Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

För sent att vända om säger torvföretagare i Vörå som hann lägga av: "Omöjligt att investera då man bara vet vad som gäller för ett par år"

Uppdaterad 31.03.2022 15:43.
Mansperson i gul reflexjacka står utanför kontorsbyggnad. Ser in i kameran och ler svagt.
Bildtext Andreas Renfelt driver företaget Keskis Torv Ab i Vörå. Företaget har ett 15-tal anställda. Ifjol lade man ner produktionen av energitorv som olönsam.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Kriget i Ukraina får efterfrågan på torv att öka. Energiproduktionen behöver tryggas och torven kan ersätta den flis som brukar importeras från Ryssland. För företaget Keskis Torv i Vörå är det ändå för sent.

År 2001 grundades Keskis Torv i Vörå. Andreas Renfelt driver företaget, som sysslat med både energitorv och växttorv. Energitorven, även kallad bränntorv, har varit företagets huvudprodukt. Men ifjol lade man ner den verksamheten.

– Det fanns ingen lönsamhet i det. I flera år gick det neråt, och förra året var det bara att konstatera att nu går det inte längre, säger Renfelt.

En hand håller fram en näve brun blöt torv i skogen. Torven är framgrävd ur marken på Träskmossen i Grankulla.
Bildtext Globalt sett är tre procent av markytan torv, alltså myrmarker. I Finland uppgår den däremot till hela en tredjedel. Torvbrytning orsakar samtidigt stora koldioxidutsläpp.
Bild: Tino Oksanen

Renfelt sticker inte under stol med att han är besviken på varför det gick så. Han anser att torven dömts ut som en klimatbov och politiska beslut drev upp skatten på torv samtidigt som priset på utsläppsrättigheterna höjdes kraftigt.

– Jag brukar säga att om någon skulle säga åt norrmännen att de ska sluta borra efter olja så skulle de bara skratta åt en, men i Finland är det tvärtom.

Tas torven till heders igen?

Under de senaste veckorna har Renfelt följt den senaste vändningen i opinionen kring torv.

Kriget i Ukraina får nämligen följder för energiproduktionen. Eftersom uppemot en fjärdedel av den flis som används för värme- och elproduktion har importerats från Ryssland måste man nu raskt hitta ersättande produkter. Flera energiproducenter, inte minst i östra Finland, har istället börjat använda mer torv i sin produktion.

För Keskis Torv kommer den här vändningen ändå för sent.

– Vad ska man säga? Det borde ha hänt lite tidigare, nu är det nog lite för sent. Många har slutat och inte tar man tillbaka det beslutet bara för att det skulle fungera i två år till. Det handlar ändå om investeringar på hundratusentals euro, säger Renfelt.

Samtidigt harmar det honom. Företaget har stora torvtäkter kvar.

– Vi börjar komma till det bästa nu, det som har det bästa energivärdet.

Men det lämnar ni kvar i marken nu?

– Jepp.

Beslutet är fattat, konstaterar Renfelt. I slutänden handlar det om dyra maskiner, utrustning, personal och kostnaderna för att hålla torvtäktsområdena i skick. Efter beslutet att lägga av har företaget ansökt om statligt stöd för de förluster man gjort då bland annat en del av maskinparken blivit värdelös. En del av stöden har redan beviljats, andra väntar Renfelt ännu på beslut för.

Han tror att tankarna är desamma hos de flesta andra torvföretagare som redan hunnit fatta nedläggningsbeslut.

– Enda sättet skulle vara via politiska beslut som tryggar en verksamhet i minst tio år framåt. Annars vågar ingen börja på igen.

Turvetta siivilöidään
Bildtext Torven används på flera sätt. Energitorv går till förbränning och växttorv används bland annat som strö inom djurhållningen.
Bild: Kare Lehtonen / Yle

Samtidigt undrar Renfelt varifrån de finländska hushållen ska få sin värme och el nästa vinter.

– Ur företagarsynpunkt så skulle man vänta sig långsiktiga beslut. Det är omöjligt att investera då man bara vet vad som gäller för ett par år. När kriserna avlöser varandra kunde politikerna fatta beslut som är bestående för den del de kan.

Mer torv gick åt vid Alholmens Kraft

Keskis Torv har under sina verksamma år hittills levererat energitorv till kraftverken Vaskiluodon Voima i Vasa och Alholmens Kraft i Jakobstad. Som mest levererade man 50 000 megawatt per år.

Det här är torv som kunde ha kommit till användning under den gångna vintern, medger Björn Åkerlund som är vd på Alholmens Kraft. Kraftverket använde nämligen i år klart mer torv än normalt.

– I vinter har det stundtals varit ganska mycket över 50 procent, men på årsbasis ligger vi kanske på cirka 25 procent torv i bränslemixen vi använder.

Björn Åkerlund och Alholmens kraftverk i bakgrunden.
Bildtext Alholmens Kraft i Jakobstad använde under den gångna vintern periodvis över 50 procent torv i sin energiproduktion. Björn Åkerlund är kraftverkets vd.
Bild: Linda Söderlund / Yle

Under en vinter med höga elpriser och stort energibehov används mer torv, konstaterar Åkerlund. I det stora hela har torvens andel ändå sjunkit och på sikt står det klart att torven fasas ut medan mer klimatvänliga produkter tar över.

– Men det här är en lång process. Vi måste hitta ersättande bränslen, men det händer inte lätt utan är en stor utmaning som kommer att räcka många år. Och under den här typen av vintrar spelar torven ännu en viktig roll i energiförsörjningen.

Vändningen som skett sedan kriget i Ukraina startade överraskar inte Åkerlund.

– På Alholmens Kraft har vi inte importerat rysk flis överhuvudtaget, så det här har inte påverkat oss. Men det finns ju dom som har förlitat sig på rysk flis som det här påverkar betydligt mer.

Mot nya och bättre lösningar?

Såväl Keskis Torv som Alholmens Kraft vittnar om att processen för att producera renare energi sedan lång tid tillbaka är i full gång.

Andreas Renfelt såg utvecklingen kring torven i många år och hann i viss mån ställa om till annan verksamhet.

– Vi sysslar rätt mycket med flis nu och på grund av krisen i Ukraina ser vi ju ett uppsving där. Och solenergi har vi också börjat satsa på.

För kraftverket i Jakobstad är riktningen klar, säger Åkerlund.

– Vi har hela tiden under de senaste åren ökat på mängden biobränslen, och det fortsätter vi med.

Vad tror du om helheten, hur ska Finland klara den här omställningen, kommer finländarna att frysa nästa vinter?

– Jag tror inte det. Nog har vi bränslen så att vi får värme åt folket. Men det är klart att det blir en utmaning att hitta ersättande bränslen och alternativa produktionsformer, säger Åkerlund.

Diskussion om artikeln