Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: Aleksander Barkov och Jonathan Huberdeau är superduon som inte går att stoppa – här är de 10 mästarkandidaternas radarpar

Kolumnbild på Anders Nordenswan.
Bildtext Fyra finländare ryms med då Anders Nordenswan listar de bästa radarparen bland Stanley Cup-favoriterna.

Varje seriös Stanley Cup-kandidat behöver en stjärntandem som kan stiga fram, göra skillnaden och avgöra. NHL:s historia är full av superduor som varit tungan på vågen i titelracet – här är radarparen som kan avgöra Stanley Cup.

Vilka NHL-spelare är på väg till VM och varför fick Arizonas veteran Jay Beagle för sig att dunka Anaheims unga Troy Terry i huvudet med bara knytnävar? Stora frågor som Mattias och Anders diskuterar i veckans avsnitt av Yle Sportens NHL-podd.

När de unga affischnamnen misshandlas vill Teemu Selänne se fler slagsmålsexperter i NHL

29:19

I onsdagsnattens målfest där Florida slog Toronto med 7–6 visade Panthers-duon Barkov–Huberdeau att de kan vända vilken match som helst. Och att ingenting biter på dem när de får motorn igång. Duon stod på tumanhand för tre mål och sex assist.

NHL:s senaste 50 år är fyllda av radarpar som lyft sina lag till vinnare: Bobby Clarke–Bill Barber, Bryan Trottier–Mike Bossy, Wayne Gretzky–Jari Kurri, Mario Lemieux–Jaromir Jagr, Jonathan Toews–Patrick Kane – listan är lång.

Det är fråga om stjärnor som tillsammans har varit ännu bättre än summan av deras personliga egenskaper. Det kallas kemi, telepati eller bara en gemensam okuvlig vinnarvision.

När sådana duor spelar i lag som annars också är starka, kan de stiga fram och göra skäl för klyschan ”omöjliga att stoppa”. Här är radarparen som de tio trovärdiga mästarkandidaterna ser till när det gäller att avgöra playoffserier – hela vägen till Stanley Cup.

Ordningsföljden på duorna baserar sig på undertecknads syn på sannolikheten för att laget vinner Stanley Cup – från 10 till 1. Det här betyder att ligans mer eller mindre officiella superpar, Connor McDavid–Leon Draisaitl inte finns med här. Oilers är inte en mästarkandidat.

Mika Zibanejad–Chris Kreider

Rangers är en ganska långsökt Stanley Cup-favorit. Desto längre säsongen lider, desto mer börjar New Yorks ursprungliga NHL-lag ändå verka som ett lag att ta på allvar. Alla kärningredienser finns: en toppkeeper, en spelskapande back och vassa toppforwardar.

Och en duo som verkligen levererar. I powerplay får den dessutom sällskap av lagets bästa spelare: Artemin Panarin. Ändå är just axeln Zibanejad–Kreider Rangers nötknäckare.

Förstacentern Mika Zibanejad både skjuter mål och gör läckra framspel. Killen med en frisyr som för tankarna till att hans mamma Ritva uppvuxen i Finlands ”Heavy Metal-bälte” i Kajanaland är på väg mot en bit över 30 mål och cirka 85 poäng.

Radarparet Chris Kreider kommer för första gången att överskrida 50 mål och är specialiserad på direktskott och styrningar. För att de ska leda till mål, behövs perfekt leverans i exakt rätt ögonblick. Samspelet med Zibanejad fyller kraven för telepati.

Kiril Kaprizov–Matz Zuccarello

Om Wild klarar första omgången, blir det Colorado i divisionsfinalen och då är det svårt. Men i och med att regerande Vezina-vinnaren Marc André Fleury anslöt sig vid trade deadline kombinerat med att Wild går som tåget just nu och stjärnorna levererar så kan det bli vårens skrällgäng.

Duon Zuccarello & Kaprizov är i alla fall så het som bara är möjligt att bli. Båda snittar ordentligt över en poäng per match och Kaprizov kan mycket väl nå 50 mål – i skrivande stund har han gjort 40.

