Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Ars 22 öppnas på Kiasma – istället för chock bjuder samtida konstnärer på mötesplatser och upplevelser

Rödfärgad stillbild från videokonstverk med människor i nära varandra i närbild.
Bildtext Stillbild ur konstnären Laure Prouvosts videoinstallation Four For See Beauties för vilket hon inspirerats av finsk bastukultur under en resa hit ifjol. Installationen kan upplevas i ett mycket varmt rum.
Bild: Laure Prouvost

Ars-utställningarna är en av den finländska samtidskonstens hörnstenar som under tidiga år brukade orsaka stor uppståndelse bland publiken. Nu öppnas Ars 22, den tionde utställningen i ordningen, med temat Levande möten.

Ars 22 visar konstverk i olika genrer av 55 konstnärer eller kollektiv från 26 olika länder. Utställningen är stor och breder ut sig i Kiasmas fem våningar. Till helheten hör flera performanser som visas under specifika tidpunkter under utställningen, och en opera med titeln Sun & Sea som har temat klimatförändring och som visas på Kabelfabriken i augusti.

Temat för årets upplaga är Levande möten och löftet från Kiasma att visa det mest intressanta inom samtidskonsten i världen och Finland.

– Efter en lång paus med pandemin och allt elände är det dags att mötas igen. Många av konstverken erbjuder publiken en möjlighet att delta, säger Minna Raitmaa, chef för publikarbete på Kiasma.

På vilket sätt är konstnärerna och verken intressanta enligt dig?

– Som alltid med samtidskonst så behandlar den och betraktar samma värld som vi andra gör. Den ser på vår värld som den är just nu och vi vet ju att världen på många sätt är i kris. Konstnärerna ställer samma frågor som vi, säger Raitmaa.

Kvinna sitter på en österländs matta och en rya i bakgrunden.
Bildtext Minna Raitmaa ansvarar för publikarbetet på Kiasma. Hon sitter på verket BönVäg av gruppen Slavs & Tatars och på väggen hänger väven Moders tungomål och faders strupar av samma konstnärer.
Bild: Eva Lamppu

Enligt Raitmaa inbjuder konstnärerna i Ars 22 betraktaren till reflektion om vår tids brännande frågor: klimatförändringen och vår relation till miljön och andra arter än homo sapiens. Det är dags att mötas igen, lyssna på varandra och försöka se bortom polariseringen i samhället.

Ett bås i beige färg med stolar och diverse färggranna textilföremål på dem.
Bildtext Bås med stolar och textilfigurer som man kan klä sig i av Eva Koťátková. Verket har titeln Vad en sköldpadda känner genom sitt skal: artöverskridande ambulerande klassrum.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Petri Virtanen
Broderi där det syns ett kvinnohuvud vågrätt.
Bildtext Självlärda irakiska Kholod Hawash har använt traditionell irakisk sömnad i sitt verk Vild sång (bilden visar en detalj av verket). I sina verk tar konstnären ofta ställning till kvinnans roll.
Bild: Eva Lamppu / Yle

Rysk konstnär vill inte delta

Men liknande storsatsningar är dyra och planeras långt i förväg vilket ofta oundvikligen betyder ett dröjsmål gällande begreppet samtid.

Det är sannolikt svårt om inte omöjligt för många konstnärer att kommentera frågor som i stunden kan kännas mest aktuella.

Många verk som nu visas är omfattande helheter som upptar hela rum och har förverkligats med stor teknisk skicklighet. Många tar upp angelägna samhälleliga frågor.

Kuratorerna har tydligt reagerat på pandemin och dess följder.

En orange buss inne i ett museum.
Bildtext Bussen av Sol Calero och muralen som omger den, kommer att bli ett stort dragplåster, gissar Minna Raitmaa.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Petri Virtanen

Syns frågan om Rysslands invasion av Ukraina i Ars 22?

Enligt Raitmaa har Kiasma reagerat på kriget med att visa inledningstexten till utställningen på nio språk. I museets femte våning kan man läsa introduktionen på bland annat ukrainska, ryska, estniska samt arabiska och somaliska.

På ett lägre plan finns en textplansch där Kiasma fördömer Rysslands attack mot Ukraina.

