Naturen klarar sig nog, men hur är det med oss människor?

Finlands välfärd är byggd med hjälp av skogen, men utarmningen av naturen hotar grundpelarna i vårt liv: livsmedelssäkerhet, rent vatten, hälsa, ekonomi och försörjning. Vi måste ändra på något.

Den finländska naturen utarmas i ett alarmerande tempo.

Enligt den senaste utredningen är 833 skogslevande arter och 76 procent av våra skogstyper hotade.

Den enskilt största orsaken till förlust av biologisk mångfald är natursvinn och förändringar i skogsmiljön på grund av skogsbruk.

Den växtlighet som planteras och växer fram efter ett kalhygge påminner mera om en trädplantage än en riktig levande skog.

Skogen är mycket mer än träden

Trots att 75 procent av Finlands yta kan definieras som skog är det bara några procent av skogen som är riktig orörd gammelskog. Och av den arealen är fortfarande en del oskyddad.

De senaste årens avverkningstakt innebär att cirka en procent av våra mest mångsidiga skogar försvinner varje år.

En artrik skog har olika trädslag, träd i alla olika åldrar, riklig annan vegetation samt stora mängder långsamt döende träd och död ved, som fungerar som habitat och näring för tusentals andra arter.

Fast vi finländare kanske vill tänka på oss som en skogsnation är det inte längre så många som har besökt en riktig naturskog.

Gamla naturskogar har den bästa biodiversiteten, och det är framför allt dem vi borde skydda. Största delen av Finlands skyddade skogar finns i norr. Där är cirka 20 procent av skogsarealen skyddad.

I södra Finland, där de flesta hotade arterna finns, är mindre än tre procent av skogarna skyddade.

I internationella överenskommelser har Finland hittills förbundit sig att skydda minst 17 procent av sin yta, och alla återstående naturskogar enligt EU:s strategi för biologisk mångfald.

Trots det så fortgår avverkningen av gammelskog och så gamla som 300- åriga skogar, alltså träd från 1700-talet, avverkas.

– Utan biologisk mångfald har vi på sikt varken mat eller andra resurser, säger Raisa Mäkipää, forskningsprofessor på Naturresursinstitutet.

Biologisk mångfald är som naturens immunförsvar

Mångfalden hjälper naturen att anpassa sig till förändrade förhållanden som klimatförändringar och sjukdomar.

Biologisk mångfald har också en direkt inverkan på människans hälsa.
Den som vistas i en mångfaldig skogsmiljö rik på mikrober förbättrar sitt eget immunförsvar genom att andas in dem.

Som på så många andra områden i samhället idag är också diskussionen om skogen polariserad. Termen "skogsvård" som skogsindustrin använder ger intryck av att det handlar om att vårda skogen för dess egen skull.

Men det som lärs ut under benämningen "skogsvård" är hur man utvinner så mycket pengar som möjligt ur skogen.

Fortsatt välstånd – hur?

Finlands välfärd har i hög grad byggts upp just tack vare skogsindustrin. Nu står vi inför frågan vilka förändringar som kan införas i skärningspunkten mellan materiellt välstånd och nödvändiga korrigeringar för att undvika ekologiska katastrofer.

Vi vill fortsatt skydda ett tryggt och bra liv, hur ska det göras?
Kalhyggenas takt accelererar i Finland samtidigt som forskningen både inom klimatfrågan och arternas mångfald är tydlig i sitt budskap: vi kan inte fortsätta kalhugga i samma takt som hittills utan att gå mot ekologiska och humanitära katastrofer.

Inom EU-kommissionens strategi för biodiversitet planeras nu i det så kallade habitatdirektivet ambitiösa mål för att restaurera areal till naturligt tillstånd inom de kommande decennierna.

Dokumentärserien Skogens röst tar upp problematiken

– Samma åtgärder som hjälper mot artdöden fungerar också för att dämpa klimatförändringen, säger Mai Suominen, skogsexpert på WWF.

Utgående från de här premisserna har vi gjort den tredelade dokumentärserien Skogens röst som nu finns på Arenan.

Del ett handlar om glädje över skogens rikedom, del två om sorg över det som håller på att gå snett och i seriens sista del söks konstruktiva lösningar på de utmaningar vi står inför.