Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

"Jonas" pappa dog i åländskt häkte – ingen myndighet vill ta ansvar för att omhänderta berusade

Uppdaterad 04.04.2022 07:55.
polishäktet och en person
Bildtext De anhöriga undrar varför deras pappa måste dö i polisens häkte i Mariehamn.
Bild: Erik Vierkens / Yle

"Jag tänker på farsan varje dag. Jag saknar honom, det drabbar mig. Känslor av sorg varje dag helt enkelt", säger Jonas. Hans pappa avled i polisens förvar sommaren 2021 i Mariehamn. Svenska Yles granskande redaktion har tagit reda på vad som hände.

Vi kan visa att frågan om vård av berusade är lågprioriterad i Finland. Det saknas både kompetens och politisk vilja att lösa den och det leder till onödiga dödsfall.

Vi väljer att kalla mannen för Jonas, han vill inte uppträda under eget namn.

Han kommer ihåg sista mötet med pappan.

– Han kom cyklande hem till mig. Vi drack kaffe och snackade. Farsan var uppåt för han hade bokat en resa till Afrika som han länge hade drömt om, säger Jonas.

Jonas anade inte att det var sista gången han såg sin far.

Man hugger ved.
Bildtext Faderns dödsfall har upprört de anhöriga.
Bild: Patrik Skön / Yle

Den 13:e juni följde Jonas pappa med fotbolls-EM hos några bekanta i Mariehamn. Han blev berusad. Ute på gården slocknade han. En ambulans kallades till platsen.

Sonen fick ett samtal av en vän till pappan som sade att ambulansen var på väg.

– Han berättade att pappa var full och hade slocknat, det gjorde mig orolig. Men när jag hörde att ambulansen var på väg så tänkte jag att pappa skulle få hjälp, att han var i goda händer, säger Jonas.

Fyra män bar iväg pappan

När ambulansen anländer ligger Jonas pappa på en gräsmatta utanför ett hus. Han kan inte säga sitt namn eller sin adress. Ambulanspersonalen gör några tester och beslutar sig för att det inte finns skäl att föra honom till akuten. Istället tillkallar de polisen som tar den berusade till häktet för tillnyktring. Fyra personer bär in honom i polisbilen.

Strax efter midnatt läggs han in i polisförvaret i Mariehamn. Klockan ett tittar en polis till hans mående via en lucka i dörren. Klockan tre upprepas det och då går polisen in i häktet. Mannen på golvet i häktet är livlös. Ambulans tillkallas, återupplivningsförsöken inleds men utan resultat. Jourhavande läkare konstaterar att mannen har avlidit.

Döden i häktet - Spela upp på Arenan

Några timmar senare väcks Jonas av två poliser som knackar på dörren och berättar att pappan har dött i häktet.

– Om en sjuk pensionerad man ligger medvetslös på en gräsmatta då ska man köra honom till sjukhus, inte till häkte. Det är fruktansvärt, de har bara lagt en person i häktet och dö, säger han.

Jonas pappa hade diabetes och hjärtproblem. Om diabetiker dricker alkohol kan det leda till att blodsockret sjunker och när blodsockret är lågt påverkas även medvetandegrad, andning och blodcirkulation. Testerna som togs innan han fördes till häktet visade att Jonas pappa hade låg kroppstemperatur.

Det är snart tio månader sedan Jonas pappa avled, men för de anhöriga finns det fortfarande många frågetecken kvar. De vill veta varför ambulanspersonalen inte redde ut mannens sjukdomshistoria. De undrar varför han fördes till häktet, inte akuten.

Expert i beroendemedicin: Mina ögon öppnades när min patient avled

De anhöriga upplever att kommunikationen med myndigheterna har varit dålig och att de inte har hållits uppdaterade om vilka utredningar som görs eller om det överhuvudtaget görs utredningar. Mentalt har det varit tungt och Jonas säger att döden drabbade de anhöriga hårt och att efterspelet gör situationen ännu tyngre.

– Mitt förtroende för de åländska myndigheterna har fått en smäll, säger han.

Polisens agerande har utretts av en åklagare vid Västra Finlands åklagarmyndighet. Åklagaren lade ned sin undersökning och konstaterar att dödsfallet var en olycka.

Polisen frias, men är inte nöjd

Trots att polismyndigheten har friats av åklagaren, lämnar händelsen spår.

– Vi tar in folk för att skydda dem för att det inte ska hända dem någonting var de än är. Inte kan man vara nöjd när en person dör i ens förvar, säger polismästare Johan Pawli på Ålands polismyndighet.

