Jonas Jungar: Ett kapitel går förhoppningsvis mot sitt slut – nu slutar vi uppdatera vår mest lästa artikel någonsin

Visst känns det i dag fjärran, allt vad corona heter. Nyhetsrapporteringen har gått från en kris till en annan. Samtidigt är det på ett sätt befriande att en två år gammal rutin blir historia då vi nu slutar uppdatera siffrorna över coronafall.

Det fanns en tid, inte alls länge sedan, då dagens smittosiffra angav stämningen för dagen.

800!? Herregud. Bara 157 i dag? Nå, då kan man kanske pusta ut.

Nej, siffran var verkligen inte hela sanningen, men med tiden blev den ändå ett slags lättfattlig barometer på vart vi var på väg. Det känns som en evighet sedan dess.

Vi lärde oss ord som incidens, accelerationsfas, klustersmitta, R-tal och FFP2. Pandemin tvingade på oss en helt egen vokabulär.

Bland det första som Svenska Yles datateam tog sig an strax före det allra första fallet uppdagades i Finland den 16 mars 2020 var en artikel som samlade alla data. Till en början omfattade den bara den mest grundläggande statistiken, men flera parametrar lades till vartefter tillförlitliga uppgifter fanns att tillgå.

Här kan du följa med aktuell coronastatistik från Finland, Norden och världen – vaccinationer, smittspridning och dödsfall

Följ med våra interaktiva grafer om hur covid-19 sprids.

En del kunde automatiseras via diverse databaser, men mycket måste redigeras manuellt. Sättet att bokföra ändrades, lägesbilden ändrades, vissa faktorer fick mera betydelse än andra. Otaliga justeringar och preciseringar har gjorts under resans gång, ofta i dialog med er i publiken.

Detta har ni frågat om coronagrafiken - Svenska Yles mest lästa innehåll någonsin

Här är publikens vanligaste frågor om vår coronastatistik.

Vår ambition var att ge en så heltäckande och precis bild som möjligt av hur läget utvecklade sig både här hemma och annanstans.

Var statistiken och de många kurvorna något som lyckades lindra folks oro eller som åtminstone lyckades göra läget mer begripligt? Gav exakta siffror och grafer en större känsla av kontroll då oron var som störst? Ville folk framförallt jämföra hur det gick i andra länder?

Det är svårt att veta.

Gav exakta siffror och grafer en större känsla av kontroll då oron var som störst?

Hur som helst kom artikeln att bli Svenska Yles mest lästa genom tiderna. I skrivande stund har den närmare 3 miljoner sidvisningar. Tre redaktörer har varit sysselsatta med att uppdatera den, ibland mera intensivt, ibland mindre.

I skrivande stund har den närmare 3 miljoner sidvisningar

Vågar vi tro att artikeln nu har mist sin betydelse? Vi ska hoppas så, även om myndigheterna manar till fortsatt försiktighet. Än är det här verkligen inte över.

Men åtminstone är den statistik vi har vant oss vid inte längre relevant om man vill förstå vad läget är. De här data visar nämligen inte längre det vi säger att de visar.

Siffran på antalet smittade säger inte längre hur många som är smittade. Testdata visar bara vilka som gått på de “officiella” pcr-testen, de som registreras av myndigheterna.

Alla som gjort positiva självtest, vilket antagligen är många fler än de officiellt testade, syns inte i statistiken. Därför kan vi inte längre säga hur många som har testat positivt för corona utan bara hur många som gått på pcr-test.

Siffran på antalet smittade säger inte längre hur många som är smittade

Samtidigt är siffrorna över sjukhusvårdade allt mer svårtolkade. I och med att coronasmittan är så utbredd i samhället just nu är så många som hälften av dem som vårdas på sjukhus inlagda där med corona och inte på grund av corona.

De data som gäller sjukhusen visar bara hur många som testat positivt samtidigt som de varit inlagda på sjukhus. Orsaken till att de hamnade där kan vara något helt annat än corona, och då hade de varit på sjukhuset i alla fall. För att mäta belastningen på vården borde vi ha uppgifter om det totala antalet patienter och de data finns inte att tillgå.

Sjukhusdata säger alltså inte så mycket om den verkliga (corona)belastningen på sjukhusen.

Samma gäller data över döda. Alla dör inte med corona som primär dödsorsak och utredningarna drar ut på tiden, vilket gör att data över dödsfall släpar efter.

Institutet för hälsa och välfärd, som är våra primära datakälla, uppdaterar sina siffror allt mer sällan. Dessutom har de under de senaste månaderna dragits med tekniska problem som också påverkat uppgifterna över hur vaccineringarna framskrider.

Inte heller internationella data är jämförbara längre, eftersom olika länder uppdaterar sina siffror i olika takt.

Summa summarum: artikeln har spelat ut sin roll som informationsförmedlare.

Den var en produkt av sin tid. Förhoppningsvis behöver vi aldrig ta den i bruk mera.

Skribenten är Svenska Yles innehållschef med ansvar för journalistik och etik. Projektledaren för Svenska Yles datateam, Malin Ekholm, har också bidragit.