Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Att ge av sin tid eller ge av sitt överflöd – om att hjälpa rätt och rättvist när nöden är stor

Från 2022
Visar frivilliga i Ukrainska Röda Korset som packar mat och vatten i lådor och i bilar.
Bildtext Många frivilliga i Ukrainska Röda Korset har ställt upp för att packa och transportera förnödenheter till behövande under kriget i Ukraina. Bilden är tagen 1 mars 2022.
Bild: Trebukhou Maksym, Ukrainian Red Cross

I tider av kris och krig finns de alltid där – hjälparna, organisationerna, privatpersonerna – människor som donerar och människor som ger av sin tid.

Men när är vår konkreta hjälp det absolut bästa i situationen och när kanske vi till och med försvårar en hjälpaktion?

Det ska vi belysa i den här artikeln.

Det hör vi av våra frivilliga, att det ger så oerhört mycket att hjälpa andra. Det är större än att ge monetär hjälp, att man ser och stöder en annan människa

Andrea Södergård, Röda Korsets Åbolands Distrikt

Annalena Sjöblom och Andrea Södergård har sett många tecken på medmänsklighet och välvilja den senaste månaden. Båda två jobbar vid Röda korsets distrikt i Åboland, Sjöblom som verksamhetsledare och Södergård som samordnare för kommunikation och frivilligverksamhet.

Just nu arbetar de intensivt med att hjälpa de ukrainska flyktingarna som kommit till Åboland, men att arbeta med kriser är samtidigt en del av vardagen i Röda Korset.

– Vi ser att det här kriget kommit väldigt nära finländarna och det föder många känslor. Det har samtidigt fått oss att tydligare lyfta fram vår roll i krisarbetet. För Röda Korset hjälper alla i nöd, säger Annalena Sjöblom.

Annalena Sjöblom som är verksamhetsledare för Röda Korset i Åboland, här i halvkort vinrött-svart hår och med ett brett leende.
Bildtext Den enorma hjälpviljan i och med kriget i Ukraina glädjer Annalena Sjöblom, men samtidigt kunde den riktas bättre.
Bild: FRK Åboland

Hjälpviljan har varit enorm, konstaterar de båda två. Många har varit i kontakt med hjälporganisationerna och gett av sin tid, samlat in pengar och hjälpt till med att ordna bostäder för ukrainska flyktingar.

Andra känner att de vill göra mer än bara ge några euro i insamlingsbössan. Privatpersoner har tagit saken i egna händer, ordnat transporter från polsk-ukrainska gränsen till Finland, samlat ihop grejer, kläder och mat och bjudit in ukrainska familjer till sina egna hem.

Och även om den här hjälpviljan är behjärtansvärd och någonting att ta vara på, så borde den riktas bättre, säger Sjöblom och Södergård.

– Tyvärr finns det bilder, fakta och uppgifter av Röda Korsets medarbetare på orten (vid gränserna till Ukraina, red. anm.), om att de redan från första början drunknat i grejer som okoordinerat hämtats dit och att det till och med äventyrar hela den övriga hjälpaktionen som etablerade organisationer försöker nå fram med, säger Sjöblom.

Hjälp som kommer okoordinerat tar nämligen tid från hjälparbetaren, som i stället kunde lägga den tiden på att hjälpa den drabbade.

Det är ett stort pussel att ordna all hjälp som just nu ges i grannländerna och i Ukraina. Hjälpen ges inte bara av Röda Korsets medarbetare utan också av många andra lokala organisationer.

När kortsiktigt tänkande stjälper mera än hjälper

Man mår bra av att hjälpa andra, men då man hjälper ska man inte utgå från sig själv, utan från det behov som finns. Vid en krissituation handlar dock många snabbt och känslomässigt, och då finns risken att hjälpen både blir ostrukturerad och orättvis.

I bästa fall går allt bra och hjälpen kommer fram och är betydelsefull. I värsta fall kan dock hjälpen riktas helt fel och äventyra etablerade organisationers hjälpaktioner.

Det är här som de etablerade organisationerna istället har sin styrka, förklarar Sjöblom och Södergård. Sjöblom nämner jordbävningen i Nepal 2015 som exempel.

– Klockan elva på förmiddagen en lördag kom det i nyheterna att en massiv jordbävning inträffat med många döda och drabbade. Sju på kvällen startade Röda Korsets generalsekreterare en insamling och följande morgon, söndag, började våra avdelningar samla in pengar.

– På tisdagen kunde vi skicka fältsjukhus till Nepal för att hjälpa nödställda.

Andrea Södergård från Röda Korsets distrikt i Åboland, som ler, med brunt lockigt hår och jeansjacka.
Bildtext Krisarbetet underlättas om det färdigt finns representation och nätverk i det samhälle som drabbas av krisen eller kriget, säger Andrea Södergård.
Bild: FRK Åboland

Snabbhet är alltså viktig i en krissituation och det är en styrka som finns i en etablerad organisation. Men snabbhet är inte det enda viktiga. Även kunnandet att agera rätt och riktigt i en krissituation är viktig, säger Sjöblom och Södergård. Och det har bland annat Röda Korset en lång erfarenhet av.

– I en global hjälporganisation finns kunskapen att hjälpa i krissituationer, säger Sjöblom. Det gör att vi nu i Ukraina agerat precis enligt samma protokoll som i Syrien, Afghanistan och andra krisområden.