Att herrarna har en inbyggd radar som hela tiden berättar var den andra åker är helt uppenbart. Vackrare kombinationer bjuds inte på och här finns ingen ineffektivitet. Ge duon två chanser och den ena leder till mål – oberoende av keeper.

Auston Matthews–Mitchell Marner

Toronto får minsann bestiga ett både psykiskt och helt konkret monsterberg för att ta sig till Stanley Cup-finalen. Men den här gången lär det inte ska hänga på Matthews och Marner.

Vågar så gott som lova att ligans bästa målskytt Auston Matthews vinner Hart Trophy. Han kan stanna på närmare 70 än 60 mål och har alla möjligheter att göra 50 mål i sina 50 senaste matcher. Dessutom är han i dag en center som också bidrar rejält i defensiven.

Radarparet Mitch Marner var tidigare lite mjuk och hade en tendens att försvinna i tuffa matcher. Inte längre. Marner är i dag en av ligans bästa forwardar hur man än vrider och vänder.

Marners poängsnitt den här säsongen är 1,44. Matthews snittar 1,46/match. Grymma siffror. Endast Connor McDavid har bättre snitt än Matthews. Marner i sin tur har Jonathan Huberdeau mellan sig själv och kedjekompisen.

Och tillsammans växer båda ytterligare. Duons bravur är att hålla anfallet rullande och gång på gång vinna pucken i anfallszonen, bryta passningar och blixtsnabbt skapa ett skottläge. Toronto snittar över fyra gjorda mål per match: Matthews och Marner är största orsaken.

Sidney Crosby–Jake Guentzel

Penguins är ligans poängsexa sedan årsskiftet och ser ut som ett lag byggt för slutspel. Ett inkört system, Crosby & Malkin, fungerande målvaktsspel och den smarta trejden där mångsidiga forwarden Rickard Rakell flyttade från Anaheim till Pittsburgh kan bära långt.

Penguins spelar ju inte med Sidney Crosby och Jevgeni Malkin i samma kedja, utan satsar på två toppkedjor. Då blir det duon Crosby och Jake Guentzel som är det verkliga radarparet – och har varit det redan i många år. Samspelets nivå når allt som oftast förbluffande höjder.

Den här säsongen är på väg att bli duons starkaste tillsammans. Crosby är Crosby, men Guentzel är något av en doldis med tanke på hur effektiv han är. Som bäst har han tidigare skjutit 40 mål som Crosbys vapendragare och är nu i ungefär samma takt.

Johnny Gaudreau–Matthew Tkachuk

Calgary är Colorados största hot i västra konferensen och mycket ska till om inte Flames är laget ur Pacific-divisionen som når konferensfinalen.

Förstakedjan Johnny Gaudreau, Elias Lindholm, Matthew Tkachuk är en enorm orsak till varför det går så bra för det av provinsen Albertas två NHL-gäng som kan kallas ett lag. Alla tre delar av kedjan snittar över en poäng per match, men ändå finns här en duo att hitta.

Vanligtvis består ett radarpar av en center och en ytterforward, i Flames är det de två yttrarna som sticker ut extra mycket. Kanske därför att Gaudreau och Tkachuk är så olika som spelare – den ena en liten och lätt artist, den andra en stor och tung powerforward.

Gemensamma nämnaren är att båda kan både passa och skjuta och göra det oväntade. Dessutom hittar de två jänkarna varandra i rinken på ett sätt som får den kanadensiska hemmapubliken att älska dem. I de 70 första matcherna hade duon gjort 183 poäng.

Sebastian Aho–Teuvo Teräväinen

Hur gärna man än skulle vilja placera Carolinas paradduo Aho och Teräväinen i samma kategori som de övriga duorna här, så är det bara att medge fakta: poängproduktionen hänger inte med. Aho snittar precis över en poäng, Teräväinen 0,88 poäng/match.

Ändå fyller Carolinas finländska spelgenier kriterierna för att klassas som ett radarpar i ett lag som utan vidare hör till de realistiska mästarkandidaterna.

När det gäller samspel och att skapa chanser via en närmast telepatisk koppling lämnar Aho och Teräväinen inte mycket att önska. Få duor är lika bra på snabba passningar med första beröringen och överraskande lösningar.

