Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Dagvattenproblem vid Nevas stugby i Sibbo – granne funderar på att dra markägaren inför rätta

En liten damm med brunt vatten. I dammen en brygga och en liten springbrunn.
Bildtext Familjen Aalto i Sibbo har en liten rekreationsdamm på sin gård. Den fungerar mer som en dagvattendamm nuförtiden. Bilden är från hösten 2021.
Bild: Satu Aalto

När stugbyn på Nevas gårds område i Sibbo är klar ska den vara ett massivt semesterparadis med över 100 stugor, badhotell och golfbanor. Hittills har projektet mest ställt till med problem, enligt grannen Satu Aalto.

Aalto och hennes familj är rågrannar med detaljplaneområdet där stugbyn ska byggas. De och andra grannar har i flera år haft problem med att dagvatten från byggplatsen rinner ut på deras gårdar och på Kandamavägen.

Aalto upplever sig inte få någon hjälp medan Sibbos tekniska direktör Ilari Myllyrinta säger att kommunen gjort det man kunnat. NTM-centralen har också varit inkopplad och anser att det är på kommunens ansvar att hitta en lösning på problemet. Markägaren Hotela vill inte kommentera saken alls för Yle Östnyland.

Hotela och kommunen har varit i luven på varandra tidigare på grund av miljölov som fattades. Saken behandlades i hemlighet eftersom det fanns risk för att Hotela skulle dra kommunen inför rätta. Det tidigare hemlighetsmakeriet bidrar knappast till att förstärka förtroendet mellan grannarna och kommunen, snarare tvärtom.

Här kan du studera en tidslinje över det viktigaste som hänt sedan 2016 då kommunen godkände detaljplanen för stugbyns område:

Flera orange och gula grävmaskiner på byggplats.

Semesterbyn i Nevas i Sibbo: En tidslinje

Vi försöker reda ut vad som hänt fram till april 2022.

Satu Aaltos problem började våren 2018. Hennes familj bor precis intill området där Hotela har gjort omfattande markarbeten de senaste fem åren. Bolaget och dess entreprenörer har låtit köra stora mängder betongkross, aska och annat jordmaterial till platsen för att användas som underlag till vägar och för att fylla och forma området som i detaljplanen anvisats för rekreation och idrott.

Stor grop i marken på byggplats. I bakgrunden syns ett hus.
Bildtext Byggplatsen hösten 2021. I sluttningen i bakgrunden syns ett hus.
Bild: Leo Gammals / Yle

Vatten hade samlats i gropar på byggområdet under våren 2018 och då en jordvall gav vika kom vattnet åt att svämma över och rann ut i en liten rekreationsdamm som finns på familjen Aaltos gård. Vattnet förde med sig jordmassor och smutsade ner dammen där familjen hade brukat simma.

– Vi krävde att dammen ska rengöras men ingen gick med på det, säger Satu Aalto.

Enligt NTM-centralen och kommunens tekniska direktör Ilari Myllyvirta har kommunen i juni 2018 bett NTM-centralen utreda dammens skick. Senare har NTM-centralen fått ett meddelande om att man kommit överens om saken med grannen. Myllyvirta vet inte vem som skickat det.

Fler översvämningar 2021

I slutet av mars 2021 bröt sig smältvatten genom en blöt askvall på byggområdet och rann som en sex meter bred flod över en grannes gård. Han intervjuades av Helsingin Sanomat. Den här gången var det inte Aalto utan två andra grannar som fick vatten på gården.

Hösten 2021 hände det för Aalto igen.

– På sätt och vis var det mer dramatiskt den gången, för man hade med flit styrt dagvattnet över på vår tomt och via ett dike till vår damm. En dag var den helt klar och simduglig, nästa dag var den fylld av brunt smuts, säger Aalto.

En grumlig liten damm med brygga.
Bildtext Familjen Aaltos damm hösten 2021.
Bild: Satu Aalto

Aalto berättar att familjen tog kontakt med kommunen och andra instanser för att få reda på vad som händer och för att be någon städa upp.