Röda Korsets särställning i väpnade konflikter

Röda Korset, som grundades 1863, har en särställning till att hjälpa i väpnade konflikter, med både beredskap för sjukvård och humanitärt arbete. Den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, ligger till grund för hela den internationella rödakorsrörelsen.

I dag finns därför Röda Korset överallt i världen. Där det finns krig eller väpnade konflikter, där finns också personal och frivilliga från Röda Korset. Det här gör Röda Korset till världens främsta katastroforganisation.

Det finns 85 miljoner flyktingar i världen. Vi har aldrig haft så många väpnade konflikter som nu, för att sätta lite perspektiv på det hela

Annalena Sjöblom, Röda Korsets Åbolands Distrikt

Alltid bäst att köpa förnödenheter på plats och ställe

Vet du vad en människa behöver i nöd? Är du medveten om att det här behovet också kan ändra under tidens gång och att vi alla människor förtjänar att behandlas lika?

Det här är faktorer som gör att en slant till en etablerad organisation i början av en kris kan vara så mycket bättre än att till exempel samla ihop kläder från den egna garderoben och skicka iväg dem.

En global organisation vet vad som behövs när, de kan snabbt ändra hjälpen om det behövs och de har också personal där på plats som känner till människorna, kulturen och området.

– När du vill hjälpa, fråga den människan vad den behöver och ge den hjälpen. Ge inte av ditt eget överflöd. Det att du vill bli av med grejer är inte rätt sätt att hjälpa, säger Sjöblom.

Det här är ett mantra som kan låta ganska krasst, säger Sjöblom, men verkligheten är att vi människor i västvärlden har ett överflöd av saker. Till och med inom Röda Korsets loppisar och andra loppisar, så går den största kostnaden i dag till avfallsberget, alltså att rensa ut det som är osäljbart och föra bort det, förklarar hon.

En massa donerade kläder i stora högar vid Polens gräns till Ukraina.
Bildtext Så här såg det ut vid en gräns i Polen redan en vecka efter att Ryssland startat sitt anfallskrig mot Ukraina.
Bild: Mari Jäntti / Yle

Ge inte av ditt eget överflöd. Det att du vill bli av med grejer är inte rätt sätt att hjälpa

Annalena Sjöblom, FRK Åboland

– Sedan stör det också Ukrainas grannländers ekonomi, att samla ihop förnödenheter och frakta dem dit. Och ur ett miljöperspektiv är det inte heller hållbart, påminner Södergård.

Att ge en slant till en hjälporganisation gör också att hjälpen kan ges mera rättvist, påpekar hon.

– Självbestämmanderätten är otroligt viktig. Att man själv får bestämma vilka skor man vill ha och behöver.

– Och då det gäller till exempel filtar, så köper vi så stora kvantiteter för att det ska vara samma kvalitet på allting. Annars skulle det bli olika sorters filtar, vilket kan skapa en orättvisa bland de som behöver hjälpen.

Röda Korset väljer därför att med hjälp av Katastroffonden alltid köpa förnödenheter så nära katastrofen eller kriget som möjligt, för att på så sätt hålla ländernas ekonomi i rullning.

Förnödenheter köpta på plats är också att föredra, eftersom frivilliga då vet vad produkterna är och vad de innehåller. Även vattenflaskor kan se olika ut i olika länder.

Är flyktingen framför dig – ge av din tid

Sedan när flyktingarna kommit till din ort, då kan din konkreta hjälp betyda mycket mera än en slant i handen. Då är det dags att övergå från välgörenhet till verksamhet, säger Sjöblom.

Det att du frågar hur de mår och om de vill gå ut på en promenad kan vara så oerhört mycket mera värdefullt än att sätta 20 euro i handen på någon

Annalena Sjöblom, FRK Åboland

– Ordna träffar med flyktingarna, hjälp dem lära känna staden eller orten, erbjud läxhjälp och att vara barnvakt för en stund.

– Spara alltså den materiella hjälpen tills flyktingarna kommer hit, säger Andrea Södergård. Och kom ihåg att utgå från vad just den här familjen eller personen behöver.

Frivilligverksamhet: "Det ger så oerhört mycket att hjälpa andra"

När en kris inträffar är det många känslor som kommer fram; oro, rädsla, ilska, ångest med mera. Men jag tycker alltid att man ser att det som segrar ändå är humaniteten, att människor på riktigt ställer upp och vill hjälpa andra på fötter. Det är hoppfullt

Andrea Södergård, Röda Korsets Åbolands Distrikt

Kom ihåg allas lika värde

Södergård och Sjöblom är glada över att se den starka välvilja som finns bland finländarna. Men de påminner om att vi inte får glömma bort de andra konflikterna i världen. Det här är en kris bland många andra kriser. Och det finns också personer i Finland som kom redan 2015 och ännu inte fått sitt asylbeslut.

– Vi ser en tydlig skillnad i bemötandet av de som varit här i flera år på våra mottagningscentraler, jämfört med de som nu kommer från Ukraina. De som varit här länge funderar varför finländarna nu öppnar sina armar, när de själva möttes med motstånd från första steg de tog, säger Sjöblom.

– Så kom ihåg att alla är lika mycket värda och att oberoende av hudfärg eller ursprung, så är sorgen exakt lika stor om du förlorat ett barn, en anhörig eller ditt hem. Och nöden är exakt lika stor.