Polismästare stänger dörr till häktet.
Bildtext Polismästare Johan Pawli säger att dödsfallet i polishäktet leder till nya nya rutiner för övervakning av personer i häktet.
Bild: Patrik Skön / Yle

Utredningen av vårdens agerande har dragit ut på tiden. Ärendet har bollats mellan Valvira på fastlandet samt ÅMHM (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet) och Ålands Landskapsregering.

ÅMHM gjorde en utredning av Ålands hälso- och sjukvårds rutiner gällande behandling av berusade. Den utredningen publicerades i februari 2022.

Av utredningen framgår att ambulanspersonal på fältet inte har direkt tillgång till en persons sjukdomshistoria.

– Sannolikheten är stor att man gör en annan bedömning på plats om man känner till patientens data utgående från patientjournalen, säger Maria Erikson, social- och hälsovårdsinspektör på ÅMHM.

Enligt Erikson finns det inga juridiska eller tekniska hinder för en sådan lösning. Hon är förvånad över att tillgången på patientinformation saknas i dag.

– Personalen har en möjlighet att kontakta fältchefen och få uppgifterna men då blir det redan ett steg längre, säger hon.

ÅMHM:s utredning leder endast till ett så kallat uppmärksamgörande av läget för Ålands hälso- och sjukvård.

Hur ÅHS kommer att agera på ÅMHM:s utredning vet inte Maria Erikson.

En gul madrass i ett grått rum.
Bildtext Polisens häkte i Mariehamn.
Bild: Patrik Skön / Yle

ÅHS vill inte kommentera det enskilda fallet då vi ber dem om en intervju. Men enligt tf chefsläkare Dick Sjögren ska ambulanspersonalen ha en låg tröskel att kontakta fältchefen eller jourhavande läkare om de påträffar en berusad eller avsvimmad person.

Varför ambulanspersonalen inte ringde kontrollsamtalet i juni ifjol förblir oklart.

Inget annat alternativ än häkte

En fråga som väcks är varför icke-aggressiva personer som är berusade förs till polisen, inte till vården.

– Det finns ingen tillnyktringsstation på Åland. Hälsovården har ingen tillnyktringsstation, den enda förvaringsstället är hos polisen, säger Johan Pawli.

Enligt polismästare Pawli har polismyndigheten på Åland och Ålands hälso- och sjukvård en kontinuerlig diskussion, men frågan om behovet av en tillnyktringsstation har inte förts. Saken har inte heller diskuterats efter dödsfallet i fjol.

Även ÅHS och Landskapsregeringen som kunde ta beslut om en tillnyktringsstation säger att de inte vill kommentera behovet av en sådan just nu.

Frågan om bristen på tillnyktringsstationer visar sig vara olöst i hela landet. Vår granskning visar att det saknas politisk vilja att lösa hur man ska ta hand om lugna berusade.

"En frihetsberövad får inte lämnas utan övervakning i polishäktet", står det i polisstyrelsens anvisningar. Även i den åländska landskapslagen betonas att "medan berusad är tagen i förvar, skall han såvitt möjligt hållas under observation och erhålla den vård och annan behandling, som graden av hans berusning samt hans hälsotillstånd kräver".

På många av landets polisstationer, även den på Åland innebär det att en persons mående kollas varannan timme. Hur det görs lämnas öppet, det vill säga om polisen tittar via en lucka eller går in i cellen och ser helt konkret hur personen mår.

Dödsfallet leder till ny praxis

Efter dödsfallet har polismyndigheten på Åland ändrat sina instruktioner.

– Nu har vi skrivit ut att man ska gå in i cellen och se efter hur personen mår.

Om kontrollen tidigare var otillräcklig vill inte polismästare Pawli svara på.

– Det är över 20 år sedan det senast skedde ett dödsfall i polisförvar på Åland, därför har vi inte haft behov av att ifrågasätta praxisen. Men nu vill vi ta övervakningen ett steg längre, säger han.

De anhöriga vill få svar, inte svartmåla

De anhöriga säger att de inte är ute efter att hänga ut eller svartmåla någon. Men de vill att rutinerna ses över så att händelsen inte upprepar sig igen.

– Alla gör misstag, men man måste ta lärdom av dem. Nu har vi fått en känsla av att myndigheterna bara önskar att frågan ska försvinna, säger Jonas.

Men han och de andra anhöriga ämnar driva frågan så långt det går.

– Jag kommer att fortsätta ställa frågor tills jag får svar. Jag kommer fortsätta ställa frågor resten av mitt liv om det så krävs. Det handlar om min pappa, jag kan inte svika min familj.

Innan artikeln publiceras vill Maria Erikson vid ÅMHM förtydliga att det ökar patientsäkerheten och möjligheten att ge individanpassad vård i ett tidigt skede att ambulanspersonal kan kontakta fältchefen vid Mariehamns räddningsverk, när de saknar direkt tillgång till patientinformation.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln