Är det Orbán, är det Putin, är det Erdoğan? Nej, det är Aleksandar Vučić, Serbiens president – valet i Serbien är en riggad affär

Serbiens opposition kämpar för att få ut sitt budskap inför parlaments- och presidentvalet i morgon. Medierna domineras helt av den sittande auktoritäre presidenten Aleksandar Vučić och hans parti.

President Aleksandar Vučić är storfavorit att bli omvald till president redan i den första omgången.

Serbiens progressiva parti väntas också få över 50 procent av rösterna i parlamentsvalet. Det är ett parti som påminner om Victor Orbáns regim i Ungern.

Oppositionen har ingen ärlig chans

Det socialdemokratiska Stranka slobode i pravde, Partiet för frihet och rättvisa, SSP, har samlats i Serbiens näst största stad Novi Sad, i en slutspurt inför parlaments- och presidentvalet.

SSP leder koalitionen Enade för Serbiens seger, en grupp partier som försöker utmana president Vučić och hans populistiska parti.

Här skräder ingen med orden.

– Vi vet vad det är för ett gäng som styr vårt land, säger SSPs stora affischnamn Marinika Tepić.

Vart och vartannat framträdande beskyller regeringen för korruption och presidenten för maffiakontakter.

Kritiken bekräftas av både experter och helt vanliga människor jag kommer i kontakt med här i Serbien.

President Vučić och hans nätverk har på tio år tagit kontroll över det serbiska samhället. Myndigheter och offentliga resurser jobbar för dem, inte för folket.

Både statliga, regionala och privata medier är under Vučićs kontroll. Journalister från andra medier, till exempel jag, ignoreras och ges inga intervjuer.

Presidentens bror och andra i hans närmaste krets har tagit över flera privata företag genom en blandning av politiskt maktspel och betalda hantlangare.

Våld mot journalister är utbrett

– Pressfriheten håller på att kollapsa, säger Tamara Filipović Stevanović från Nezavisno udruženje novinara Srbije, de oberoende journalisternas förbund.

År 2020, under coronapandemins första år, rapporterades 30 våldsamma attacker mot journalister.

– Förra året var lite bättre för medierna eftersom det fysiska våldet minskade. Det innebär att man inte misshandlade journalister med samma intensitet.

Självcensur har blivit en del av de ännu oberoende journalisternas vardag.

De som jobbar inom de stora medierna, speciellt kvällspressen och tv-kanaler med nationell täckning, försöker inte ens vara riktiga journalister mer.

Pressfriheten håller på att kollapsa och demokratin är på en av de lägsta möjliga nivåerna – om vi alls kan säga att vi har en demokrati

― Tamara Filipović Stevanović, Nezavisno udruženje novinara Srbije

Trots allt det här, som finns dokumenterat i otaliga rapporter, säger EU:s makthavare att Vučić kan vara mannen som för Serbien in i EU.

– Europeiska politiker stöder faktiskt hela tiden president Vučić, säger Filipović Stevanović. De tror att han kan främja EU:s intressen och de är inte intresserade av att vårt land faller isär.

Det är speciellt två frågor som verkar intressera Bryssel mer än demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Den ena är Kosovos status, som EU skulle vilja att avgörs så snart som möjligt. Så länge den är öppen uppfattas hela regionen som en potentiell krutdurk.

Vučić har sagt att Serbien inte kan tänka sig att överge sina anspråk på Kosovo, men så exakt vad EU bygger sina förhoppningar på är oklart.

Oberoende av alla påtryckningar och all utpressning, och vad andra tycker, så kommer Serbien att bevara sin territoriella integritet

― Aleksandar Vučić, Serbiens president

Den andra är att hålla Serbien på EU:s planhalva, i stället för att Serbiens ska glida ännu närmare Ryssland och Kina.

Den delen har floppat totalt, trots att Vučić lyckas gång på gång lyckas få EU att tro att framsteg görs.

– Sedan partiet tog makten för tio år sedan har vi varit ett EU-kandidatland, men det är inte helt seriöst, säger en ung kvinna från staden Subotica nära gränsen till Ungern.

Som precis alla andra som inte redan öppet jobbar mot regeringen vill hon inte att jag använder hennes namn.

– Vi vill vara nära Ryssland och Kina både ekonomiskt och politiskt samtidigt som vi minglar med EU.

Ett bra exempel på det här är hur kriget i Ukraina presenteras, det vill säga alla medier har valt Rysslands sida.

– Regeringen säger att vi är på Rysslands sida, säger en kvinna i medelåldern till mig.

Samtidigt är Serbiens officiella linje, den som Vučić talar varmt för i Bryssel, att Serbien stöder Ukraina.

Det enda undantaget är sanktionerna. Trots press från EU deltar Serbien inte i dem.

Landet är helt beroende av rysk energi och har inga möjligheter att klara sig utan.

Den liberala oppositionen som samlades för valspurt i Novi Sad hoppas på 30 procent av rösterna, men de mest trovärdiga prognoserna ger dem mindre än 15 procents stöd.

Den finns också en grön opposition, en ny ensakskoalition som kämpar mot att naturen exploateras för att utvinna litium för elbatterier.

De väntas få kring 10 procent.

Utöver det ställer flera nationalistiska och ultranationalistiska partier upp, men inget av dem väntas klara sig bra.

Å andra sidan har Aleksandar Vučić själv sina rötter inom yttre högern och använder sina gamla kontakter för att driva igenom sin vilja när hantlangare behövs.

Inom oppositionen är det alltså den EU-vänliga koalitionen Enade för Serbiens seger som är starkast.

Trots det är deras toppolitiker okända för den breda allmänheten.

Jag nämner det stora affischnamnet Marinika Tepić till ett par i åldern 36–39 i Belgrad.

– Aldrig hört, säger de.

Sedan säger den ena, de vill också vara anonyma, att den där ena doktorn, "vad han nu heter", han ställer upp i presidentvalet.

– Jag tror jag vet vem du menar, säger den andra.

Oppositionen får inte själv framföra sin kritik

Regeringen har gjort allt den kan för att hålla oppositionens politiker osynliga och okända i medierna.

Oppositionens kritik presenteras bara i samband med att regeringen får förklara sin politik och då ges makthavande politiker utrymme att tillbakavisa kritiken.

Oppositionspolitiker nämns nästan aldrig vid namn. De presenteras rätt och slätt som "oppositionen".

– Vi är utfrysta, vi förtalas, säger Borko Stefanović, vice partiledare för SSP.

– Det pågår en total, konstant kampanj utan slut mot oss i den regimstyrda kvällspressen och på de nationella tv-kanalerna.

Enligt Stefanović har oppositionen tre mål inför valet.

– Att tvinga presidenten till en andra omgång, att likaså hålla Progressiva partiet under 50 procent i parlamentsvalet och att segra i Belgrad.

Inget av de här verkar vara ens närapå troligt enligt opinionsundersökningarna.