Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tarja Halonen ångrar inte vänskapsförsöken med Ryssland: Vi försökte bygga ett öppet Europa – men tyvärr misslyckades vi

Uppdaterad 31.03.2022 17:04.
Halonen och Putin i januari 2012.
Bildtext Arkivbild. Tarja Halonen och Vladimir Putin i januari 2012.
Bild: Natalia Kolesnikova / EPA

Rysslands medlemskap i Europarådet var lovande, men nu är landet ute, och diskuterar ett återinförande av dödsstraffet. President Tarja Halonen redovisar, i en intervju för Yle, förhoppningar och misslyckanden med att skapa förtroende med Ryssland.

Tarja Halonen tänker inte be om ursäkt för sin politik att odla vänskapliga kontakter med Ryssland. I dag är hon ändå besviken på hur det har gått. Hon är inte arg, men sorgsen.

Tarja Halonen uttalade sig på Åland, i samband med de så kallade Kastelholmssamtalen i regi av Ålands fredsinstitut.

Vänskapsförsöken inte onödiga - men det misslyckades

Var allt onödigt – alla försök att skapa förtroende och vänskap mellan Finland och Ryssland och resten av världen? Den frågan får Tarja Halonen nu ofta.

Som president under åren 2000-2012 och före det socialdemokratisk riksdagsledamot och utrikesminister drog hon upp sådana riktlinjer.

– Nej det var inte onödigt. Men det kan ta lång tid att bygga upp på nytt, svarar president Tarja Halonen. Hon har fått ganska många reaktioner på twitter och i e-posten med krav på att ångra sig eller be om ursäkt.

Hon påpekar att hon inte alls var ensam i gruppen som hoppades att vi kunde bygga ett nytt öppet samarbete i Europa.

– Det lyckade inte helt, som ni kan se. Det behövdes ett halvsekel. Nu behövs det nästan lika mycket tid, när ni yngre bygger upp det igen.

Fem talare i Kastelholmssamtalen utanför slottet
Bildtext Tarja Halonen talade i samband med de så kallade Kastelholmssamtalen på Åland.
Bild: Bengt Östling / Yle

Europarådet var en vändpunkt

Tarja Halonen tar som exempel Rysslands anslutning till Europarådet år 1996. Det var verkligen en positiv händelse, säger Tarja Halonen.

– Jag var mycket positiv, och tycker att jag hade goda skäl. Ryssland godkände då Europarådets principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Dessutom fick ju ryssarna möjlighet att besvära sig till Europadomstolen, vilket har lockat många anmälningar om ryska brott mot mänskliga rättigheter.

Medlemskapet i Europarådet gav en snabb positiv utveckling när Sovjetunionen säckade ihop.

– Då var vi på goda grunder optimistiska om att ryssarna också skulle hålla fast vid den linjen, säger Tarja Halonen. Men Ryssland har avvikit från den kursen.

Nu har Ryssland utestängts från Europarådet. Man har redan börjat diskutera till exempel ett återinförande av dödsstraffet i Ryssland, påpekar Tarja Halonen.

Inga kommentarer om Putin

Några direkta kontakter med sin forna vän Vladimir Putin har Tarja Halonen inte.

Det är drygt tio år sedan hon var republikens president och uppdraget och kontakterna har upptagits av efterträdaren Sauli Niinistö.

På en fråga om Vladimir Putin har förändrats, säger Halonen bara att “mycket vatten har strömmat under broarna”.

– En tidigare president ska inte kommentera andra länders ledares egenskaper eller verksamhet, säger Halonen.

Vladimir Putin och Tarja Halonen.
Bildtext Halonen hade vänskapliga kontakter med Ryssland under sin tid som president.
Bild: EPA

Kriget måste ta slut

Halonen upprepar det hon har sagt tidigare, att Rysslands angrepp på Ukraina var fel. Det ger ofattbart mycket förstörelse och är emot internationella regler.

Men Halonen vill inte ge några amatörpsykologiska utlåtanden om Putin eller i övrigt kommentera den förda politiken under Ukrainakrisen.

Nu hoppas Tarja Halonen att kriget ska ta slut så snabbt som möjligt så man slipper mänskligt lidande. Om det går via president Putin eller någon annan vill hon inte uttala sig.

Hon hoppas också att Ukraina kan fortsätta som ett självständigt land som själv kan fatta beslut om utrikespolitik och allt annat.

Långvarig isolering kan bli farlig

Sanktionerna mot Ryssland bekymrar president Halonen. Man får hoppas att följderna inte blir bestående, för en total isolering kan ge oväntade följer, säger hon.

När Sovjetunionen upphörde och isolerades ansåg alla att det inte fick bli långvarigt. Det viktiga är att man har en plan för hur man kommer ut ur sanktioner och isolering av ett land. Men det är inte aktuellt nu för Ryssland, medger Tarja Halonen.

Teorin är att om ett land trycks upp i hörnet så kan det få ödesdigra följder i form av ett motangrepp.

Försiktigt om Nato - jämför med Baltikum

President Halonen vill inte offentligt ta ställning till ett eventuellt medlemskap i Nato för Finland och Sverige.

När det senast var aktuellt ansåg hon, som hela den finländska politiska apparaten och folket, att Finland inte skulle gå med.

De baltiska länderna gjorde det, men de hade en annan bakgrund, förklarar presidenten i Mariehamn.

Estland, Lettland och Litauen hade varit en del av Sovjetunionen, och var vana med ett kollektivt säkerhetssystem. Så de klarade inte av att skapa ett eget trovärdigt försvar. Finlands situation var då en annan, sa Halonen i intervjun.

Dagen efter intervjun kom president Halonen med en ursäkt för de uttalandena, efter många protester på sociala medier.

President Halonen konstaterar att många har sårats av den "dåliga formuleringen".

De baltiska länderna var i själva verket ockuperade av Sovjetunionen och hade inga valmöjligheter eller riktig säkerhet före år 1991, preciserar Halonen.

Demilitariseringen har fungerat

Som tidigare president vill Tarja Halonen inte kommentera Ålands särställning som demilitariserat område eller om Rysslands krig förändrar läget.

Men hon säger att frågan inte bara berör ålänningar eller finländare.

– Demilitariseringen är del av ett internationellt avtal som vi har hållit i kraft och lyckats med det. Vad jag förstår har det gått mycket bra.

En annan sak är sedan hur man ser på framtiden. Regeringens redogörelse om utrikes- och säkerhetspolitik har utlovats i vår. Om det finns behov tar den säkert ställning också till den frågan, säger Halonen.

Tarja Halonen och Vladimir Putin december 2004
Bildtext Tarja Halonen och Vladimir Putin december 2004.
Bild: EPA

Natomedlemskap i flera storlekar

Samma svar ger hon på frågan om Finlands och Ålands försvar och eventuella Natoanslutning.

– Det är Finland som ansvarar för Ålands försvar, på samma sätt som Finland försvarar Lappland eller Österbotten, säger Tarja Halonen.

Men hon tillägger att om Finland söker medlemskap i Nato så är det som ett land. Nato tar länder som medlemmar, inte områden.

Nato-medlemskapet finns i fler än en storlek. Man kan som Norge anpassa vissa delar av medlemskapet och verksamheten och det har statsrådet säkert studerat tillräckligt, säger Tarja Halonen.

Artikeln är uppdaterad 31.3 klockan 17:04 med presidentens ursäkt om de baltiska länderna.