Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Kommentar: Hittills har ingen regering löst frågan om tillnyktringsstationer – hur många till måste dö i häktet?

Bildmontage. I bakgrunden en bild på en fängelsekorridor, i förgrunden en bild på redaktör Marcus Floman och ett citattecken.
Bild: Yle

Sedan år 2000 har över 320 personer dött i polishäkten i Finland – merparten var berusade. Enligt experter kunde tillnyktringsstationer minska på dödsfallen. Svenska Yles granskande reporter Marcus Floman frågar var viljan att lösa problemen finns.

“Person dog i polishäktet” (Mariehamn, juni 2021).

“50-årig kvinna dog i häktet i Åbo” (juli 2018).

“Man dog i polishäktet i Varkaus” (december 2017)

Den här listan över dödsnotiser kunde göras lång, över 320* rader lång. Och då handlar det om dödsfallen i finländska polishäkten bara på 2000-talet.

Lugna berusade förs till polishäktet ännu år 2022 - trots att finländska experter och politiker i över 50 år vetat att det är vårdare och inte poliser som ska ta hand om berusade och ofta sjuka människor. Majoriteten av dem som dött i häktet var berusade.

Döden i häktet - Spela upp på Arenan



Europarådets kommitté mot tortyr och riksdagens justitieombudsman har upprepade gånger prickat Finland, bland annat för att övervakningen av berusade intagnas hälsotillstånd är väldigt bristfällig.

Vad kunde då staten göra för att minska dödsfallen i polishäkten?

I vissa städer, som i Vanda, förs berusade regelbundet till akuten. På HUS-akut vid Pejas sjukhus övervakas och vårdas årligen över tusen patienter efter att de tagits in på grund av misstänkta förgiftningssymptom.

Men på många akutmottagningar ser personalen det som en utmaning att berusade och blandmissbrukare väntar och köar i samma utrymmen som övriga patienter. Våld och otrygga situationer kan lätt uppstå - både personal och patienter kan bli utsatta. I brist på andra tillnyktringsplatser förs alltså berusade allt som oftast till häktet.

Men många experter förespråkar en annan lösning: separata tillnyktringsstationer där vård och tillnyktring kan erbjudas.

Tillnyktringsstationer - en lösning som ligger i skrivbordslådan

Det är ingen nyhet att tillnyktringsstationerna vore den tryggaste och mest humana lösningen i försöken att minska på antalet dödsfall i finländska polishäkten. Dessutom skulle en större nationell satsning på tillnyktringsstationer öka möjligheterna för alkohol- och drogberoende personer att söka sig till avvänjningsvård.

Redan då lagen om “hantering av berusade” skrevs år 1973 nämns tillnyktringsstationer. Dessa stationer anges som den primära platsen för tillnyktring för personer som påträffas i så dåligt skick att de inte kan ta hand om sig själva. Ändå har det blivit så att polisen fört hundratusentals personer till häktet under åren.

En kvinna följs av två poliser till en häktescell för tillnyktring år 1988.
Bildtext En kvinna förs till en cell för att nyktra till i Helsingfors. I slutet av 1980-talet förde polisen en berusad person till häktet över 180 000 gånger per år. Bilden är från Yle-programmet "Osoite: Kisahallin putka"
Bild: Yle-arkiv

År har följt på år - decennierna har rullat på men ingen har på det nationella planet löst frågan. På 1970- och 80-talen öppnade de första tillnyktringsstationerna i Finland. Efter det har bara några fåtal nya grundats varje decennium.

Under 2010-talet har inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet visserligen i en rapport slagit fast att tillnyktringsstationer behövs. Och inrikesministrarna Päivi Räsänen (kd.) och Paula Risikko (saml.) har i bestämda ordalag krävt att stationer måste finnas i hela landet.

Ändå har ingenting hänt.

Därför sitter regeringen ännu år 2022 med två ministerier som inte kan samarbeta.


Inrikesministeriet har i flera år filat på sin häkteslag och anser att det är de nya välfärdsområdena som ska ta ansvaret för tillnyktringsstationerna. Men från social- och hälsovårdsministeriet signaleras att “visst, frågan är väldigt viktig”, men det krävs ny lagstiftning och den sittande regeringen har inga planer på att stifta några sådana lagar.

10 stationer i hela landet

Svenska Yles kartläggning visar att av Finlands 309 kommuner finns det en tillnyktringsstation i endast 10 kommuner. Något gemensamt register över dessa finns inte, vilket visar på hur lågt prioriterad frågan är.

Gul Finlandskarta över de 10 tillnyktringsstationer som finns i Finland.
Bild: Olli Aittoniemi / Yle


De tillnyktringsstationerna spelar ändå en stor roll: de tar hand om berusade och blandmissbrukare och ser till att de kan nyktra till i en trygg miljö. Under år 2021 hade tillnyktringsstationerna i Finland över 11 000 klientbesök. Den här siffran kan ställas mot de 41 000 berusade personer som polisen fört till häkte år 2021.

Politisk ovilja kostar liv

“Antalet dödsfall i häktet är egentligen förvånansvärt lågt om vi tar i beaktande i vilket skick de människorna är som tas i förvar”, säger docent Reino Ylikahri från Alkos forskningslaboratorium i Yles program "Osoite: Kisahallin putka" år 1988.

Övervakningskameror i Tölö polishäkte visar avslocknade personer som tagits i förvar av polisen. Bilden är tagen 1988.
Bildtext Övervakningskameror som visar berusade personer som förts till Tölö polishäkte för tillnyktring år 1988. Bilden är en arkivbild från Yle-programmet "Osoite: Kisahallin putka".
Bild: Yle-arkiv

Antalet berusade som förs till häktet för tillnyktring har visserligen minskat sedan 1980-talet och det har också de årliga dödsfallen. Men det grundläggande problemet kvarstår: häktet är ingen trygg plats för patienter som kan dö av alkoholförgiftning.

Frågan om hur berusade personer ska tas om hand kommer med andra ord inte att försvinna.

När en berusad person som inte kan ta hand om sig själv förs till häktet av polisen tar staten bokstavligen också ansvar för denna människas välmående och liv. Det är nu statens ansvar att bygga ut de miljöer som gör det möjligt att fullfölja uppgiften att trygga även berusade och drogberoende människors välmående.

Annars finns det en risk att lugna berusade förs till häktet i femtio år till. Risken är också stor att ytterligare människor dör i häktet för att de inte fick den vård de hade behövt.

*Under perioden 2000-2021 dog minst 320 personer i polisförvar. Siffran 320 är en sammanvägning av Polisstyrelsens, inrikes,- och social-och hälsovårdministeriets statistik. På grund av brister i statistikföringen anger olika instanser olika dödstal per år.

Mer om ämnet på Yle Arenan

På andra språk

Diskussion om artikeln