Finlands klimatpanel: Behovet av el i Finland fördubblas, och lösningen ligger i både vindkraft, kärnkraft och reglering
Kriget i Ukraina ställer nya krav på energiomställningen, men klimatåtgärderna kan inte skjutas upp. Energiomställningen behöver beakta både klimat, miljö och säkerhet, och Finlands klimatpanel ser lösningar i framför allt vindkraften.
Både kriget i Ukraina och klimatkrisen kräver att Finland med hela västvärlden minskar på sitt beroende av fossila bränslen.
Enligt en färsk rapport från Finlands klimatpanel kan det ske genom en större elektrifiering av samhället. När industri, trafik och uppvärmning elektrifieras kommer en allt större del av vår energikonsumtion att bestå av elektricitet i stället för fossila bränslen.
Elektrifieringen är en av de främsta lösningarna för att minska på våra utsläpp
― Peter Lund, energiexpert och professor
– Elektrifieringen är en av de främsta lösningarna för att minska på våra utsläpp globalt sett. Men vi måste titta på hur det påverkar energisystemet, både ur produktionens och ur konsumtionens synvinkel, säger energiexperten Peter Lund som sammanställt rapporten.
Lund är professor vid Aaltouniversitetet men också viceordförande för Finlands klimatpanel och rådgivare för EU-kommissionen i energifrågor.
Rapporten tittar på lösningar för växande elbehov
När samhället ska bryta sig loss från de fossila bränslena kommer det i stället i allt högre grad att drivas av elektricitet producerad på förnybara energikällor.
Till exempel kan industri drivas på elektricitet i stället för stenkol, uppvärmning ske via värmepumpar i stället för oljeförbränning, och bilar gå på el i stället för bensin.
Det här kräver nya lösningar för både elproduktionen och elkonsumtionen:
produktionen behöver satsningar på förnybara källor som vind- och vattenkraft
lagringen av elektricitet behöver utvecklas, via till exempel varmvattenlagring och batterier
regleringen och effektiveringen av elkonsumtionen behöver också ses över så att konsumtionstopparna jämnas ut
Finlands elbehov fördubblas ...
I dagens läge består omkring 20 procent av vår energikonsumtion av elektricitet, och resten av värme och direkt bränslekonsumtion.
Till år 2050 kommer elektricitetens andel att fördubblas, alltså stiga till omkring 40 procent, och det bara enligt rapportens grundscenario.
Största behovet kommer att finnas inom värmeproduktionen, där värmepumpar i framtiden kan stå för två tredjedelar av uppvärmningen.
... och både konsumtion och produktion blir mer ojämn
En utmaning är att både elproduktionen och elkonsumtionen beräknas bli betydligt mer ojämn än den är i dag. Dels har många av de nya förnybara energikällorna en ojämn produktion, och dels kommer spetskonsumtionen av el att växa när en större del av samhället elektrifieras.
– Elkonsumtionens toppeffekt kan stiga ordentligt under de kalla perioderna när uppvärmningsbehovet är större, säger Peter Lund. Också dygnsvariationerna kan bli större.
Det är ofta under samma tid på dygnet och under samma vintermånader som elbehovet är högt, och därför behövs åtgärder för att jämna ut behovet och efterfrågan på el både under olika tider av dygnet och året och mellan olika sektorer och områden i samhället.
Vindkraft och kärnkraft blir centrala för elproduktionen
Hur energisystemet ska se ut behöver granskas utgående från tre olika behov: klimat, miljö och säkerhet. Kriget i Ukraina har blottat vårt beroende av rysk energi och det kräver åtgärder på kort sikt.
Enligt scenarierna i rapporten kräver elektrifieringen satsningar på uttryckligen vindkraft och kärnkraft. Övriga källor kommer att stå för bara 20–30 procent av elproduktionen.
Rapporten menar att det i teorin är möjligt att göra omställning enbart med hjälp av kärnkraft eller enbart med hjälp av vind- och solkraft – det handlar alltså om att bestämma sig för vilken blandning man vill ha. Behovet av vind- och kärnkraft påverkas också av hur mycket bioenergi Finland går in för att använda.
Också vätgasteknik blir på längre sikt ett viktigt element i elektrifieringen, både i industriprocesser och som ett sätt att omvandla el till bränsle.
Reglering och lagring är en viktig del av lösningen
Ett sätt att reglera elanvändningen och jämna ut topparna är att se till att elen utnyttjas på många olika sätt. I dag står industrin för ungefär hälften av konsumtionen. Om elen i högre grad utnyttjas till också uppvärmning och trafik är det lättare att jämna ut topparna.
Energieffektivering kommer att bli allt viktigare, liksom möjligheten att kunna lagra energi i till exempel batterier och värmebassänger.
– Vi ser också allt fler projekt där gamla batterier från elbilar används för att lagra energi i stadsmiljöer, säger Peter Lund.
Att jämna ut topparna i elanvändningen och hitta sätt att lagra elen är också viktigt för att kunna öka användningen av förnybara källor som sol och vind som ger en så varierande produktion.
– Konsumenternas användning av solpaneler kan ökas avsevärt om hushållen har batterier att lagra solenergin i, säger Lund.
Kommentar: Kan vår solidaritet med Ukraina få oss att minska på elförbrukningen och köra mindre bil?
Energibesparing nämns knappt alls i den finska debatten.