Brist på yrkeskunniga inom vvs-branschen – många har gått i pension och det finns mycket jobb
Det är stor efterfrågan på montörer och ingenjörer som kan värme, ventilation, vatten och avlopp. Miljökraven på energisnåla hus gör också att yrkeskunnigheten sätts på prov.
Har du en tonåring som småningom ska börja fundera på fortsatta studier och utbildning? Vårens gemensamma ansökan till utbildning och vårens andra gemensamma ansökan till yrkeshögskolor och universitet är avslutade för den här gången, men ett hett tips är att börja fundera på en framtid inom vvs-branschen.
– Det är nog brist på kunnig arbetskraft och det budskapet kommer från många företag, säger Siru Lönnqvist som är verksamhetsledare för VVS Föreningen i Finland.
Hon tillägger också att arbetskraftsbristen börjar vara ett problem på många håll, inte enbart i huvudstadsregionen.
Lönnqvist får medhåll av Mats Lindholm på Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Han är utbildningsledare för byggmästar- och ingenjörsutbildningarna i Raseborg.
– Marknaden har märkt att vi har en vvs-ingenjörsutbildning här, säger Mats Lindholm och hänvisar bland annat till vårens ansökningssiffror till Novia i Raseborg.
Yrkeshögskolan Novia i Raseborg har startat en ny utbildning för vvs-planerare. I december i år klarnar det hur många som väljer att rikta in sig på vvs-branschen av dem som i höstas (2021) inledde sina byggingenjörsstudier.
Redan nu pågår en fortbildning för vuxenstuderande, det vill säga för personer som redan har en ingenjörsutbildning, men som nu lär sig vvs-projektering för koldioxidneutralt byggande av sunda hus, som fortbildningen heter.
Många trotjänare har gått i pension
Ove Lahtivuori, som tillsammans med sin fru Mari Lahtivuori driver ett vvs-företag i Svartå, har också märkt av att det är ett sug efter både vvs-montörer och vvs-ingenjörer. Företaget har ändå lyckats rekrytera ny personal, säger Lahtivuori.
– De senaste fem-sex åren har tre gamla rörmontörer gått i pension, men via praktikplatser som pojkarna har varit på har vi fått se vad de går för – så har vi anställt riktigt bra folk.
Företaget LVI Gerkman i Svartå har i dag sju montörer. En av dem är Virkbybon Kenneth Öhman som redan är något av en trotjänare inom firman.
– Jag hade några föräldrabekanta som hade jobb på Gerkmans, så på den vägen är det. Det är för 30 år sedan, säger Kenneth Öhman.
Man kan säga att Kenneth Öhmans föräldrars vänner gjorde det som VVS Föreningen i Finland har gjort de senaste åren, en reklamkampanj över hur bra branschen är.
Få ville bli rörmokare och det märks än i dag
Så värst populärt var det däremot inte att jobba som vvs-montör när Kenneth Öhman blev klar med sin utbildning vid dåvarande Västra Nylands yrkesskola i Karis i början av 1990-talet.
– Vi var ungefär tolv i klassen och vad jag vet så var vi två som fortsatte med jobbet. Resten började med annat, säger Kenneth Öhman.
Han vet inte riktigt vad det beror på, men minns att det var bara två skolor som ordnade svenskspråkig utbildning för vvs-montörer på den tiden, en i Österbotten och så yrkesskolan i Karis.
– Vi var dessutom sista gruppen och efter det var rörlinjen borta från Västnyland i några år.
Det märks än i dag att det fanns en tid då inte utbildades rör- eller vvs-montörer på svenska i regionen och att den enda svenskspråkiga utbildningen fanns i Österbotten.
– Det berodde nog på lågkonjunkturen i början av 90-talet, anger Mats Lindholm vid Yrkeshögskolan Novia som en orsak till att få ville utbilda sig inom vvs.
– Jag tror att folk tyckte det var ett smutsigt och tungt jobb, säger vvs-företagare Ove Lahtivuori.
Lahtivuori tillägger att det i dagens läge är ett rent jobb, med nya monteringstekniker som gör att jobbet inte heller är lika fysiskt tungt som det var då, när bland andra Kenneth Öhman gick ut skolan.
I dagens läge utbildas det rörmontörer vid Axxell i Karis och på finskt håll har Luksia i Lojo samma utbildning.
Kenneth Öhmans son och hans sambos son studerar båda i Luksia i Lojo och vi skämtar om att det finns hopp om att en ny Öhman fortsätter på familjen Lahtivuoris vvs-företag.
Lönar sig jobba som anställd för att bli montör på riktigt
Vi kommer in på ämnet entreprenörskap. Många inom vvs-branschen jobbar i dag som företagare. De har sin egen enmansfirma så som många andra inom byggbranschen.
Det har aldrig lockat Kenneth Öhman att bli företagare.
– Jag är väl för lat, skämtar Öhman och tillägger att han trivs som anställd med regelbundna arbetstider och lediga veckoslut.
– Som bäst är det nog ett sådant drag i alla företag, så om man vill vara anställd, så tror jag nog att det lyckas, säger Ove Lahtivuori.
Han är också av den åsikten att alla nyutexaminerade rör- eller vvs-montörer skulle må bra av att jobba som anställda några år innan de eventuellt grundar ett eget företag.
– När du kommer ut från ”yrkis” så ska du nog jobba ett par, tre år innan du kan börja kalla dig rörmokare. Grundutbildningen räcker nog inte för att starta ett företag, du måste få lite mera kunskap och känning av branschen, säger Ove Lahtivuori och tillägger att det förstås är hans åsikt.
