjer inflationen får pengar att strömma ut ur Finland.

Redan under slutet av förra året steg energipriserna vilket höjde livsmedelspriserna och kostnaderna för trafik och uppvärmning. Olika flaskhalsar i ekonomin höjde priserna på en mängd komponenter som bland annat behövs i elektronik.

Kriget i Ukraina har fått energipriserna att skjuta i höjden ytterligare. Det råder också en brist på många strategiska mineral som behövs inom elektronik- och annan industri.

Pengarna flödar nästan helt bort från vår ekonomi

― Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea

Livsmedelspriserna höjs nu ytterligare på grund av brist på vete, majs och konstgödsel.

Enligt Jan von Gerich kan vi inte ta oss ur en sådan inflation genom att höja våra löner.

– Priset på de flesta förnödenheter som nu blir dyrare sätts på den globala marknaden. Pengarna går till globala producenter. Till exempel när det gäller energin flödar pengarna till största delen utanför våra gränser. Pengarna flödar nästan helt bort från vår ekonomi.

Så har det inte vanligen varit under perioder av hög inflation.

– I många fall då vi har ekonomisk tillväxt och inflationen är hög betyder det att företagen får mera pengar. Speciellt om produktiviteten ökar genom att arbetstagare producerar mera värde per timme de jobbar kan företag betala högre löner utan att konkurrenskraften lider av det.

Det här är ett exceptionellt läge

– Det är kanske det vanliga läget som många tänker på när vi har inflation. Men de flesta källor som nu ger oss inflation minskar på tillväxten. Det är det som gör det nuvarande läget problematiskt.

– Då pengarna flödar utomlands får inte de finländska arbetsgivarna en så stor andel av de här pengarna. Därför kan de i de flesta fall inte heller betala högre lön till anställda i Finland, säger Jan von Gerich.

Det innebär förstås att de anställda inte heller automatiskt betalar in mera skatter till den offentliga sektorn. Också detta minskar den offentliga sektorns möjligheter att höja sina löner.

Läget skulle vara ett annat om finländska företag till exempel kunde höja sina slutpriser då till exempel stigande energipriser ökar deras kostnader.

– De chanserna minskar när det går sämre för ekonomin. Om företagen samtidigt tvingas betala högre löner sätter det stor press på dem, och de måste överväga om de alls klarar av att anställa mera arbetskraft eller om de till och med måste säga upp folk.

– Om inte arbetets pris motsvarar produktiviteten och de utsikter som ett företag har att göra resultat har man problem, säger Jan von Gerich.

Sysselsättningsläget påverkar löneförhandlingarna

Ifall företagen tvingas till stora uppsägningar försämras också sysselsättningen.

Om sysselsättningen sjunker blir det svårare för löntagarorganisationerna att få igenom sina lönekrav.

Jan von Gerich vill inte i detta skede spå hur stor effekten blir. Men det rådande läget slår mot sysselsättningen från många olika håll.

– Sanktionerna leder till att vi säljer färre varor och tjänster till Ryssland. Det minskar på produktionen i Finland.

De högre energipriserna minskar köpkraften vilket får oss att konsumera mindre. Det innebär också ett bortfall från ekonomin.

– Den ökade osäkerheten kan leda till att företagen investerar mindre och kanske också till att konsumenterna minskar sin konsumtion.

– Allt detta leder till att det går sämre för ekonomin. Nu beror allt på företagen hur de ser på de här effekterna och hur långvariga de bedömer att problemen blir. Om de bedömer att problemen är stora och fortsätter länge kan de skära ner på personalen.

Löneförhöjningar kan påverka framtida löneförhandlingar

Ifall löntagarorganisationerna trots allt klarar av att förhandla sig till goda lönehöjningar trots att Finland egentligen inte skulle ha råd med dem minskar möjligheten att höja lönerna i framtiden.

Jan von Gerich tycker ändå inte att vi ska överdriva effekten av lönerna under ett enda år.

– Visst har det en effekt, men förändringarna sker vanligtvis under en längre period. Om löneökningarna nu blir för höga i proportion till den ekonomiska utvecklingen ökar trycket på en korrigering i framtiden.

– Det kanske inte slår sönder den finländska ekonomin nu, men ökar utmaningarna i framtiden. Om lönerna och produktiviteten och den ekonomiska utvecklingen inte är i linje med varandra borde man få dem att bli det senare.

– Vi kommer ju ihåg hur svårt det var efter finanskrisen när man tyckte att Finlands konkurrenskraft hade blivit för dålig och hur svårt det då var att få igenom åtgärder som återställde vår konkurrenskraft.