Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Det blir en slutkamp mellan Macron och Le Pen – det första valresultatet i Frankrike är klart

Uppdaterad 11.04.2022 15:07.
Emmanuel Macronin ja Marine Le Penin kasvot lomittuvat taitetussa vaaliesitteessä.
Bildtext Vem blir Frankrikes nästa president?
Bild: Nicolas Tucat / AFP

Det är som väntat Emmanuel Macron och Marine Le Pen som går till en andra valomgång i det franska presidentvalet. Macrons försprång är något större än vad opinionssiffrorna hade visat.

PARIS Då så gott som alla röster i den första valomgången var räknade hade Macron fått 27,6 procent av rösterna medan Le Pen låg på 23,4 procent.

Tredjeplatsen intogs som väntat av vänsterradikala Jean-Luc Mélenchon med 22 procent.

Franska presidentvalet, första omgången, slutliga resultatet
Bildtext Resultatet i det franska presidentvalets första omgång.
Bild: Harri vähäkangas / Yle

Den sista resultatprognosen som presenterades, baserad på både vallokalsundersökningar och räknade röster gav Macron 27,6 procent och Le Pen 23 procent av rösterna.

På förhand förekom det spekulationer om vilken kandidat som skulle drabbas värst ifall valdeltagandet är lågt.

Macrons kampanj hade oroat sig för att valets legitimitet kan ifrågasättas ifall för få fransmän röstar, medan de främsta utmanarna, ytterhögerns Marine Le Pen och vänsterradikala Jean-Luc Mélenchon, behövde mobilisera arbetarklassen.

Valdeltagandet var 65 procent vid 17-tiden lokal tid, vilket var ett sämre röstetal än i valet 2017, som vid samma tidpunkt hade ett 69,4 procents valdeltagande.

Valaffisch med president Emmanuel Macron
Bildtext Macrons kampanjslogan på valaffischerna var "Vi alla".
Bild: Mette Nordström / Yle

Alla utom Zemmour stöder Macron i fortsättningen

Emmanuel Macron intog scenen allra sist av huvudkandidaterna.

- Inget är ännu avgjort. Den debatt som vi kommer att ha de kommande två veckorna blir avgörande för vårt land och för Europa, sa han och uppmanade sina anhängare att inte spara på krafterna i försöken att övertyga folk att rösta på honom.

I sitt tal vid valvakan i Paris sa Marine Le Pen att hon för sin del vill vara alla fransmäns president.

- Jag beslöt att i denna kampanj vara fri från alla partipolitiska bindningar och tjäna alla, konstaterade hon.

Den stora frågan är nu hur de tio andra kandidaternas väljarkår kommer att rösta i den avgörande omgången. Under valkvällen blev det klart att så gott som alla tog avstånd från ytterhögerkandidaten.

- Ni får inte ge en enda röst till madame Le Pen i den andra omgången, upprepade den vänsterradikala Mélenchon flera gånger i sitt tacktal.

Också Socialistpartiets Anne Hidalgo, Kommunistpartiets Fabien Roussel och högerpartiet Republikanernas Valérie Pécresse gav sitt fortsatta stöd till Macron.

De Grönas kandidat Yannick Jadot sa likaså att han stöder Macron och uppmanade sina anhängare att blockera ytterhögerns framfart.

Undantaget var ultranationalisten Éric Zemmour som sa att han ger sitt stöd till Le Pen.

Enligt nya opinionsundersökningar som publicerades under kvällen blir det en hård valfinal där Macron tar den slutliga segern med mellan 51 och 54 procent av rösterna.

Macron och Le Pen möttes också i presidentvalet 2017

  • I den första valomgången fick Macron 24,01 procent av rösterna och Le Pen 21,30 procent

  • I den andra valomgången vann Macron med 66,10 procent mot 33,90 procent för Le Pen

Intensiv kampanj eller nästan ingen kampanj alls

Ytterhögerns Marine Le Pen hade fört en sju månader lång valkampanj, där hon till synes outtröttligt turnerade också på mindre orter för att nå ut med sitt budskap. Det var vardagsproblem som de allt högre levnadskostnaderna som denna gång hade fått en central plats, i stället för den traditionella invandringsfientligheten och EU-skepticismen.

President Macron kritiserades däremot för att inte ha någon nämnvärd kampanj överhuvudtaget. Hans valteam hade räknat med att hans presidentstatus och internationella engagemang skulle bära långt.

Macron väntade in i det sista med att tillkännage sin kandidatur och deltog inte i traditionella valdebatter. Det här berodde dels på kriget i Ukraina som krävde mycket tid av ledaren för EU:s ordförandeland.

Men efter att Macrons opinionssiffror började dala och han anklagades för att ignorera inrikesfrågor blev det tätare med träffarna i kampanjkalendern.

Valaffisch med Marine Le Pen
Bildtext Marine Le Pens kampanj porträtterade henne som en statskvinna.
Bild: Mette Nordström / Yle

En europeisk valrysare på kommande

Ur europeisk synvinkel står mycket på spel i den andra valomgången den 24 april. Macron anses garantera en fortsatt stabilitet i det enade EU:s kamp mot det krigförande Ryssland.

Frankrikes är den europeiska unionens näst största ekonomi och enda kärnvapenmakt. Macron är också den enda av de tolv presidentkandidaterna som har helhjärtat stött militäralliansen Nato. Han har också talat sig varm för att öka satsningarna på ett europeiskt försvar.

En seger för Marine Le Pen i den andra omgången skulle befästa de europeiska populistledarnas framfart, strax efter Viktor Orbans seger i parlamentsvalet i Ungern och omvalet av president Aleksandar Vučić i Serbien. Samtliga har gjort sig kända för sina kordiala relationer till Ryssland.

Artikeln har uppdaterats med de senaste uppgifter från valvakorna och vallokalsundersökningarna.