Berättelse 3: Sluta skämmas för att du mår dåligt

Från 2015

Publicerad 15.11.2015 13:51. Uppdaterad 27.11.2015 14:27.

Hösten 2011 var jag väldigt trött, utmattad och deprimerad. Föreställ dig ett uselt mobiltelefonbatteri. På skärmen står det: Låg batterinivå, ladda batteriet.

Du laddar batteriet men märker efter bara ett samtal att texten upprepas: Låg batterinivå, ladda batteriet och du laddar igen och igen, tills batteriet på telefonen plötsligt är helt slut...batteriet går inte att laddas mera.

Du behöver åka iväg och skaffa ett nytt batteri. Det här hände mig. Inte min mobiltelefon, utan mig. Jag ville bara sova.

Det behövdes en tur till butiken. Som ”butik” fungerade sjukhuset för mig. Jag stannade där ca 5 veckor. Ja, så länge tog det att tillverka ett nytt batteri för mig och jag började utveckla en manual för hur jag skulle hålla igång mitt batteri LÄNGE!

Jag var 5 veckor totalt på sjukhus. Hur jag kom över min depression och utmattning var mycket tack vare följande saker: Sjukhusvård, medicinering, stödsamtal på avdelningen och senare hos psykiatrisk sköterska.

Jag fick en stödperson via föreningen Sympati som hjälpte mig att komma ut och promenera och finna mina styrkor och se mina gåvor, kamratstöd, gruppterapi kring ångesthantering, parsamtal, hemservice, nytt hem och vardagsbalans.

Sist men inte minst, SÖMN. Tack vare, att jag som hade haft trasiga nätter i 4 år, fick sova hela nätter, gjorde att världen började se helt annorlunda ut. Min värld blev en mycket ljusare plats.

Jag har lärt mig att tillåta mig själv att vila och ta hand om mig själv. Det hade jag väldigt svårt att göra under min sons första fyra levnadsår. Han var så sjuk så ofta och vi var ofta på sjukhus. Min son och hans vård och habilitering, för att inte tala om all koordinering av dem, kom på första plats, andra plats och alla tätplatserna som i ett lopp. Jag kom sist.

Idag mår jag mycket bättre. Jag har lärt känna mig själv bättre och är mer alert på mina symptom. Jag har skaffat mig en fallskärm så jag inte faller crash boom bang utan fallskärmen vecklas ut och fångar mig när jag är på väg neråt.

Dessutom gör jag mycket förebyggande arbete, dvs. jag har jobbat hårt med att lära mig att placera mig själv högre upp, lyssna på mina behov och våga säga nej. Jag har lärt mig att ge mig själv egen tid och syssla med sådant som är viktigt och värdefullt för mig mellan varvena.

En annan sak som också varit viktig i återhämtningsprocessen är mitt kommunikationssätt. Jag har blivit öppen med mitt mående och min psykiska ohälsa. Många i min omgivning har blivit medvetna om mina begränsningar och mina symptom. Jag har slutat skämmas för att må psykiskt dåligt.

Ju mindre man pratar om det, desto mer samlas skammen och det dåliga måendet kvar i dig och tyngden på axlarna växer. Ju mer man också pratar om det möter man andra som också lider av psykisk ohälsa. Känslan av att känna att man inte är ensam med sin ohälsa och symptom är viktig för mig.

Att dela med sig av sina erfarenheter gör att man ger en möjlighet för någon annan att våga öppna sig. Att berätta om sina erfarenheter och lämna ut sig kan anses som skrämmande och som en risk för endel personer. För mig känns det att det är värt att ta risker, endast då kan man vinna. Och jag vill vinna. Jag tänker inte längre hamna sist.

Formuläret är inte längre tillgängligt.

Berättelse 3: Sluta skämmas för att du mår dåligt

#hurmårdu

Berättelse 67: Tappat tron på vården

Våga prata om hur du mår

Berättelse 66: "Hittade likasinnade på sociala medier"

"Vi missar den manliga depressionen"

Deprimerad eller bara lite smådeppig?