– Ingen har ännu fixat någonting. När vi började undersöka det här så kom det fram att man bakom vår rygg hade gjort upp en dagvattenplan som gick ut på att allt vatten från jordtippen styrs till vår damm, säger Aalto.

Hon kallar byggarbetsplatsen för jordtipp, eftersom det är vad hon upplever den som. De tidigare oklarheterna kring miljölovet handlade just om ifall Hotela kört för mycket jord till byggplatsen och om den placerats på fel ställen eller inte. Kommunen avbröt arbetet för nästan två år mellan 2019 och 2021.

Våren 2021 beviljade Sibbo kommun Hotela ett miljöåtgärdstillstånd som tillät bolaget fortsätta köra stora mängder jord till byggplatsen. Ett av kraven för att få tillståndet var att Hotela måste göra upp en dagvattenplan.

Planen berör bara Nevas gårds detaljplaneområde, alltså stugbyn, och tar inte ställning till vad som händer med vattnet när det kommer ut på grannarnas gårdar. Enligt planen styrs dagvattnet bort från Hotelas område så att det hamnar i ett dike som går över familjen Aaltos gård till deras damm. Vattnet borde sedan söka sig vidare därifrån via andra diken och täckdiken till floden Nevas.

Ett dike överfullt med grumligt vatten
Bildtext Diket på Aaltos gård, fyllt till brädden hösten 2021.
Bild: Satu Aalto

– Kommunen har godkänt dagvattenplanen bakom vår rygg, när man borde ha lov av markägaren för att få styra dagvattnet över på någon annans tomt, säger Aalto.

Enligt Myllyvirta är det inte så enkelt utan beror på var vattnets naturliga avrinningsrutt går. Enligt vattenlagen får man inte ändra på den utan lov. Samtidigt gäller det att man inte får leda dagvattnet till grannens tomt, om det inte är frågan just om en naturlig bäck eller ett dike.

I det här skedet har man inte hunnit ta reda på vad läget är med vattnet som går genom Aaltos tomt men enligt Myllyvirta verkar det troligt att dagvattnet rinner enligt sin naturliga rutt.

Krånglig helhet – därför är saken så svår att lösa

Ilari Myllyvirta förklarar att dagvattnet från norra delen av planområdet enligt dagvattenplanen styrs till en uppsamlingsdam, därifrån man sedan släpper igenom lite åt gången. På det sättet ska det inte komma ut mer vatten i diket på en gång än vad som kan föras bort, åtminstone i teorin.

Under byggarbetets gång, innan uppsamlingsdammen byggdes, styrdes vattnet via tillfälliga dammar. Eftersom dagvattnet grumlades av byggarbetena styrdes det genom lakvattensfördämningar som ska göra det klarare igen.

I november 2021 var den slutliga uppsamlingsdammen ännu inte klar och man använde alltså de tillfälliga dammarna och lakvattensfördämningarna. Nu är den slutliga uppsamlingsdammen klar och i användning.

När Aalto i november meddelade kommunens miljöinspektion att hennes damm blivit grumlig så krävde kommunen att Hotela ska förbättra lakvattensfördämningarna. Det gjorde Hotela.

Enligt Myllyvirta är det oklart vad som orsakade att Aaltos damm grumlades och vattenytan steg i november 2021. Vattenytan ska åter ha sjunkit efter att höstregnen slutade.

Aalto säger att kvaliteten på deras brunnsvatten sjunkit. Enligt analysen av testresultaten som paret låtit göra vid Metropoli lab i november 2021 är brunnsvattnet inte drickbart på grund av för höga fluoridnivåer.

Fluorid finns naturligt i jordmån med mycket rapakivigranit. Små doser fluorid förebygger hål i tänderna, men för mycket är skadligt både för tänder och benbyggnad.

NTM-centralen bad Hotela låta ta vatten- och askprover från området som översvämmades våren 2021 och man hittade inget avvikande. Askan som används på området är enligt testresultaten inert, vilket betyder att den inte avger några skadliga ämnen eller andra kemiska föreningar.

Pågående problem

Aalto berättar att hon meddelat polisen om vattnet och förstörandet av dammen i oktober 2021. Hon har inte hört något av polisen sedan dess.

Problemet är inte bara det att dammen är förstörd.

