Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Italienarna stöder inte ökade försvarsutgifter trots kriget i Ukraina – påven starkt kritisk mot försvarssatsning

Från 2022
Mario Draghi under en debatt i senaten
Bildtext Natos stadgan förutsätter att medlemmar satsar över två procent av BNP på försvaret, men Italien har inte gjort det på länge. Mario Draghi kämpar nu med att möta målet, emot både folkopinionen och politisk majoritet mot försvarssatsningar.
Bild: EPA-EFE/All Over Press /ALESSIA PIERDOMENICO / POOL

Italien premiärminister Mario Draghi är fast besluten att lägga två procent av BNP på militära utgifter. Men sex av tio italienare säger nej och de får stöd av en mycket kritisk påve Franciskus.

Påven Franciskus har kallat de ökade militärutgifterna för galenskap. Och han vänder sig starkt mot militariseringen som sker i de europeiska länderna mot bakgrund av kriget i Ukraina.

Han har till och med sagt sig skämmas över att det faktum att en grupp länder lovat att lägga två procent av BNP för att köpa vapen som ett svar på det pågående kriget.

Påven kysser en ukraisnkr flagga.
Bildtext Påven har skarpt fördömt Rysslands angrepp mot Ukraina men är också kritisk mot upprustning i alla dess former.
Bild: Ettore Ferrari / EPA

”Världen styrs fortsatt som ett "schackbräde", där de mäktiga studerar sätt för att kunna uppnå dominans på bekostnad av andra”, har han sagt.

Påven är av åsikten att fred måste uppnås till varje pris och fördömer möjligheten att kunna nå fred med vapen.

Majoritet mot mer pengar till försvaret

Enligt en färsk opinionsundersökning får han också stöd av en majoritet av italienarna, som vänder sig mot en så drastisk ökning av militärutgifterna. Sex av tio är mot en ökning av försvarsbudgeten.

Marco Strona och Gianluigi Farneti på en fredsdemonstration i Fabriano 26 februari 2022
Bildtext Marco Strona och Gianluigi Farneti på en fredsdemonstration i Fabriano 26 februari 2022
Bild: Christin Sandberg / Yle

Enligt italienarna är det en historiskt svår tid redan sedan innan krig och det finns andra samhällsområden som måste prioriteras, såsom hälso- och sjukvården.

– Jag är av princip mot en ökning av militärutgifterna, och har till exempel alltid fascinerats av landet Costa Rica som i ett övrigt väldigt militariserat område faktiskt har valt att inte ha en armé överhuvudtaget, säger Guido La Rovere som driver en tidningskiosk i Fabriano.

Kioskägaren Guido La Rovere i Rom.
Bildtext Guido La Rovere som arbetar i sin tidningskiosk och träffar människor hela dagarna upplever att många lyssnar till politisk propaganda som de vill höra istället för att analyser skeenden.
Bild: Christin Sandberg / Yle

Han skulle hellre se investeringar i forskning och utveckling av ny teknik för att motverka klimatförändringarna.

Ingen politisk majoritet bakom försvarssatsning

Inte heller i politiken finns det stort stöd i nuläget, då det är långt ifrån politisk majoritet i parlamentet för ett dylikt beslut.

För premiärminister Mario Draghi kommer det alltså inte att bli något enkelt beslut att fatta, inte minst eftersom det råder oenighet bland de politiska partierna.

Framför allt vänder sig tidigare premiärminister och nuvarande ledare för anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen (M5S) Giuseppe Conte mot beslutet att spendera två procent av BNP på militär upprustning.

Italian pääministeri Giuseppe Conte
Bildtext Femstjärnerörelsens ledare (M5S) Giuseppe Conte.
Bild: EPA / Italian pääministerin kanslia

Det innebär att det inte finns någon majoritet i parlamentet för att öka utgifterna i nuläget.

Ledningen för det socialdemokratiska partiet Partito democratico är för två procentsmålet, men det råder splittring inom partiet.

Draghi verkar dock fast besluten att leva upp till internationella åtaganden. Målet är att successivt öka militärutgifterna så att de når målet på 2 procent av BNP fram till 2028. Det innebär att det väntar svåra förhandlingar för Draghi för att kunna ro i land beslutet.

Två symboler för folkopinionen mot upprustning

Det är dock tydligt att det politiska och samhälleliga landskapet är splittrat över lag.

Både påven Franciskus och landets president Sergio Mattarellas offentliga uppträdanden har varit glesare sedan Ryssland inledde kriget i Ukraina. Tidigare brukade både eller minst en av dem avsluta i princip alla nyhetssändningar.

Fredsflagga hänger utanför kafé i Fabriano.
Bildtext Fredsflaggan hänger lite runt om i städerna. Här utanför ett kafé i Fabriano.
Bild: Christin Sandberg / Yle

Men på den Internationella dagen mot minor måndagen 4 april gjorde president Sergio Mattarella ett skriftligt uttalande där han skrev ”att stoppa krig och förstörelse är möjligt” och att det också var ett av ”skälen till den mänskliga civilisationens varande".

Påven gick på onsdagen ut och underströk FN:s svårigheter att agera.

– I kriget i Ukraina bevittnar vi FN:s impotens, säger påver Franciskus och fortsätter:

– Idag pratar vi ofta om "geopolitik", men tyvärr är de mäktigaste staternas dominerande strategi att hävda sina egna intressen genom att utvidga sitt inflytande ekonomiskt, ideologiskt och militärt.

Enligt påven behövs ett nytt sätt att styra länder.

Guido La Rovere i tidningskiosken tycker att det behövs mer kunskap och medvetenhet hos italienarna, som han menar alldeles för oreflekterat låter sig styras av starka ledare och propaganda.