Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Från ord till handling – EU:s inrikesministrar diskuterade följande steg i flyktingmottagningen

En kvinna sitter i en buss med en väska i famnen. Hon är fotograferad från fönstret.
Bildtext Ukrainska flyktingar når en mottagningscentral i Moldavien, ett av Europas fattigaste länder.
Bild: Mirrorpix / MEGA

EU-länderna har tidigare enats om att ge flyende ukrainare samma skydd på EU:s område genom massflyktsdirektivet och nu samlades inrikesministrarna för att diskutera hur det ska ske i praktiken.

– Antalet flyktingar har minskat, konstaterade Ylva Johansson, som är kommissionär för inrikesfrågor, men eftersom man inte vet vad som kommer att hända imorgon så är det viktigt med en handlingsplan.

EU-kommissionens plan fick idag inrikesministrarnas stöd och gäller hur flyktingarna ska tas emot på ett samordnat sätt.

Det handlar bland annat om vart de kan ta sig, på vilket sätt transporter ordnas och hur man kan skapa en gemensam EU-registrering, vilket är viktigt inte minst med tanke på risken för människohandel. Och hur man ska finansiera det hela.

Johansson sa inför mötet att risken för människohandel var stor redan från tidigare, eftersom Ukraina hör till de fem främsta länderna för människohandel till EU.

Ylva Johansson
Bildtext EU-kommissionären Ylva Johansson har tillsammans med ordförandelandet Frankrike tagit fram en handlingsplan på tio punkter.
Bild: STELLA Pictures / ddp

Massflyktsdirektivet öppnade ett nytt kapitel i flyktingpolitiken

Det var i början av mars som EU-länderna beslöt att för första gången någonsin aktivera det s.k. massflyktsdirektivet, som ger människor på flykt ett temporärt skydd.

Det historiska och enhälliga beslutet innebar att ukrainska krigsflyktingar får ett tillfälligt uppehållstillstånd inom EU på ett år, med möjlighet till en förlängning på ytterligare två år.

De kan genast söka jobb och bostad och har dessutom rätt till vissa sociala bidrag, utbildning och hälsovård.

Den gemensamma planen kan ses som ett helt nytt kapitel i EU:s flyktingpolitik, som fram till kriget i Ukraina har präglats av stora skiljelinjer mellan de olika medlemsstaterna.

Moldaviens kapacitet är vid bristningsgränsen

Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR har nästan 3,9 miljoner ukrainare nu flytt striderna i hemlandet, och de är nästan enbart kvinnor och barn. Största delen har tagit sig till grannlandet Polen, men också till Rumänien, Moldavien, Ungern, Slovakien och Ryssland.

– Det är fråga om fem gånger fler flyktingar än under kriget i det forna Jugoslavien och nästan tre gånger fler än de som har flytt Syrien, konstaterade EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas.

Moldavien är ett av Europas fattigaste länder, och enligt FN har över 380 000 flyende ukrainare tagit sig till Moldavien, som inte hör till EU. Många har fortsatt till Rumänien, men EU-länderna diskuterar också hur man kan hjälpa speciellt Moldavien.

Finlands inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) konstaterade att Finland har lovat att bistå också Moldavien, men planerna är ännu inte så långt hunna.

– Några exakta antal människor kan jag inte uppge, det beror delvis på hurdana människor som skulle komma till Finland och vilken typs mottagning de behöver, sa Mikkonen efter mötet.

Enligt henne har drygt 14 000 ukrainare hittills sökt tillfälligt skydd i Finland.