Finland ska be om att få tillbaka gamla kvarlevor från Sverige under våren – de finska kranierna har lett till en infekterad debatt: “Kropparna ska återbördas”

För över hundra år sedan hämtade svenska forskare kvarlevor från finska kyrkogårdar. Nu kommer den finska regeringen att be om att få tillbaka dem.

Det är strängt förbjudet för obehöriga att gå in i rummet på Karolinska Institutet (KI) där de finländska kvarlevorna finns. I lagret finns också kvarlevor från en same och fyra kväner som förts till Karolinska Institutet under 1800-talet.

Det var den omstridda svenska antropologen Gustaf Retzius (1842-1919) som under en resa till Finland på 1870-talet grävde ut gamla gravar och förde kranierna till Sverige för skallmätning.

I slutet av 1870-talet publicerade Gustaf Retzius verket Finska kranier jämte några natur- och litteraturstudier inom andra områden af finsk antropologi. I verket beskriver han bland annat typiska finländska drag genom fotografier på både kranier och människor han träffat under sina resor. Enligt det finländska Museiverket kan man med dagens värderingar beskriva Retzius forskning som rasistisk.

Sverigefinska aktivister vill att kvarlevorna förs till Finland

Sedan 2018 har en sverigefinsk aktivistgrupp försökt få de finska kranierna återlämnade till Finland. En finländsk kyrkoherde vid Pälkäne församling har tillsammans med de sverigefinska aktivisterna krävt att kranierna återlämnas.

Gustaf Retzius ska ha tagit en del av kranierna som nu finns på Karolinska Institutet från Pälkäne, sydost om Tammerfors.

Aktivisternas arbete har burit frukt då den finländska regeringen nu har meddelat att man arbetar med en officiell begäran om att få tillbaka kvarlevorna. För att Karolinska Institutet ska lämna tillbaka dem behövs en överenskommelse mellan Finland och Sverige. Till Svenska Yle skriver undervisningsministeriet att den officiella begäran ska komma under våren.

– Det är viktigt för mig, som tredjegenerationens sverigefinsk, men också som medmänniska att kroppar som har stulits och grävts upp ur gravar ska återbördas till sin hemjord, säger Natte Hillerberg, som är aktiv inom Kommittén för återlämnandet av finska kvarlevor.

Natte Hillerberg menar att KI är för passiva då de väntar på en officiell förfrågan från den finska staten innan de kan återlämna kvarlevorna, istället för att själv vara mer aktiva i arbetet att få dem tillbakaskickade.

– Jag menar att de har varit passiva och att de uttryckt sig oerhört respektlöst kring hanteringen av kvarlevorna, säger Hillerberg och pekar på uttalanden som universitetet gjort om att kranierna betraktas som statlig egendom och om att universitetet inte kallar den forskning Retzius gjorde för rasbiologi utan för antropologi.

Varför är frågan så känslig?

– Det handlar ju om människor i grund och botten. Det är inte svårt för mig att tänka mig in i hur det hade varit om någon hade grävt upp min egen släkting och hanterat kvarlevorna så respektlöst, säger hon och fortsätter:

– Sedan är det känsligt eftersom det handlar om rasbiologi och det är ett hot mot Sveriges självbild som ett land som värnar om jämlikhet att man har kvarlevor som hanterats på det här viset och fortfarande existerar och påminner om vår mörka historia, säger Natte Hillerberg.

Universitetet: Vi vill lämna tillbaka kropparna

År 2019 bad Karolinska Institutet om ursäkt för att dåtidens medarbetare brast i etiskt hänsynstagande när utgrävningarna skedde.

– När vi ser tillbaka på det som hände 1873 så är det utifrån dagens etiska värdegrund helt oacceptabelt, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet.

Han menar att universitetet mer än gärna lämnar tillbaka de kvarlevor som togs från Finland och att de inte har något intresse av att hålla kvar dem. Däremot måste man vänta på en officiell begäran från Finland som sedan svenska myndigheter kan ta ställning till och först efter det kan universitetet lämna över kranierna.

– Det är ett helt legitimt krav och kvarlevorna har inget egenvärde för KI. Vi önskar att så snabbt som möjligt överlämna dem till Finland, men det måste först hanteras på regeringsnivå, säger Ottersen som säger att kranierna officiellt klassas som statlig egendom.

Universitetet har sedan tidigare återlämnat kvarlevor till bland annat Nya Zeeland och Australien efter att länderna officiellt begärt att få tillbaka dem.

Ole Petter Ottersen förstår att frågan om skallarna är känslig men tillbakavisar Natte Hillerbergs uttalanden om att de inte vill föra dialog med aktivisterna.

– När kravet kom 2018 så satt vi igång en dialog och sedan dess har vi försökt påverka myndigheter för att detta ska kunna tas i mål, säger han.

Karolinska Institutet vill inte kalla Gustaf Retzius för rasbiolog

Flera av aktivisterna är besvikna över att universitetet inte vill kalla Gustaf Retzius, och hans far Anders Retzius forskning under 1800-talet för rasbiologi. Det här trots att forskarna mätte kvarlevor och deras forskning baserades på en utbredd uppfattning om att det fanns olika raser.

Ole Petter Ottersen upprepar att han tycker att forskningen var oetisk, men vill inte sätta en etikett på Retzius forskning.

– Rasbiologin utvecklades på allvar först efter Gustaf Retzius forskning. Men Gustafs och Anders Retzius forskning användes av forskare med rasbiologisk inriktning, så på ett sätt kan man säga att deras forskning användes på helt fel sätt och blev inledningen på en rasbiologisk tradition som vi i dag tar avstånd från, säger Ottersen.

Universitetet har tagit avstånd från de värderingar Gustaf Retzius stod för genom att bland annat ta bort en byst föreställande honom från sitt campus i Solna och ändrat namnet på en lärosal som var uppkallad efter honom. Man har utöver det tillsatt en särskild arbetsgrupp för att studera KI:s historiska arv ur ett etiskt perspektiv.

När kvarlevorna återlämnas är fortfarande oklart, men det mesta tyder på att de kvarlevor som togs från Finland på 1870-talet kommer att återbördas.

– Jag vågar inte säga något om tidtabell, det beror också på hur snabbt mottagaren kan agera för att ta emot kvarlevorna. Men vi kommer göra vad vi kan gör att det här ska ske så etiskt, korrekt och snabbt som det bara går, säger Ole Petter Ottersen.