Dagisvuxna i Borgå utbildades i barns rörlighet: "Barn kan bli rädda när pulsen är hög och svetten rinner"
Inom småbarnspedagogiken i Borgå har man satsat på barns motion med hjälp av projektet Löpande Lilli och Kvicka Knattar sedan april 2020.
Det var x-hopp, grupparbeten och mycket diskussion om barn och rörlighet när 28 småbarnspedagoger från olika daghem i Borgå samlades i Kokonhallen.
De vuxna är alla motionsansvariga på sina respektive daghem och deras uppgift är att uppmuntra både barn och vuxna att röra sig.
Svett och ett hjärta som slår lite extra hårt är en bra sak
Annika Isaksson, småbarnspedagog
– Barn tycker ibland att det känns obehagligt när de springer eller anstränger sig. Vi har haft fina diskussioner om det här med barnen på dagis.
Det säger Annika Isaksson som är en av dem som deltar i utbildningen. Hon jobbar på Ebbo daghem och har 20 års erfarenhet av småbarnspedagogik.
Isaksson säger att det märks att barnen har sämre kondition nuförtiden.
– Vi brukar prata om att svett och ett hjärta som slår lite extra hårt är en bra sak. Det gör att man får bättre kondition.
Sandra Wikman jobbar på det privata daghemmet Touhula i Borgå centrum. Hon är också med på dagens utbildning.
Wikman berättar att barnen i hennes grupp leker mycket ute och att de på daghemmet försöker ordna aktiviteter som gör att barnen måste dra efter andan ordentligt.
– På våren ordnar vi stafetter och lekar ute och på vintern åker vi pulka.
Både på daghemmet i Ebbo och på Touhulas daghem i centrum rör man sig mycket utomhus. Det här är typiskt för daghemmen i Borgå, säger Säde Siljamo. Hon är projektkoordinator för projektet Löpande Lilli och Kvicka Knattar.
– Nationellt sett är daghemmen i Borgå duktiga på att vara ute och röra sig i skogen.
Siljamo säger att man ändå skulle kunna bli bättre på att uppmuntra barnen att bli flåsiga. Det här är en av sakerna som deltagarna ska fundera på under onsdagens utbildning.
Inom småbarnspedagogiken i Borgå har man satsat på barns motion med hjälp av projektet Löpande Lilli och Kvicka Knattar i två år. Chefer och anställda inom småbarnspedagogik har utbildats och man har också fäst uppmärksamhet vid arbetshälsa.
Barn lär sig när de rör sig
Säde Siljamo, projektkoordinator
När de 28 dagisvuxna kommer tillbaka till sina daghem efter utbildningen ska de inte bara sporra barnen, utan också uppmuntra sina kolleger att röra på sig mera.
Siljamo betonar också att röra på sig inte är samma sak som att idrotta. Det räcker med att man gör saker med sin kropp.
– Jag tycker att ett barns naturliga sätt att agera är att röra på sig. Barn lär sig när de rör sig.
Sandra Wikman från Touhula har gjort en egen iakttagelse.
– Om vi på dagis ska logga in på telefonen kommer barnen genast och kollar vad vi gör. Det märks att barn är jätteintresserade av teknologi.
Hon säger att det just därför känns extra roligt att försöka uppmuntra barnen att röra på sig.
Vad har dagen gett för tankar åt deltagarna?
Annika Isaksson säger att hon har fått goda idéer till vårfesten.
– Vi funderar på att ha en stationsbana i skogen som föräldrar får gå tillsammans med sina barn. Alla kan tillsammans bli andfådda, ha det roligt och umgås.
Wikman har liknande tankar.
– En bana där föräldrarna får vara med skulle vara roligt. Och så kan man använda sig av skogens djur i leken.

Småbarnspedagoger i Borgå utbildades i barns rörlighet – "Barn kan bli rädda när hjärtat slår och svetten rinner"
Funderar du på hur mycket ditt barn ska röra på sig?
Enligt motionsrekommendationerna borde ett barn röra på sig minst tre timmar per dag.
En timme ska vara en fartfylld aktivitet som gör att barnet blir andfått. De två andra timmarna ska vara rask motion och utevistelse.
Förutom det här ska barnet också hålla på med andra lugnare sysslor i vardagen och förstås vila och sova tillräckligt för att må bra.