Elva kandidater tävlar om att utmana Emmanuel Macron – de här fem ligger bäst till i Frankrikes presidentval på söndag

Frankrike går till presidentval på söndag och det är bäddat för ett mycket jämnt lopp. Valet kan ändå tänkas bjuda på överraskningar. Vem ställer upp och hur goda chanser har kandidaterna att utmana sittande president Emmanuel Macron?

Den första omgången i det franska presidentvalet är på söndag, 10 april. Det är ändå mycket sannolikt att valet först avgörs vid en andra omgång den 24 april.

Frankrikes sittande president Emmanuel Macron ställer upp i valet för andra gången i sin karriär. Senast blev det brakseger för honom och hans parti Republiken på väg (La Republique En Marche!), men hur ska det gå nu? Det är tjugo år sedan fransmännen återvalde en sittande president och frågan är om Macron ska lyckas bryta den trenden.

Valet har överskuggats av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Macron har knappt deltagit i några presidentvalsdebatter eller fört någon kampanj. För många väljare är landets största problem de höga levnadskostnaderna.

Totalt ställer 12 kandidater upp i presidentvalet. Men endast fem av dem väntas få över tio procent av rösterna: Emmanuel Macron, Marine Le Pen, Jean-Luc Mélenchon, Valérie Pécresse och Éric Zemmour. Låt oss ta en närmare titt på dem.

Emmanuel Macron – sittande president med kritiserade reformer i bakfickan

• 44 år gammal

• representerar centerpartiet La République En Marche!, på svenska Republiken på väg

• Placerar sig i mitten på vänster–höger skalan

Emmanuel Macron blev Frankrikes yngsta president år 2017. Inför valet grundade han sitt parti, centerpartiet La République En Marche!, för att utmana de traditionella partierna.

Fem år senare fortsätter han dominera fransk politik men utmanas främst av ytterhögerkandidaten Marine Le Pen, som han år 2017 vann över i den andra valomgången med 66 procent av rösterna. Mycket tyder på att det kan bli just samma duo som ställs mot varandra i en andra omgång.

Macron var ekonomiminister under president François Hollande mellan år 2014 och 2016, men innan det har han inte varit politiskt aktiv. Före sin politiska karriär har han bland annat varit delägare och rådgivare vid investeringsbanken Rothschild & Cie i Paris.

Under Macrons tid som president har han bankat igenom en rad kontroversiella reformer. Han har gjort det lättare för företag att säga upp sin personal och infört stränga säkerhetslagar i försök att tackla terrorism.

Hans förslag om förhöjd bränsleskatt fick ändå slopas, efter att det gett upphov till massiva protester där personer tillhörande den rörelse som kom att kallas Gula västarna ställde till med oroligheter framförallt i Paris.

Han lovade också fler jobb till fransmännen, för att få ned arbetslöshetssiffrorna från över tio till sju procent före år 2022. Den reformen lyckades han inte genomföra i och med coronapandemin, men i nuläget ligger arbetslösheten i Frankrike på 7,4 procent.

Den senaste reformen handlar om att höja pensionsåldern från 62 till 65.

Macron är trots allt tippad att vinna valet, men hans största rival Marine Le Pen ser ut att knappa in på det lilla försprång opinionsmätningarna ger honom.

Marine Le Pen – invandringskritisk yrkespolitiker, ytterhögerns favorit

• 53 år gammal

• representerar det nationalistiska högerpopulistiska partiet Rassemblement National (tidigare Front National), på svenska Nationell Samling

• placerar sig i högerkanten på center-högerskalan

Marine Le Pen tävlade om presidentposten i valet 2017, men förlorade i andra omgången mot Emmanuel Macron. Det är tredje gången hon ställer upp i ett presidentval, år 2012 kom hon trea.

Le Pen är en politisk spelare av rang, med bakgrund som EU-parlamentariker och mer eller mindre infödd i den politiska eliten.

Namnet Le Pen innebär en direkt associering till ytterhögern i Frankrike, hennes familj var länge nämligen lika med ytterhögern i årtionden. I det här valet utmanas hon ändå av nya ytterhögerkrafter i och med Éric Zemmour.

En del av hennes anhängare, inklusive hennes eget syskonbarn, har slutit upp bakom Zemmour i det här valet. Hans extrema åsikter om islam och migration har fått Le Pen att verka mer moderat.

Hon har ändå stigit i opinionsmätningarna efter att hon hållit tillbaka med sin mer kontroversiella retorik och i stället levererat ett enkelt budskap till sina väljare: Jag ser till att föra tillbaka pengarna i era fickor.

Hon verkar ha lyckats avdemonisera bilden av sitt högerytterparti. Hon har arbetat hårt med att städa upp partiet efter dess tidigare ledare, hennes pappa Jean-Marie Le Pen. Det har hon ändå gjort utan att ändra partiets kärna: Invandringskritisk politik. Dessutom kritiserar hon EU, framför allt EU-lagar eftersom hon tycker att de inte ska stå över medlemsländernas eget rättsväsende.

Ifall hon blir president vill hon arbeta för att stoppa asylrätten, att införa en folkomröstning om att begränsa migration i landet. Dessutom vill hon förbjuda användningen av hijab på offentliga platser. Hon vill också att under 30 åringar ska kunna arbeta skattefritt och befria företag från skatt ifall de höjer minimilönerna med tio procent för en stor del av sina anställda.

Le Pen har tidigare uttryckt sin beundran för Rysslands president Vladimir Putin och finansierade sin presidentvalskampanj år 2017 genom lån från ryska banker. Hon har ändå fördömt den ryska invasionen i Ukraina, men varnar för riskerna med att sanktioner mot Ryssland slår mot den franska ekonomin.