– Dagvattnet rinner hela tiden ut i dammen. Diket som leder dit är inte dimensionerat för den här vattenmängden så diket är hela tiden fullt och vattnet kommer över kanterna. All mark på den sidan dammen är helt våt, säger Aalto.

Dessutom verkar de stora mängderna fyllnadsjord på byggplatsen ha pressat i väg grundvattnet mot Aaltos och grannarnas tomter. Det nämns i dokumentet som NTM-centralen gjort upp efter att den besökt grannskapet tillsammans med representanter för kommunen och Hotela. Mer om det också senare i artikeln.

– Grundvattnet kommer till ytan på flera ställen, ett ställe på vår tomt och flera på grannarnas. Det är som ett hål i marken därifrån det hela tiden kommer ut rinnande vatten, också då det var riktigt kallt i vintras, säger Aalto.

En hage fylld av is.
Bildtext Aaltos hästhage är täckt av is.
Bild: Satu Aalto

Det finns nu flera ställen på gården där det är 30–40 centimeter tjock is. Till exempel är hästhagen på gården våt och isig.

– En åker är helt täckt av is, gräsväxten som växer där kommer att dö, säger Aalto.

Kandamavägen som leder till Aaltos och grannarnas gårdar är också ställvis alldeles våt och på vintern istäckt.

– Emellanåt kommer det mer vatten som gör hål i istäcket innan det fryser igen. Vägen har inte varit i körskick på flera månader. Om man har en terrängbil och dubbdäck så går det, inte annars, säger Aalto.

Familjens barn åker taxi till skolan, men chauffören vägrar köra längs vägen eftersom taxin fastnat två gånger.

– Barnet lämnas längre bort och måste gå en lång sträcka. Enligt lagen borde vägarna vara i sådant skick att ambulansen kommer fram, men till oss kan den inte köra.

En väg täckt av tjock våt is.
Bildtext Kandamavägen vintern 2022.
Bild: Satu Aalto

Svårt få hjälp

Satu Aalto säger att de skickat ett krav till Hotela på allt som borde fixas.

– Det kom ett väldigt osmakligt brev där deras advokat sa att de har rätt att leda ut vattnet i vår damm eftersom vi olovligt skulle ha låtit gräva den trots att dammen syns på tjugo år gamla flygfotografier.

Aalto är besviken på Sibbo kommun, som hon upplever inte har gjort någonting för att hjälpa familjen.

– NTM-centralen sa att det är fel att dagvattnet styrs till vår tomt och att kommunen måste göra upp en plan för hur vattnet leds annanstans. Kommunen har sagt att Hotela ska få göra projektet till slut, sedan kan vi förhandla med dem om hur dagvattnet ska skötas. Enligt lagen ska kommunen sköta dagvattenplanen för planlagt område, men de har sagt att det är en sak mellan oss och Hotela, säger Aalto.

Jordhögar på byggplats.
Bildtext Jordhögar på byggplatsen hösten 2021.
Bild: Leo Gammals / Yle

Enligt Ilari Myllyvirta har Sibbo kommun gjort det den kunnat och varit skyldig till.

Han säger att man redan i planläggningsskedet utrett vattenavledningsrutterna på området.

– Rutten via Aaltos fastighet har alltid varit en naturlig avledningsrutt för dagvatten. Det är också den enda möjliga. Aaltos damm är vid den lägsta punkten, säger Myllyvirta.

Han berättar att han fått höra av andra invånare att det tidigare löpt ett brett dike över Aaltos gård, men att det i något skede ändrats till ett täckdike. Enligt Myllyvirta bor det flera personer i området, men Aalto är den enda som klagar.

Satu Aalto tycker det gick fel till då grannarna hördes innan kommunen beviljade miljöåtgärdstillståndet våren 2021.

– Kommunen hörde grannarna men lät bli att berätta vad tillståndet innehöll, att man får köra hit infernaliska mängder jord. Annars skulle vi ha klagat, säger Aalto.

Hon säger att familjens gård tidigare var den högsta punkten på området.