Anhöriga behöver också stöd

Skolpsykolog: Tillåt sårbarhet och svaghet i skolan

Här är låtarna vi lyssnar på för att må bättre

Mer psykoterapi och arbete ska hjälpa deprimerade

Berättelse 65: Man måste våga möta sina rädslor

Motion lindrar depression

Depression: En oavslutad sorg

Bara hälften som behöver depressionsbehandling får det

Berättelse 64: Graviditeten gjorde mig deprimerad

De unga kvinnorna nödropar

Markos depression kunde ha kostat honom livet

Depression skördar unga - allt fler i förtidspension

Berättelse 60: Depressionen var nödvändig

Berättelse 59: Prestationskraven gjorde mig sjuk

Hasse tog sig ur den djupa depressionen

Berättelse 58: Mörka moln sedan tonåren

Berättelse 57: Borde våga se mina känslor som de är

Gör jobbet dig deprimerad? Tala med chefen!

Berättelse 56: Våga fråga hur någon mår!

Berättelse 55: Lär dig prioritera

Berättelse 54: Var inte så hård mot dig själv

Berättelse 53: Snart kollapsar jag

Berättelse 52: En vän räddade mig

Berättelse 51: Känns inte som det ska

Berättelse 50: Lungsjukdomen gjorde mig psykiskt sjuk

Berättelse 49: Ingen visste hur det egentligen stod till

Berättelse 48: Fick inte hjälp under studietiden

Berättelse 47: Låtsas inte vara starkare än du är

Depressionerna blir dyra för samhället

Catariina Salo: Psykisk ohälsa kan orsaka klasskillnader

Berättelse 45: Min hund hjälpte mig mycket

Berättelse 44: Känner sorg över det lilla barnet jag var

Berättelse 43: Sök hjälp i tid

Berättelse 42: Ätstörning och depression

Berättelse 41: Ett fejkat leende

Berättelse 40: Medicinen räddade mig

Berättelse 39: Smärtsamt inse att det finaste ligger bakom en

Berättelse 38: Skrivandet hjälpte mig

Berättelse 37: Endast jag kan ändra på min situation

Berättelse 36: Det finns ljus i mörkret

Berättelse 35: Obligatoriska psykologbesök borde införas

Berättelse 34: Terapi behövs men det är för dyrt

Berättelse 33: Förlamad av depression

Berättelse 32: Spelar en roll inför andra

Berättelse 31: Mobbningen har knäckt mig

Berättelse 30: Att skiljas från min sambo hjälpte mig

Vill förmedla hopp åt deprimerade

Berättelse 29: Det tar för länge att få hjälp

Berättelse 28: Jag skäms inte längre över att jag mår dåligt

Berättelse 27: Jag har fått tillbaka känslan av hopp

Berättelse 26: Lär dig styra dina tankar!

Berättelse 24: Vet inte varför jag blev deprimerad

Berättelse 23: Deprimerad sedan jag var 11 år

Berättelse 22: Ingen förstod mig

Berättelse 21: Stora brister inom psykiatrin

Berättelse 20: Idag är jag lycklig

Berättelse 19: Det finns så många vägar att gå

Berättelse 18: Låt det ta tid!

Berättelse 17: Vi måste våga tala om psykiska problem

Berättelse 16: Jag är rädd att mina barn också ska bli "duktiga flickor"

Berättelse 15: Åtta råd av en deprimerad

Berättelse 14: Musik hjälper mig att orka

Berättelse 13: Världens underbaraste psykolog räddade mig

Berättelse 12: Träning håller mig flytande

Berättelse 11: Jag har alltid haft en fasad

Berättelse 10: Sjukhuset och mina anhöriga hjälpte

Åtta procent tar antidepressiva läkemedel - trenden har vänt nedåt

Berättelse 9: Jag var den alltid glada och roliga bruden

Berättelse 8: Efter att ha skadat mig själv sökte jag hjälp

Berättelse 7: Önskar att någon sagt att jag duger som jag är

Berättelse 6: Psykologens ord hjälpte mig

Berättelse 5: Jag vill prata om det - inte tiga

Berättelse 4: Ge aldrig upp!