Slutspelet kommer ändå att bli en tuff mätare. Ska Carolina gå långt, måste första kedjans finländare lyckas.

Patrice Bergeron–Brad Marchand

Bruins har under kalenderåret 2022 klivit in bland de stora favoriterna inför slutspelet. Bara Colorado och Florida har tagit en större andel av poängen i matcherna det här året än Boston med sina 71,6 procent.

Boston är i dag ett lag med fyra starka kedjor som alla har sin egen profil. Första kedjans supergubbar Patrice Bergeron och Brad Marchand leder fortfarande laget. Och Bergeron är som bekant dessutom en av världens bästa defensiva centrar. Kanske den bästa.

Vinnarskallar med förmågan att avgöra och erfarenheten av att hitta den andra även i de mest kritiska ögonblicken – det är vad Bostons radarpar går ut på. Det är fortfarande närmast omöjligt att i en matchserie vinna matchen i matchen mot den här duon.

Brayden Point–Nikita Kutjerov

Två Stanley Cup-titlar i rad och första och andra plats i slutspelets poängliga båda gångerna. Kutjerov och Point är lagmaskinen Tampas hypergiftiga spjutspets.

Kutjerov är framspelaren, med verkligen sammetslena handleder. Han ser ytor innan de uppstår och får pucken fram till dem med häpnadsväckande precision. Vid behov har han också ett rysligt bra skott. I slutspelet brukar han också undvika att ta korkade utvisningar.

Brayden Point är den ultimata tävlaren, som spelar varje situation tills den är absolut slut. Han är under 180 cm lång, men står på skridskorna med en balans som är extremt svår att rubba och när han åker på skridskorna går det undan.

Dessutom gör Point mål då det gäller: 14 mål i playoff 2020, 14 mål i playoff 2021. I stora matcher har ingen duo varit bättre än Kutjerov–Point under pågående årtionde.

Nathan MacKinnon–Mikko Rantanen

Colorados monsterduo har i många år varit mer eller mindre officiella utmanare till McDavid och Draisaitl som NHL:s mest uppskattade radarpar. MacKinnon är enligt många världens bästa center och Rantanen enligt ännu fler världens bästa högerforward.

Den här säsongen snittar MacKinnon 1,37 och Rantanen 1,25 poäng/match. MacKinnon har pinats av skador så totala poängmängden lär bli tvåsiffrig. Rantanen har i sin tur alla chanser att som första finländare sedan Selänne göra 100 poäng. Dessutom blir det 40 mål.

Det som krävs av den här duon är att leda grundseriens bästa lag till Stanley Cup. Allt annat är ett misslyckande för radarparet som båda har alla egenskaper en toppforward behöver och tillsammans får superlativerna att bilda en lavin.

Aleksander Barkov–Jonathan Huberdeau

Floridas superduo har man egentligen sett spela tillsammans bara sporadiskt annat än i powerplay allt sedan Panthers blev ett topplag. Tanken har varit att få två toppkedjor genom att dela på talangen.

Målorgien i segern över Toronto natten mot onsdag förändrade antagligen på det. Intrejdade Claude Giroux hittade lite av slumpen under matchens gång kemin med Sam Bennet och Carter Verhaeghe – och då blev det plötsligt helt logiskt att para ihop Barkov och Huberdeau.

Det var såklart bara en match, men uppvisningen var av typen Wayne & Mario i Kanada Cup 1987. Torontos radarpar Matthews–Marner matchades mot Barkov och Huberdeau och stod sammanlagt för 2+5 men hängde de hängde inte med när Floridaduon började producera.

Jonathan Huberdeau är för övrigt jämte Auston Matthews säsongens näst effektivaste spelare med 1,46 poäng i snitt per match. Barkov är åtta med 1,33 (läget 7 april).

Och då har de alltså egentligen bara spelat tillsammans i powerplay. Tippar att Giroux förändrar på det och att Florida därmed parar ihop duon som ordagrant inte går at stoppa. Inga medel funkar. Stora, starka, skickliga, kreativa, båda skjuter extremt bra. En superduo.

Tack för att du läste.

Källor: hockeydb.com nhl.com, hockey-reference.com, dailyfaceoff.com

Diskussion om artikeln