Jean-Luc Mélenchon – yttervänsterkandidat som vill locka hela vänstern

• 70 år gammal

• Representerar folkrörelsen France Insoumise, på svenska Okuvade Frankrike

• Placerar sig på långt ut vänsterkanten på vänster-höger skalan

Jean-Luc Mélenchon är vänsterns starkaste kandidat, i fransk politik klassas han som radikalvänster. Han är en gammal räv inom den franska politiken och en högljudd kritiker av Emmanuel Macrons ekonomiska politik. Han har bland annat uttalat sitt stöd för Gula väst-rörelsen.

Han har varit europaparlamentariker sedan år 2009.

Få trodde på honom som presidentkandidat, men han lyckades föra en stark kampanj och lockade uppemot 20 000 väljare på sina kampanjevenemang.

Mélenchon arbetade tidigare som lärare och journalist men lämnade de uppgifterna bakom sig redan på 70-talet, till förmån för vänsterpolitiken.

Han var tidigare en kort period minister ansvarig för lägre utbildning i en socialistregering i början av 2000-talet, men motsatte sig att Socialistpartiet drevs allt mer högerut.

Han grundade ett nytt vänsterparti, ekosocialistiska Parti de Gauche (på svenska blir det Vänsterpartiet). Det lämnade han sedan år 2014.

Mélenchon ställer upp i ett presidentval för tredje gången. Precis som år 2017 ställer han nu upp utan att vara bunden till ett parti, men med stöd av folkrörelsen France Insoumise. Han fick 19,6 av rösterna i presidentvalet 2017.

Eftersom Socialistpartiet, alltså Frankrikes traditionella center-vänsterparti, inte verkar gå hem hos väljarna i det här valet och det Gröna partiet har svårigheter med att engagera en bred väljarskara har Mélenchon försökt locka vänsterväljare att sluta upp bakom sig.

Ifall han blir president lovar han att sänka pensionsåldern till 60 och att höja landets minimilön med tio procent, till 1 400 euro i månaden. Han vill att Frankrike går ut ur Nato och att landet håller sig alliansfritt, vilket fått hans kritiker att beskylla honom för att vara Putinvänlig – något som kan äventyra hans position i det här valet.

Valérie Pécresse – första kvinnliga kandidaten i traditionella högerpartiet Republikanernas historia

• 54 år gammal

• representerar Les Républicains, Frankrikes största borgerliga parti

• Placerar sig höger på höger-vänsterskalan

Valérie Pécresse är det traditionella konservativa partiet Republikanernas presidentkandidat. Hon beskriver sig som en blandning av Margaret Thatcher och Angela Merkel.

– Jag är redo att bli republikens första kvinnliga president, sa Pécresse efter att hon utnämndes till presidentkandidat.

Vid utnämningen av henne som partiets kandidat fick hon ett lyft i opinionsmätningarna, det höll ändå inte i sig i och med att hon har haft svårt med att motivera hur hon skiljer sig från Macron samtidigt som hon utmanas av de nationalistiska partiprogrammen från sina rivaler från ytterhögerpartierna.

Hon är ordförande (de facto den första kvinnliga sådana) för regionstyrelsen för Île-de-France där Paris ingår sedan år 2015.

Hon kom in i politiken som del av president Jaques Chiracs stab, men hennes egen politiska karriär inleddes år 2007 då hon blev minister för högre utbildning i Frankrike under president Nicolas Sarkozy. Sarkozy stöder inte hennes kandidatur, vilket tros ha skadat hennes kampanj.

Valérie Pécresse är pro-EU och uppfattas som moderat, enligt vissa är hennes politik för lika Macrons. Hon förespråkar ändå stränga regler för migration, integration och Islam.

Pécresse har anklagat Macron för att kopiera hennes partis politik och har kallat honom för en "blek immitation" av en center-högerledare.

Ifall hon väljs vill hon bland annat göra sig av med Frankrikes kända 35-timmars vecka genom avtal mellan varje sektor och fackförbund skillt för sig, och höja lönen med tio procent för dem som tjänar under 2 800 euro i månaden.

Éric Zemmour – Frankrikes Donald Trump med svårigheter att uttrycka sig om annat än migration

• 63 år gammal

• Representerar ytterhögerpartiet Reconquête

• Placerar sig långt ut på högerkanten på vänster-högerskalan

Érik Zemmour, journalisten, författaren och talkshow-stjärnan som ofta beskrivits som Frankrikes Donald Trump, säger sig vilja rädda Frankrike från det hot Islam enligt honom utgör mot nationen.

Zemmour har två gånger dömts för hets mot folkgrupp för sina rasistiska uttalanden.

Han representerar nationalistpartiet Reconquête som han själv grundade år 2021.

I början av valkampanjen gick hans anti-islambudskap hem, men nu har intresset för honom helt klart svalnat.
Fram till mars placerade Zemmour sig som topp tre. I fjol visade en del mätningar att Zemmour hade möjlighet att ta sig till den andra valomgången.

Sedan dess har hans väljarstöd har rasat i och med hans svårigheter att formulera sina åsikter kring annat än migration och säkerhet. Dessutom har hans kommentarer om den ryska invasionen inte gått hem hos väljarna.

År 2018 sa Zemmour sig drömma om en fransk Putin. Efter att Ryssland invaderade Ukraina fortsatte Zemmour att försvara Putin en tid, men gjorde sedan en u-sväng och fördömde invasionen.

Ifall han väljs vill han minska arvsskatten och tillåta människor att överlåta fastigheter till sina släktingar skattefritt.

Källor: Reuters, Le Monde, AFP, French24, IFOP, BBC