– Nu är vi som på bottnen av en amfiteater. På två sidor av vår tomt reser sig vertikala väggar av jord och aska, som värst över tio meter höga. Det är inte högar utan markytan har höjts så mycket, säger Aalto.

En stor jordhög invid skogskanten.
Bildtext Stor skillnad i marknivån mellan byggområdet och grannens tomt.
Bild: Satu Aalto

När intervjun görs i slutet av mars väntar familjen på att få höra vad NTM-centralen beslutar. De undersökte om det behöver göras en miljökonsekvensbedömning av Hotelas verksamhet.

– Vi väntar på information från NTM-centralen om vad som händer härnäst. Sedan kommer vi så klart dra Hotela inför rätta och kräva att vattnet förs annanstans, dammen städas upp och vägen repareras. Vi kommer också att söka juridisk hjälp för att ta reda på om Sibbo kommun gjort något fel i förfarandet, om det går att kräva någonting därifrån, säger Aalto.

Några dagar efter intervjun kommer beslutet från NTM-centralen: Det behöver inte göras en miljökonsekvensbedömning. NTM-centralen anser att jordfyllnadsarbetena som Hotela gör går enligt bestämningarna i detaljplanen och miljöåtgärdstillståndet. Därför räknas inte deponeringen av jord på området som en jordtipp och någon miljökonsekvensbedömning behövs inte.

Dessutom är markarbetet som kräver fyllningsjord till så stor del klart att det inte är någon mening med att göra en MKB-bedömning eftersom den egentligen ska användas för planeringen av arbetet.

Vad händer nu?

I slutet av januari 2022 organiserade Nylands NTM-central ett terrängbesök hos grannarna som bor längs Kandamavägen intill Hotelas område. Med på besöket var representanter från NTM-centralen, kommunen och Hotela. Grannen Satu Aalto deltog då gruppen besökte hennes fastighet.

I en rapport över besöket skriver NTM-centralens överinspektör Susanna Uusi-Kytölä att Hotela inte behandlat dagvattnet riktigt enligt planen och att man börjat förverkliga dagvattenplanen först då problem uppkommit.

Just då var inte vattennivån i Aaltos damm förhöjd och diket som leder dit från Hotelas sida var nästan tomt.

Uusi-Kytölä konstaterar ändå att den del av Hotelas område från vilket dagvattnet leds till Aaltos tomtgräns är större till ytan än det naturliga avrinningsområdet. Samtidigt har det skett kraftiga förändringar i markanvändningen på området, så det är klart att dagvattenmängden vuxit, enligt Uusi-Kytölä.

En stor vattenfylld grop på en byggplats. Träd ser ut att stå i eller omkring gropen.
Bildtext Vatten som ansamlats i en grop hösten 2021.
Bild: Leo Gammals / Yle

Under besöket såg man inga ställen där det klart skulle ha gått att säga att det är grundvatten som kommer upp ur marken, men Uusi-Kytölä skriver att byggarbetena på Hotelas fastighet kan ha påverkat grundvattnet och fått vattentrycket att öka just under Aaltos fastighet.

NTM-centralen tror att största delen av problemen med den överfrusna Kandamavägen beror på vintervädret och att vägtrummorna frusit, men att tilläggsvattnet från detaljplaneområdet kan ha gjort läget värre.

Uusi-Kytölä skriver att det är frågan om ett dagvattenproblem som är på och kommer från ett planområde och att det enligt Markanvändnings- och bygglagen är på kommunens ansvar att lösa problemet.

Efter besöket beslutar kommunen starta en utredning av avledningssystemets kapacitet (diken, täckdiken, åar och bäckar) som dagvattnet från Nevas gårds område rinner via innan det når ån. Kommnen vill ta reda på varför vatten samlas på grannfastigheterna och Kandamavägen och vad det går att göra för att avrinningen ska fungera bättre.

Enligt Ilari Myllyvirta har kommunen enbart lovat att utreda vad som kan göras, inte att fixa dagvattenproblemet. På vems ansvar det är att ta till åtgärder klarnar förhoppningsvis när man vet var problemet ligger, varför avledningssystemet inte "drar" så att säga utan vattnet i stället ligger kvar på Aaltos tomt och Kandamavägen.

Diskussion om artikeln