Vården blir alltmer digital: "Det gynnar oss allihopa"

Digitala lösningar sparar tid för de kunder som utnyttjar dem och frigör mer tid för vårdpersonalen att hjälpa andra. En utmaning i dag är att tjänsterna ofta är utspridda på många olika system.

Kan man träffa läkaren i sin surfplatta i stället för att köa på hälsocentralen? Eller kanske chatta med barnrådgivningen på nätet i stället för att passa deras telefontid?

Digitala lösningar inom vården har diskuterats mycket den senaste tiden, inte minst inför välfärdsområdesvalet i januari. Ännu är det rätt få saker som i praktiken går att sköta digitalt när det gäller vård, men snart kan det bli ändring på det.

Kathy Guss är överskötare inom kund- och servicehandledning på Österbottens välfärdsområde. Hon arbetar bland annat med att utveckla välfärdsområdets digitala tjänster.

– Utgångsläget är att öppna upp fler möjligheter för våra kunder att nå vården.

Fram till årsskiftet var det kommunerna som själva ansvarade för social- och hälsovården. Guss säger att vissa har kommit lite längre med sina digitala tjänster och andra inte så långt.

Det som finns i de flesta kommuner redan nu är möjligheten att boka vissa tider elektroniskt.

– Det här fick vi mycket erfarenhet av i samband med coronavaccinationerna som nästan gjorde det till ett krav att vi måste ha andra sätt att boka tider än enbart via telefonen.

Många system ska bli ett

Pegasos. Telecura. Nettiaika. Vihta.

När tretton kommuners social- och hälsovård slogs ihop uppstod en situation där det inom samma organisation plötsligt fanns en mängd olika system för samma ändamål. Även det här ska det bli ändring på småningom.

– Meningen är att vi ska ha ett gemensamt patientdatasystem och en gemensam plattform där vi möjliggör de elektroniska vårdtjänsterna. Det är ett mål på sikt, säger Guss.

Att skaffa ett nytt patient- och klientdatasystem har tidigare visat sig inte vara helt okomplicerat. I oktober 2021 föll upphandlingen av det amerikanska systemet Aster efter att Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt drog sig ur projektet.

Nu lär det ta några år innan man har ett gemensamt system inom välfärdsområdet. Guss säger att man ändå kommer att påbörja utvecklingen av de digitala vårdtjänsterna.

– Men det är klart att det ställer till lite extra arbete.

Under 2022 kommer Österbottens välfärdsområde bland annat att utveckla en chattfunktion och utvidga användningen av symptombedömningssystemet Omaolo som har pilottestats i Vasa och Jakobstad.

Nya klient- och patientdatasystem prioriteras högt i Österbotten – snart landar ärendet på de invalda politikernas bord

Gösta Willman: Vi behöver utomstående experter.

Videokontakt till klienter

I Mellersta Österbotten – och fram till årsskiftet även Kronoby, är det sedan 2017 samkommunen Soite som har hand om social- och hälsovården. Där är utgångsläget mer gynnsamt i och med att man i nuläget har ett patientdatasystem och ett klientdatasystem.

– På det sättet har vi en jättebra situation, säger Tanja Witick som leder förändringsarbetet inom Soites digitala tjänster.

Under våren kommer samkommunen att lansera sin nya webbplats, där man har samlat alla de elektroniska tjänsterna på ett och samma ställe. I nuläget är det redan en hel del saker som går att sköta elektroniskt inom Soite. Bland annat kan man boka tider, göra symptombedömning och kontakta barnrådgivningen.

En annan möjlighet som utnyttjas flitigt är distansmottagning, särskilt inom äldrevården.

– Vanligtvis tänker man att de digitala tjänsterna gäller yngre människor, men den största klientgruppen som hela tiden använder de digitala tjänsterna är hemvården, säger Witick.

Hon berättar att klienterna får en surfplatta som en sjukskötare eller närvårdare sedan kan ta kontakt via och fråga hur klienten mår och påminna om olika saker.

– Det är redan vardag inom äldrevården.

Kunderna har olika behov

Varför är då digitala vårdtjänster något att satsa på? Enligt Witick är svaret enkelt.

