Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Får jag vård om jag bryter benet eller insjuknar i cancer? Vi svarar på de sex viktigaste frågorna om vårdarstrejken

Carita Vuorenpää och Lotta Lantto vid Jorvs sjukhus i Esbo.
Bildtext HUS stänger 80 av sina 140 operationssalar.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Vem får delta i strejken och vilken ersättning kan strejkarna få? Vad händer om jag bryter benet eller behöver opereras? 25 000 vårdare inleder en två veckor lång strejk på fredagen – det här är vad det innebär för dig och för strejkarna.

Operationssalar stänger och icke-brådskande operationer flyttas framåt i sex sjukvårdsdistrikt. Ett tydligt tecken på hur omfattande åtgärder det är frågan om är det faktum att landets största sjukvårdsdistrikt – Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS – stänger 80 av sina totalt 140 operationssalar.

I strejken deltar Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super och vårdfacket Tehy, vars största yrkesgrupp är sjukskötarna.

De stora sjukvårdsdistriktens chefer har på förhand bedömt att vårdarstrejken kan orsaka ännu längre vårdköer än corona. Under pandemin blev man tvungen att flytta fram icke-brådskande vård, vilket skapade en vårdskuld och rekordlånga köer inom specialsjukvården.

Vårdarna kräver nu bättre lön och åtgärder mot personalbristen. Tehys ordförande Millariikka Rytkönen har vädjat till statsmakten om garantier för branschens finansiering.

Politikerna har undvikit att ta ställning till förhandlingarna. Familje- och omsorgsminister Aki Linden (SDP) har vädjat till parterna om en kompromiss. Linden konstaterar att Finland behöver all den service som den offentliga sektorn erbjuder.

1. Varför strejkar vårdarna?

Vårdarna vill ha högre lön och bättre arbetsvillkor.

Inom branschen råder brist på arbetskraft som ytterligare har förvärrats under coronapandemin. Branschen har blivit allt mindre attraktiv, samtidigt som kåren blir äldre och allt fler nya vårdare skulle behövas. Därför har fackförbunden krävt ett femårigt "räddningsprogram" för branschen, vilket i praktiken är ett löneprogram.

Programmet innefattar en årlig löneförhöjning på 3,6 procent, utöver de vanliga avtalshöjningarna. Den senaste tiden har avtalshöjningarna legat på cirka 2 procent.

Arbetsgivarsidan erbjöd på torsdagen ett tvåårigt avtal till kommunsektorn där lönerna det första året skulle ha stigit med 2 procent och det andra året med 1,9 procent. Förslaget förkastades av arbetstagarsidan.

Arbetsgivarsidan anser att vårdfackens krav är för dyra. Men prislappen beror på vem det är som räknar ut kostnaderna.

Enligt löntagarsidan skulle programmet kosta mellan 306 och 353 miljoner euro på ett år, inklusive arbetskraftskostnader.

Arbetsgivarsidan räknar med att det femåriga programmet skulle kosta totalt 4,8 miljarder euro.

2. Vilka är det som deltar i fredagens strejk?

25 000 vårdare inleder strejken på fredag morgon.

Strejken gäller inte hälsovårdscentraler, arbetshälsovård eller privata läkarmottagningar. Strejken pågår i två veckor.

I strejken deltar sex sjukvårdsdistrikt: Helsingfors och Nyland, Norra Savolax, Norra Österbotten, Egentliga Finland, Birkaland och Mellersta Finland. Sjukvårdsdistrikten ansvarar för specialsjukvården på sina områden. Strejken omfattar också anställda på kommunalt ägda vårdföretag.

3. Vad innebär skyddsarbete?

Strejken omfattar inte skyddsarbete. Skyddsarbete tryggar patienternas liv och förebygger allvarliga skador.

Med skyddsarbete menas att människor även under strejken ska få brådskande vård så att ingens hälsa eller liv är i fara.

Skyddsarbete innefattar bland annat intensivvård, intensivvård för prematurer och nyfödda, jour och förlossningsvård. Också dialys, cancervård som kräver omedelbara insatser samt psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja är skyddsarbete.

Arbetsgivare och arbetstagare förhandlar lokalt om hur skyddsarbete utförs. Förhandlingarna har redan inletts och de kan fortsätta också efter att strejk har inletts.

4. Kan en anställd som inte hör till facket delta i strejken?

Ja. Också anställda som inte är medlemmar i ett fackförbund har rätt att delta i stridsåtgärder, men de får också gå på jobb.

En strejk innebär att man tillfälligt avbryter arbetet. Under den tiden får den anställda ingen lön. En laglig strejk är inte grund för uppsägning.

5. Under strejken betalas ingen lön ut, har den anställda rätt till annan ersättning?

Under vårdstrejken betalas ett strejkunderstöd på 140 euro per dag ut. Ersättningen kommer från fackförbundens strejkkassor.

Om en arbetstagare strejkar och är medlem i facket har hen rätt till strejkunderstöd. Under en månad som är 30 dagar lång blir strejkunderstödet 4 200 euro per månad. Understödet betalas för månadens samtliga dagar.

Av understödet är 16 euro skattefritt, på överstigande del betalas en skatt på 45 procent.

Enligt Statistikcentralen är sjukskötarens grundlön i snitt 2 546 euro och närvårdarens 2 206 euro i månaden. Därtill kommer eventuella personliga och skiftestillägg samt tillägg för arbetserfarenhet och övertidsersättning.

Strejkunderstöd betalas inte för dagar då den anställda utför skyddsarbete.

6. Hur påverkar strejken?

Icke-brådskande vård ställs in och undersökningstider skjuts fram till efter strejken.

Vårdarnas strejk avbryter den icke-brådskande vården i sex sjukvårdsdistrikt. Om du bryter benet får du det fixat, men till exempel uppföljningstider för en kronisk sjukdom ställs in.

Patienter behöver inte själva kontakta sjukhusen, utan de meddelar patienter ifall till exempel en operation ställs in.

Trots att hälsovårdscentralerna inte omfattas av strejken kan eftervården dröja.

Strejken påverkar inte jourer, förlossningar, intensivvård eller brådskande cancervård.

Däremot diskuteras för tillfället inom sjukhusen om när till exempel en canceroperation är helt oundviklig och när den kan skjutas upp. Det påverkar hur många vårdare som kan strejka och hur många som behöver utföra skyddsarbete.

Artikeln är en översättning av Kristiina Tolkkis artikel Mitä tarkoittaa hoitolakko: saanko hoitoa, jos jalka murtuu tai sairastun syöpään? Etsimme vastaukset kuuteen tärkeimpään kysymykseen. Översättning och bearbetning av Julie Ebbe.