Lahtivuori är diplomingenjör och tog tillsammans med sin fru Mari över sin svärfars firma för cirka 20 år sedan, efter moget övervägande.
Finns brister i utbildningen på vissa håll
Gedigen kunskap inom vvs-branschen är något som verksamhetsledare Siru Lönnqvist vid VVS Föreningen i Finland lyfter fram när vi talar om hur läget är i dag och hur framtiden ser ut.
Lönnqvist säger flera gånger att det är brist på kunnig arbetskraft och hon gör det med betoning på just ordet kunnig.
Det är nämligen ett problem på vissa håll, säger hon.
– Vissa som läser sig till rörmontör får en väldigt bra utbildning. Vi har yrkesinstitut som ger en riktigt bra utbildning, men sedan har vi tyvärr också instanser där kvaliteten på utbildningen inte är så bra.
Här vill jag ändå säga att de svenskspråkiga utbildningarna har definitivt hört till dem som är klart bättre
Siru Lönnqvist, verksamhetsledare för VVS Föreningen i Finland
Siru Lönnqvist har fått respons från arbetsplatser där man varit besvikna över hur lite de unga, nyutexaminerade kan.
– Det är inte bra och det är en sak som diskuterats ganska mycket. Här vill jag ändå säga att de svenskspråkiga utbildningarna har definitivt hört till dem som är klart bättre.
Sug efter vvs-ingenjörer och delvis brister inom montörsutbildningen
Stora donationer för flera svenskspråkiga vvs-ingenjörer
På tal om svenskspråkig utbildning så är Yrkeshögskolan Novia i Raseborg den enda i Finland som framledes utbildar vvs-planerare på svenska.
Skolan fick i slutet av 2020 en donation på 500 000 euro av två stiftelser och tolv företag inom just värme, ventilation och sanitet.
I mitten av mars invigde Novia dessutom ett vvs- och bygglaboratorium där det finns ett ventilationssystem som konkret också kan visa hur allt fungerar och hur det ska planeras och styras för att få energieffektiva byggnader med bra inomhusklimat.
Också labbet är en donation av företag inom vvs-branschen, vilket också visar hur stort behovet är av mera vvs-ingenjörer.
– Vi kommer inom en månad att använda det här labbet i vår fortbildning med våra vuxenstuderande. För våra dagstuderande så kommer redan första årets studerande att bekanta sig med de olika komponenterna i ventilationssystemet. Mera systemtest och sådant gör de senare i sina inriktade studier, säger Toni Pölönen som är lektor i vvs-teknik.
Den nya ingenjörsutbildningen inom vvs-planering vid Novia i Ekenäs är uppbyggd så att alla studerande som antas till utbildningen för byggnads- och samhällsteknik studerar tillsammans i ett och ett halvt år.
– Det här betyder också att de av våra studerande som sedan väljer konstruktionsteknik har en aning mer grundkurser i vvs-teknik än vad de finskspråkiga ingenjörerna har, säger utbildningsledare Mats Lindholm.
Det är pedagogiskt viktigt med gemensamma studier så att man senare, i arbetslivet, också förstår varandra, säger Lindholm.
– A och O för en fungerande byggnad är att hustekniken, det vill säga vvs går ihop med byggnaden och dess konstruktioner i övrigt, säger Mats Lindholm
– Det behövs allt mer vvs-planerare nuförtiden eftersom vi har allt mer mångsidigare projekt med olika hybridsystem. De varma somrarna till exempel har gjort att vi har behov av att planera kylsystem, säger Toni Pölönen, lektor i vvs-teknik.
Vvs-branschen viktig i klimatarbetet
– Det växande behovet av vvs-planerare kommer framför allt från globala och europeiska krav på att våra byggnader ska bli allt energieffektivare. I viss mån kan man lösa energieffektiviteten genom att göra bättre fungerande ytterskal, men de stegen har vi tagit ganska långt redan. Nu måste vi bland annat få en bättre, mer avancerad ventilation och vvs-teknik i sin helhet, säger utbildningsledare Mats Lindholm.
Yrkeshögskolan Novia Raseborg har startat svenskspråkig utbildning för vvs-planering
Intresseföreningarna inom värme, ventilation, vatten och avlopp jobbar alla för att lyfta branschens attraktivitet för att få unga att utbilda sig till montörer och speciellt till ingenjörer inom vvs-teknik.
Just byggnaders roll i klimatarbetet är något som lyfts fram på nationell, europeisk och global nivå.
– Det är en viktig bransch när vi talar om klimatförändringen och hur förhindra den. Fyrtio procent av energiförbrukningen används i byggnaderna så det kommer att krävas mycket åtgärder för att göra våra byggnader energieffektivare och klimatneutralare, säger Siru Lönnqvist, verksamhetsledare vid VVS Föreningen i Finland.
Lönnqvist tror att många fått upp ögonen för hur viktig just vvs-branschen är och att det därför ska locka unga att söka sig till de här utbildningarna.
– En bonus är också att man nästan garanterat får jobb. Just nu byggs det mycket nytt, men också när det inte byggs så mycket nytt så finns det renoveringar i befintliga byggnader, säger Lönnqvist.
– Som bäst vet jag att det är nästan omöjligt att få tag på en vvs-planerare i Västnyland. Det finns inte många och vissa går i pension, så det finns nog ett stort behov av ingenjörer också, i synnerhet i större företag, säger Ove Lahtivuori.
Det Lahtivuori ändå främst behöver är montörer.
' /%3E%3C/svg%3E)
