Professor råder bostadsköpare till försiktighet på grund av ekonomisk osäkerhet

Kriget i Ukraina skapar osäkerhet inom ekonomin som också berör bostadsköparen. Det lönar sig att vara lite försiktig och ha en större buffert, säger professor Edvard Johansson vid Åbo Akademi.

– Utvecklingen (inom ekonomin) har ju blivit klart sämre efter Rysslands attack mot Ukraina så det finns nu en större osäkerhet rent allmänt, säger Edvard Johansson, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.

Råder du till försiktighet eller hur ska konsumenten resonera?

– En viss försiktighet, det är inte något fel med det. Det är klart att osäkerheten har ökat. Jag vill inte vara en domedagsprofet när det gäller ekonomin, det tror jag inte själv på heller, men det är helt klart att läget delvis har försämrats, säger Johansson.

Hisnande snabb inflation

En central faktor som orsakar osäkerhet inom ekonomin är den snabbare inflationen, det vill säga prisstegringen. Enligt professor Edvard Johansson ökar den bränsle- och matutgifterna i hushållen, vilket betyder att det finns mindre pengar till boendekostnader.

– Det betyder att om man lånar pengar för att köpa bostad så blir det lite mindre pengar kvar för att betala räntor och amorteringar, säger Johansson.

Inflationen i euroområdet steg till 7,5 procent i mars och överskred redan högt uppskruvade prognoser.

Enligt en färsk rapport av nyhetsbyrån Reuters syns det tecken på att prisstegringen inte är begränsad till endast livsmedel och olja och att den kan fortsätta ännu i flera månader före en eventuell avmattning. Det återstår att se om trenden blir tillfällig.

Inga drastiska räntehöjningar inom kort

Inflationen och dess bredd påverkar Europeiska centralbankens agerande. Det finns redan nu press på att höja räntorna på grund av inflationstakten, men också press på att avvakta för att inte förvärra en eventuell avmattning av den ekonomiska tillväxten i området.

– Balansgången är svår, säger Johansson.

Enligt professorn finns en risk att räntorna på sikt kan vara högre än vi tidigare tänkt oss, men han tror inte på dramatiska förändringar i penningpolitiken under det här året.

Mycket liten "Natoeffekt"

Johansson lyfter också fram energifrågorna som centrala då man bedömer hur kriget i Ukraina påverkar Finlands ekonomi.

– Finlands ekonomi påverkas till viss mån av energifrågorna, speciellt på kortare sikt. På längre sikt kan ekonomin anpassa sig och det blir lättare, säger Johansson och tillägger att Finland inte är lika utsatt för osäkerhet i fråga om energi som till exempel Tyskland och Italien.

Finns det en koppling mellan Finlands eventuella medlemskap i Nato och bostadsmarknaden?

– Väldigt liten. Eventuellt kunde man tänka sig, och det har andra uttalat farhågor om, att det om Finland inte går med i Nato uppstår en "landrisk" som ökar. Det vill säga det kan finnas vissa utländska samarbeten eller investeringar som inte blir av. Det skulle marginellt kunna påverka bostadsmarknaden, men jag upplever inte att det finns en direkt koppling, säger Johansson.

Om och när den ekonomiska osäkerheten minskar beror på kriget i Ukraina. Om det kan inte Johansson sia.

– Överlag kan det hända att man borde vara lite försiktigare nu än vad man tänkt tidigare, att man inte skuldsätter sig så mycket som man tänkt sig tidigare och har en lite större buffert för sina lån. Det är väl så jag tänker mig.