Sociala medier fylls till bristningsgränsen av videor och mem om kriget i Ukraina – så gick det till när det första Tiktok-kriget började

Tiktok, Instagram och Twitter spelar just nu en viktig del i krigföringen på båda sidorna. Kriget i Ukraina kallas för ”det första Tiktok-kriget” som innebär ett konstant flöde av information och desinformation.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut har mångas flöden på sociala medier dominerats av bilder, videor och vittnesuppgifter av den ryska invasionen. Även mem om händelserna har tagit stort utrymme i flödena och mitt under den pågående invasionen har Ukrainas Twitterkonto blivit känt världen över.

Samma morgon, den 24 februari 2022, som de ryska styrkorna invaderade Ukraina publicerade Ukrainas officiella Twitterkonto (inte verifierat) en bild som snabbt började cirkulera på sociala medier. Bilden föreställer en karikatyr av en fadersgestalt som föreställer Adolf Hitler som uppskattande ler och klappar en betydligt mindre och barnliknande Vladimir Putin på kinden. Memen har texten "this is not a meme, but our and your reality right now."

Det är sannerligen inte bara det ukrainska Twitterkontot som sprider mem om kriget. Den ryska invasionen av Ukraina har hållit på i fem veckor och bilder och skämt blandat med fruktansvärda krigsscener och vittnesmål från kriget har florerat i sociala medier sedan dess.

På plattformar som Instagram och Tiktok kan mem ha en väldigt stark funktion eftersom inläggen oftast är personliga. Och humor har en väldigt terapeutisk roll för människor som befinner sig mitt i en kris, som ett krig till exempel. Det handlar om att hantera tunga ämnen med humor.

Mem och populärkulturella referenser

Ett mem förändras konstant och kontinuerligt men uttrycken och elementen återkommer. Till exempel kan man stöta på snabbt ritade serier som skissar upp scenarier för hur det går i kriget just nu eller hur det kommer att gå. Det finns många inlägg med populärkulturella referenser, som när karaktärer i Star Wars, Marvel Universe eller Sagan om ringen går i strid.

Ett populärt ämne i många mem handlar om presidenten Volodymyr Zelenskyj. Ett exempel på ett mem som fått stor spridning är en bild där Zelenskyjs huvud är photoshoppat in på Ironmans kropp. Den ukrainska presidenten kallas för “Zaddy” på internet och på Tiktok finns ett konto under namnet Zaddy Zelenskyj som samlar videoklipp kring den heroiske presidenten.

Det finns otaliga mem om Putin också. Någon gör sig lustig över hur kort han är och en annan jämför honom med de värsta krigsförbrytarna i världen.

Det är ingenting nytt i att använda sig av mem då man snackar politik. Enligt Dagens Nyheter inträffade det första memkriget redan år 2016 eftersom USA:s före detta president Donald Trump använde sig av virala bilder och mem i sitt kampanjmaterial.

Referenserna till de här uppgifterna är internettroll på sajter som 4chan eller Encyclopedia Dramatica. Som exempel kan man ta den ledsna, ritade grodan Pepe the Frog som konverterades till en alt right-symbol.

Att det fungerar att använda sig av mem och satir i kriget visar den stora spridningen på. Det går inte heller separera detta från det övriga informationskriget utan mem blir en liknande komponent av informationskriget som artiklar eller uttalanden på sociala medier.

Det visuella uttryck som mem har är lättillgängligt och klarar sig oftast utan språklig förvirring. Det leder till att mem är både snabba och effektiva sätt att sprida information.

Inget nytt att skildra kriget i bilder

Det första kriget som skildras med kameran på plats på slagfältet är det spanska inbördeskriget som pågick under åren 1936–1939. Då hade man lyckats uppfinna en lättviktskamera som hette Laika och tekniken gjorde det möjligt att man snabbt kunde ta många bilder innan kameran måste laddas om. En av fotohistoriens mest kända bilder kom till då tagen av Robert Capa.

Vietnamkriget brukar kallas för det första tv-kriget. Journalister kunde röra sig relativt fritt där kriget utspelades och plötsligt kunde människor bekvämt sitta hemma i sina soffor och ta del av strider, sönderbombade hus, skadade civila och soldater nästan i realtid.

Under Balkankrigen på 1990-talet använde kroater och serber exakt samma foto av barn som dödats vid beskjutningen av en by. De visade exakt samma bilder på presskonferenser på båda sidorna av kriget i propagandasyfte. Man ändrade bara bildtexten, skriver författaren Susan Sontag i sin bok Att se andras lidande från år 2004.

Under arabiska revolutionen år 2011 var det första gången sociala medier på riktigt blev viktiga för att kunna kommunicera både med omvärlden och med dem som drev revolutionen. Facebook och Twitter var de plattformar som dominerade, i viss mån också Youtube.

Nu under den ryska invasionen av Ukraina så är det Tiktok som dominerat mest.

Vad innebär ett Tiktok-krig?

Sven Carlsson, it-reporter på Ekot på Sveriges Radio, varnar för att det i ett Tiktok-krig finns stor risk för att man sprider falskt material. Carlsson säger att nästan alla i dag har en apparat på sig som kan filma exakt det som händer just där man befinner sig vid den tidpunkten. Och att man med sitt material kan nå ut på ett väldigt snabbt sätt till potentiellt väldigt många tittare.

Allting är väldigt okontrollerat och det för med sig en del problem.

Som exempel tar han stridspiloten som kallades för Ghost of Kiev. En berättelse, som spridits på sociala medier sedan den ryska invasionen, om en flygpilot som lyckats skjuta ned åtminstone 10 ryska jetplan. Piloten, som uppges flyga ett Mig-29-plan har getts smeknamnet ”Kievs spöke” och refererats till i sociala medier-inlägg från Ukrainas försvar.

Men det finns inget som bekräftar att den här enskilde flygpiloten existerar utan Buzzfeed News beskriver ”Kievs spöke” snarare som en typ av folkhjälte eller symbol, som använts för att öka den ukrainska sidans självförtroende.

Videoklippen på Kievs spöke är tagna ur sitt sammanhang och den tyska tidningen Deutsche Welle har granskat en serie videoklipp och ett av dessa, som påstås visa hur planet skjuter ner ett ryskt militärplan, är till exempel taget från spelet Digital Combat Simulator World.

Problemet med plattformar som Tiktok är att materialet inte verifieras och man kan manipulera videorna genom att lägga på annat ljud, andra effekter och samtidigt nå ut vitt och brett. Tiktok är från början en underhållningsplattform och inte en nyhetsplattform.

Men i krigstider då traditionella medier och nyhetsorganisationer håller sina journalister på avstånd och i säkerhet kan det vara att sociala medier, i all sin uselhet, är den mest pålitliga källan vi har.

Den ryska bilden av kriget har inte fått någon framgång eller utrymme på sociala medier i väst. Eftersom Ryssland inte lyckats vända opinionen till sin fördel sprider de desinformation istället. Det innebär förstås risker.

Om kriget blir långvarigt kan en nyhet om ryska krigsframgångar få opinionsstödet för Ukraina att vackla. Därför är det extra viktigt att omvärlden förstår att delandet, skrivandet och konsumerande verkligen är en form av krigföring och att det är svårt att veta vilken sida man egentligen hjälper.