Konstnären Jevgenij Antufjev från Ryssland skulle visa ett verk i det som museet kallar panoramagalleriet på femte våningen. Han reagerade på kriget med att låta bli. Antufjev motsätter sig den ryska invasionen och ansåg att det inte är läge för honom att ställa ut.

Museet och konstnären kom överens om att verket kan visas om kriget upphör under utställningen och att texten No war istället skrivs stort på galleriets vägg.

– Det är väldigt sorgligt att det är som det är och att vi inte har möjlighet att visa alla konstnärers konstverk. Samtidigt har jag väldigt stor respekt för konstnären som gjorde det här valet, säger Raitmaa.

Vit vägg med text där det står No war med stora bokstäver.
Bildtext No war, övers. inget krig, står skrivet på Kiasmas vägg på den plats där ryske Jevgenij Antufjev skulle ha visat sitt verk.
Bild: Eva Lamppu / Yle
Stillbild från video där man ser ett skelett och inälvor av ett djur.
Bildtext Stillbild av videoverket Mina sköra föreställningar kan bota dig från dina usla begär av Tuấn Andrew Nguyễn från Vietnam. Verket talar om människans dominans över och samexistens med djuren.
Bild: Eva Lamppu / Yle

Salongsdugliga upplevelser

Ars har en lång historia som börjar från den första utställningen 1961. En avsikt då var att göra samtidskonsten och de internationella strömningarna tillgängliga för publiken i Finland som var avlägset och isolerat från världens konstscener.

Ars har sedan dess ordnats med 5–10 års intervaller, de första i Ateneum och under 2000-talet i Kiasma. Läs om Ars historia i Yle Arkivets artikel.

I årets upplaga har kuratorerna plockat in verk också från de tidigare utställningarna, bland dessa målaren Alex Katzs målning som visades i Ars 74.

Målad bild av ett pojkansikte.
Bildtext Målningen Leende Vincent (1972) av Alex Katz som har gjort en lång karriär som en mycket eftertraktad målare.
Bild: Sara Hildéns konstmuseum, Tammerfors / Jussi Koivunen

Enligt Raitmaa har Ars haft en stor betydelse för den finländska konsten och man kan urskilja hur vissa generationer av konstnärer till och med präglas av vissa upplagor av utställningen.

– För många var det kanske första möjligheten att se och uppleva samtidskonst och det gjorde förstås stort intryck i början på ett helt annat sätt än nu då människor reser mera, säger Raitmaa.

Uppståndelse och chock över verk eller till exempel hur sponsorpengar syntes i utställningen hörde så gott som till Ars under de tidiga utställningarna. Numera väcker varken Ars eller andra stora konstutställningar i regel några kraftiga känslor. Vad beror det på?

– Man kanske kunde tänka så att världen nu är ganska chockerande. Ars-utställningarna innehåller inte så mycket chockerande konst, men till exempel utställningen i år handlar mera om vårt förhållande till världen och hjälper oss att tänka på möjliga framtider och olika konstruktiva vinklingar, säger Raitmaa.

Många av konstnärerna på Ars har visats och uppmärksammats under de senaste åren - eller före pandemin - i stora globala konstsammanhang som Venedigbiennalen. Avsikten att göra den finländska publiken bekant med heta namn och strömningar verkar alltså fortfarande gälla för Ars.

Kiasmas renovering på hälft

Kiasma slår upp dörrarna efter en paus på över ett år då museet varit stängt på grund av renovering.

Inför öppningen pågår renoveringen fortfarande och Raitmaa bedömer att den torde bli klar i maj.

Hur syns det omfattande arbetet för publiken?

– Ändringarna som gjorts under renoveringen har varit viktiga men de är ganska osynliga. Det handlar om bättre belysning och Kiasma-teaterns teknik är förnyad. Yttertaket är ombyggt, men i samma material som förut, säger Raitmaa.

En korridor med förvaringsboxar.
Bildtext En ändring efter renoveringen är att garderoben fungerar med färre personal och mera med eget initiativ i form av förvaringsboxar.
Bild: Eva Lamppu / Yle

Ars 22 pågår till och med 16 oktober 2022 på Kiasma.