Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Regeringen vill förnya beskattningen av fastigheter – reformen skulle öka beskattningsvärdet för mark

Uppdaterad 06.04.2022 12:32.
Rött hus på landet, vinter.
Bildtext Regeringen vill förnya fastighetsbeskattningen så att den bättre speglar marknadspriserna för byggande och mark. I praktiken skulle det betyda att det genomsnittliga beskattningsvärdet för fastigheter i Finland höjs. Arkivbild.

Om regeringens reform av fastighetsbeskattningen går igenom kan beskattningsvärdet för fastigheter i till exempel Pargas och Kimitoön flerdubblas. I slutändan är det ändå kommunerna själva som beslutar om hur mycket fastighetsskatt de vill uppbära.

Regeringen vill förnya fastighetsbeskattningen i Finland – och på många håll skulle det i praktiken betyda att beskattningsvärdet för mark ökar. Till exempel i skärgårdskommunerna Pargas och Kimitoön skulle regeringens beskattningsreform leda till att beskattningsvärdet för mark flerdubblas, enligt beräkningar från Finansministeriet.

Regeringen verkar alltså tycka att värdet på mark i Pargas och Kimitoön plötsligt rusat uppåt. Lagstiftningsråd Jukka Vanhanen vid Finansministeriet säger att orsaken till att den relativa ökningen av beskattningsvärdet för mark blir stor i vissa områden är att det gått så lång tid sedan man senast räknat ut beskattningsvärdet i de områdena.

Beskattningsvärdet för mark fastställs utifrån markpriserna i området, det vill säga bland annat genom att man tittar på genomförda markköp. På många håll har priserna klättrat uppåt redan en lång tid, och i skärgården kan dyra stugor och strandtomter höja genomsnittspriserna märkbart.

– Det borde inte komma som någon överraskning att beskattningsvärdet på fastigheter, och i synnerhet för mark, ökar när man uppdaterar beskattningsvärdena. Det verkar tydligt att den relativa ökningen av beskattningsvärdet är störst i sådana områden där det gått lång tid sedan man senast uppdaterade beskattningsvärdet, säger Jukka Vanhanen.

Enligt Vanhanen gäller detta ofta uttryckligen glesbygdsområden.

– I glesbygdsområden är det typiskt att värderingarna uppdaterats mer sällan.

I reda pengar kan höjningen av fastigheters beskattningsvärde ändå bli större i områden där markpriserna redan färdigt ligger på en hög nivå, till exempel i stora städer som Åbo, Tammerfors och Helsingfors.

Överlag är målet med regeringens reform att beskattningsvärdet för fastigheter bättre speglar marknadspriserna för mark och byggande i ett visst område. Planen är att beskattningsvärdena skulle uppdateras varje år.

Det borde inte komma som någon överraskning att beskattningsvärdet på fastigheter, och i synnerhet för mark, ökar när man uppdaterar beskattningsvärdena.

― Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd vid Finansministeriet

Regeringens beskattningsreform skulle alltså leda till att det genomsnittliga beskattningsvärdet för fastigheter i Finland höjs. Men skulle det också betyda att den summa som man måste betala i fastighetsskatt ökar?

Svaret beror på vad kommunerna gör, säger Jukka Vanhanen.

– Fastighetsbeskattningen är kommunal. En kommun fastställer sin skattesats självständigt så att den landar inom ett intervall som står i lagen.

Det intervall som Vanhanen syftar på finns inskrivet i fastighetsskattelagen. I lagen står det till exempel att den allmänna fastighetsskattesatsen ska vara minst 0,93 procent och högst 2,00 procent. Utöver den allmänna fastighetsskattesatsen finns det separata intervall för olika typer av markområden.

I sin beskattningsreform vill regeringen sänka den lägsta tillåtna nivån för fastighetsskattesatserna för att ge kommunerna mer spelrum när de ska fatta beslut om fastighetsbeskattningen. Finansministeriets uträkningar av beskattningsreformens effekter bygger på antagandet att kommunerna vill samla in samma totalsumma i fastighetsskatt som före reformen.

Oligarken Boris Rotenbergs strandbastu i Tvärminne som tillhör Vita Villan som är hans sommarstuga.
Bildtext En strand ökar beskattningsvärdet för en fastighet. Arkivbild.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Så vem vinner och vem förlorar om regeringens fastighetsskattereform går igenom? Jukka Vanhanen säger att det först och främst beror på hur hårt en viss kommun väljer att beskatta fastigheter.

Inom en och samma kommun kommer de som äger fastigheter vars beskattningsvärde ökar mer än medeltalet i kommunen antagligen att bli tvungna att betala mer fastighetsskatt, säger Vanhanen. De som äger fastigheter vars beskattningsvärde ökar mindre än medeltalet i kommunen, eller till och med minskar, kan däremot komma undan med mindre fastighetsskatt än tidigare.

– De här bedömningarna grundar sig på antagandet att varje kommun vill samla ihop samma totalsumma i fastighetsskatt som tidigare, betonar Vanhanen.

Regeringens förslag på en reform av fastighetsbeskattningen är på remiss fram till den 20 maj. Regeringen har som mål att de nya värderingsgrunderna av fastigheter kan tillämpas för första gången år 2024.