Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Linn Snickars är rädd att dyslexin stoppar hennes dröm att bli lärare: "Jag har inte samma förutsättningar som andra som skriver studenten"

En ung kvinna med långt ljust hår sitter och skriver på sin dator i en skrivsal. Hon har tomma bord bakom sig.
Bildtext Linn Snickars studerar andra året på Närpes gymnasium.
Bild: Ulrika Stagnäs-Lund / Yle

Linn Snickars i Närpes vill bli speciallärare för att kunna hjälpa barn som har utmaningar i skolan. Något som hon själv har stor erfarenhet av.

– Jag trodde att jag var dum i huvudet innan jag fick diagnosen dyslexi. När klasskompisarna lämnade in diktamen med två fel hade jag 27 stycken.

Hon är tacksam för den hjälp hon har fått under skolgången. Hon har kommit långt genom att lära sig använda olika knep. Men nu när hon går på tvåan i gymnasiet och studentexamen närmar sig blir det allvar på ett annat sätt.

– När man har läs- och skrivsvårigheter ligger man i underläge. Vi har svårigheter som gör att våra betyg i studentexamen blir sämre. Och det påverkar i sin tur vår framtid när vi ska söka in till skolor. Det känns lite orättvist och surt.

De första tre åren i skolan var jobbiga för Linn.

Det var en lättnad när jag fick diagnosen, att inte det var mig det var fel på

Studentexamensnämnden erbjuder vissa specialarrangemang för att försöka göra studentskrivningarna så jämlika som möjligt.

– Vi kan få sitta och skriva två timmar längre än andra, ha större teckenstorlek, större skärm och eget rum.

Är det något som hjälper dig?

– Längre tid hjälper lite, jag känner mig mindre stressad då, men större teckenstorlek eller större skärm hjälper inte. Jag ser inte mina stavfel fast skärmen skulle vara en bioduk.

Snickars vill att studentexamensnämnden inför stavningskontroll.

– Det är det enda som skulle hjälpa. Det finns dessutom redan i alla skrivprogram och på telefoner.

Rädd att drömmen ska gå i kras

Hon är orolig över att hennes läs- och skrivsvårigheter ska hindra drömmen att bli lärare.

– Jag vill bli klasslärare, eller helst speciallärare. Jag vill ge tillbaka eftersom jag själv har fått så bra hjälp i skolan och har en annan förståelse för läs- och skrivsvårigheter. Men de tar inte in många till de utbildningarna.

– Med tanke på att de tar in fler baserat på studentexamensbetyget och färre till inträdesprov nuförtiden, så känns det som att jag har sämre chans att ta mig in. Det känns nog surt.

Hon befarar att hon kommer att få ett sämre betyg i till exempel engelska eftersom de tar stavningen i beaktande. Samma gäller modersmål och finska. Det drar ner på hela studentbetyget.

Jag kan språket och jag kan producera texter, men jag kan inte stava för fem penni

Jag ser inte att ett ord är felstavat. Ibland kan jag se att det är fel, men hur jag än svänger på alla bokstäver så blir det inte rätt.

När Linn har övat på studentskrivningarna i skolan har hon märkt att uppsatserna går betydligt sämre på grund av dyslexin.

– Min lärare gjorde två rättelser, en där hon tog bara grammatikaliska fel i beaktande och en där hon också tog med stavfelen. Det skiljde 10-12 poäng. Det känns orättvist att det ska skilja så mycket poäng för något som jag själv inte har valt.

Tekniska utmaningar med stavningskontroll

På Studentexamensnämnden är man medvetna om problematiken.

– Det är nog ett verktyg som vi har undersökt om vi kunde få in i proven, men det är inte en helt enkel sak att bygga in i systemet, säger specialsakkunnig Robin Lundell.

– Vårt provsystem innehåller en mängd olika verktyg som studentexamensnämnden inte har tagit fram. Problemet är att det i nuläget inte finns sådana verktyg som uppfyller de krav som vi ställer för att provsituationen ska vara jämlik. De ska fungera på både svenska och finska.

Robin Lundell, specialsakkunnig vid Studentexamensnämndens kansli.
Bildtext Robin Lundell hoppas att elever som har utmaningar hittar sådant som hjälper redan under gymnasietiden och övar sig på dem, så att de sen kan ansöka om rätt arrangemang till studentskrivningarna.
Bild: YLE/Taisto Lapila

Lundell påpekar också att stavningskontroll inte hjälper alla.

– Även om vi skulle införa stavningskontrollen så är det en viss grupp av examinander som skulle ha en stor nytta av det hjälpmedlet medan någon annan grupp inte skulle ha så stor nytta av den.

– Vi har en mängd olika examinander som har sina problem och utmaningar som de måste överkomma. Vår uppgift är att se till att proven är så jämlika som det för tillfället går.

Vikten av studentexamensbetyget ändrades för två år sedan. Nu är betyget viktigare än tidigare när man söker till universitet och högskolor. Vad säger du om det?

– Det är inte vår vilja att hindra någon från att ta studentexamen eller prestera dåligt, men det här är vad vi har att erbjuda nu.

– Sen ska man komma ihåg att vägen till det tredje stadiet inte bryts trots att man inte skulle ha presterat perfekt i studentexamen. Inträdesproven finns kvar och samma problem föreligger kanske också där. Det kan vara att flytta ett problem från ett ställe till ett annat.