– Det gynnar oss allihopa. De som vill använda dem kan göra det när som helst och var som helst och vi får mer tid för dem som inte vill använda digitala tjänster.

Det finns ändå inte bara fördelar. Witick berättar att en sak som man funderar mycket på nu är datasäkerheten. En annan sak man måste tänka på är att personalen måste få utbildning i alla nya system som tas i bruk.

Kunderna har olika behov, olika önskemål och olika förutsättningar

― Tanja Witick, verksamhetsområdeschef på Soite

Både Witick och Guss poängterar att digitala vårdtjänster inte ersätter det som redan finns. Det ska fortfarande finnas möjlighet att ringa eller ta sig till hälsostationen för den som vill.

– Det öppnar möjligheter att ta kontakt på olika sätt. Kunderna har olika behov, olika önskemål och olika förutsättningar. Det här är ett välkommet tillägg, säger Guss.

Pandemin tvingade fram nya lösningar

Linda Nyholm är docent i vårdvetenskap på Åbo Akademi i Vasa och har välfärdsteknologi som sitt specialområde. Hon konstaterar att coronapandemin har medfört ett digitalt språng inom social- och hälsovården.

– Många nya lösningar togs i bruk nästan över en natt. Man kan fundera över varför vi inte har lyckats med det här tidigare.

Hon besvarar själv frågan med att man tidigare inte såg någon anledning att ta i bruk digitala lösningar. Coronapandemin blev den anledningen.

Nyholm säger att pandemin tvingade människor att tänka i nya banor, och digitala lösningar togs i bruk inom helt nya områden. Som exempel nämner hon tandvård och fysioterapi.

– Digitaliseringen har nu nått också sjuttioplussarna, en målgrupp som tidigare varit underrepresenterad.

Viktigt att involvera användare

När man utvecklar digitala vårdtjänster är det enligt Nyholm viktigt att involvera potentiella användare, i synnerhet sådana grupper som har svårt att använda digitala lösningar.

– Vi vet att det finns många lösningar som inte fungerar särskilt bra. De kanske inte fyller de behov som användarna har.

Ett projekt där man involverar användarna i ett tidigt skede är Institutet för hälsa och välfärds program Framtidens social- och hälsocentral, som pågår under åren 2020–2022.

Nyholm säger att det redan finns många fungerande tekniska lösningar inom andra områden. De här kan vi bli bättre på att utnyttja också inom social- och hälsovården. Artificiell intelligens är ett exempel på det här.

– Där finns det stora möjligheter som vi kan ta hjälp av.

Teknologin ersätter inte det mänskliga

Enligt Nyholm finns det tre möjligheter för hur utvecklingen inom social- och hälsovården går vidare. Ett alternativ är att man går tillbaka till hur det såg ut innan coronapandemin. Ett annat är att man fortsätter på samma sätt som nu och använder sig av digitala lösningar i någon mån.

Det tredje alternativet är att man fortsätter att utveckla vården ytterligare och gör helt nya digitala satsningar.

– Om vi ska lyckas med det här tredje alternativet behöver vi implementera de nya lösningarna på bred front, inte bara som mindre projekt, säger Nyholm.

Nyholm säger att vårdkedjan i nuläget har vissa digitaliserade länkar, men det är ändå i sista hand vårdpersonal som måste administrera det manuellt och till exempel beställa prover och skicka ut kallelser.

Vi behöver inte välja mellan teknologi och etisk vård, utan jag tänker snarare att teknologin kan hjälpa oss att skapa en etisk och human vård

― Linda Nyholm, docent i vårdvetenskap

Ett enhetligt system där allt som berör vården inkluderas skulle möjliggöra att vårdkedjan automatiseras.

– Då är det tekniken som driver kedjan framåt och vårdpersonalen kan lägga tid på det som är viktigt – det mänskliga mötet.

Nyholm poängterar att teknologin inte är en ersättning för det mänskliga i vården.

– Vi behöver inte välja mellan teknologi och etisk vård, utan jag tänker snarare att teknologin kan hjälpa oss att skapa en etisk och human vård.